Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
6 apr 2017 • 3 min
Runt om i USA skapas nu källkritiska twitterkonton och infoguider och det hålls panelsamtal och kurser om falska nyheter och alternativa fakta. Bibliotekarierna på andra sidan Atlanten har ställt sig på källkritikens barrikader.

Källkritiska guider
Flera universitetsbibliotek har tagit fram guider för att hjälpa människor att upptäcka falska nyheter. Harvard university library har skapat en guide som bland annat innehåller en infografik i fem steg och tips på sajter för att kontrollera fakta.
Hugh Truslow, bibliotekets chef för samhällsvetenskap och visualisering, menar att den första försvarslinjen mot desinformation är den typ av kritiskt tänkande som bibliotekarier alltid har hjälpt människor att utveckla.
– I en tid där människor möter nyheter med en sån snabbhet, komplexitet och variation som i dag kan bibliotekarier hjälpa till att plocka i sär och avkoda informationen. Dessutom bidra till förståelsen av hur en nyhet har kommit till, säger Hugh Truslow.
Kurser i källkritik
Biblioteket vid The University of Michigan har tillsammans med lärosätets college för litteratur, vetenskap och konst skapat kursen Fake news, lies, and propaganda: How to sort fact from fiction, som startar i höst. Anledningen är att studenter har allt svårare att värdera nyheter och webbsidor.
– De behöver få strategier för att kontrollera fakta och bli medvetna om sin egen världsbild, att de inte är neutrala, säger Doreen Bradley, chef för utbildning på University of Michigan Library.
På grundskolan Lakeside School i Seattle undervisar skolbibliotekarien Janelle Hagen i digital life. Kursen omfattar i allt större grad digital- och informationskompetens.
– Det här året såg jag ett stort behov av att säkerställa att eleverna förstår vilka olika sorters information som de exponeras för varje dag, säger Janelle Hagen.
Panelsamtal
Flera bibliotek håller också panelsamtal på temat falska nyheter och alternativa fakta. I februari arrangerade Norwich public library i Connecticut ett samtal med rubriken The Science of fake news. Bibliotekarien Jillian Hinchliffe berättar att bibliotekarierna ville fånga de frågor som de snappat upp i samhället: Varför händer det här nu? Hur tar vi oss framåt? Det var också viktigt att visa att falska nyheter inte bara finns på en sida av det politiska spektrat.
– Därför bjöd vi bland annat in hjärnforskare, för att visa att de kognitiva processer som gör folk sårbara för falska nyheter finns i oss alla, säger Jillian Hinchliffe.
Hon tycker att frågan om bibliotekariernas ansvar har blivit mer komplicerad. Vanlig informationskompetens tränar oss att vara skeptiska, men år andra sidan är det just skepticismen som nu används som vapen mot de institutioner och källor som länge setts som de mest trovärdiga.
– Jag tror att bibliotekarier måste vara både tuffare och mjukare. Ståndaktiga i sitt motstånd mot desinformation och sitt engagemang för informationskompetens, och samtidigt empatiska mot personer som blir vilseledda av falska nyheter.
#DayofFacts
Den 17 februari spred bibliotek, vetenskapscenter och andra institutioner objektiva och relevanta fakta på sociala medier under hashtagen #DayofFacts. San Francisco public library deltog med flera tweets, bland annat om klimatförändringar och läskunnighet.
Motstånd på Twitter
Matthew Haugen, bibliotekarie på Columbia University, har startat kontot LibrariesResist på Twitter för att samla bibliotekariernas motstånd mot falska nyheter, rasism och liknande.
Tweets:
”Libraries are not neutral. We stand up for human rights.” #LibrariesResist #fakenews #DayOfFacts
Twittraren Jane Urban citerar en artikel från PBS Newshour om bibliotekariernas protester mot Trump.
”Now, I see libraries as being at the center of the revolution. Now, I know they always have been.” #librariesresist #critlib
Twittraren Charlotte Rock citerar en artikel av Steph Auteri på Book riot om hur bibliotekarier skapar researchguider till sina användare på teman som social rättvisa och immigration.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer