Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
18 feb 2014 • 2 min
Senare delen av 2013 publicerade Statens medieråd två rapporter som handlar om dels små barns medieanvändning, dels hur de lite...
Senare delen av 2013 publicerade Statens medieråd två rapporter som handlar om dels små barns medieanvändning, dels hur de lite större barnens medievardag ser ut idag jämfört med 2010. Nyligen följde man upp med en rapport om onlineaktiviteter hos unga ur ett genusperspektiv.
Underlaget till rapporten Småungar & medier 2012/13, är föräldrar till 2 000 barn mellan 0 och 8 år som har tillfrågats av Statistiska centralbyrån (SCB) om barnens medievardag och attityder till medieanvändning. Resultatet visar att medieanvändningen ökar och går allt längre ner i åldrarna.
Internet är det som ökar mest: en majoritet av 3-åringarna och hela 87 % av 6-åringarna har använt internet. Jämfört med undersökningen 2010 har den dagliga internetanvändningen 2012/2013 tredubblats bland 2–4-åringarna och bland 5–8-åringarna. Även internet via mobilen blir allt vanligare i dessa åldersgrupper – i undersökningen från 2010 framgick att inga barn använde internet i mobilen.
TV har länge varit den vanligaste medieaktiviteten bland barn i ålder 2-8 år – en vana som grundläggs tidigt – och så är det alltjämt. Bland barn under 2 år är bokläsning, eller snarare föräldrars högläsning av böcker, vanligare. När barnen når tonåren minskar tv-tittandet något till förmån för internetanvändning.
Beträffande könsskillnader i medieanvändningen hos de små barnen är den, enligt undersökningen, obefintlig bland de yngsta men blir större med stigande ålder.
Pojkar 5-8 år spelar dator- och TV -spel och använder något oftare internet medan flickor oftare spelar musikinstrument eller sjunger.
Däremot är det stora skillnader i användning mellan olika typer av medier: datorspel och tv-spel är det område där skillnader mellan könen uppträder tidigast och också blir mest påtagliga. Pojkar och flickors val av spel börjar skilja sig åt i åldersgruppen 2-4 år. Barn i åldersgruppen 5-8 år har endast ett spel gemensamt på respektive fem-i-topp-lista över de populäraste spelen, nämligen Super Mario.
Läs mer BBL nr 2
Illustration: Helena Ohlsson. © Statens medieråd
1 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Hej, hur får jag tag på hela denna artikel och all fakta som finns i den? Jag skriver ett examensarbete och skulle vilja referera till en del av detta vad gäller barns media konsumtion