Varför sjönk vi så lågt?
6 dec 2016 • 3 min
Under 2000-talet har läsförståelsen varit i fritt fall. Ulf Fredriksson som sammanställer Sveriges resultat ser fyra möjliga svar på varför svenska elever halkat efter.
Pisa-proven som Sveriges niondeklassare gör vart tredje år är lite som att mäta febern. Man ser temperaturen men inte exakt vad det beror på. Det säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik på Stockholms universitet som sammanställer läsförståelsedelen av Sveriges Pisa-prov. Under hela 2000-talet har resultaten visat en utveckling där elevernas läsning försämrats; det största tappet var mellan undersökningarna som gjordes 2009 och 2012.
I Pisa-mätningen som presenterades igår visar trenden uppåt igen. Men det är från en låg nivå. Ulf Fredriksson ser fyra problem som kan ligga till grund för att läsförståelsen försämrats i Sverige under 2000-talet.
[fakta id=”15252″]
Skolan har blivit mindre likvärdig. I dag är det mer betydelsefullt vilken skola du går på än det var 2000. I en homogen klass där läsförståelsen är låg är risken att lärare anpassar sig till en lägre nivå, vilket gör att elever som skulle kunna ha nått högre nivåer inte når upp. Att skillnaden i resultat mellan olika skolor har ökat syns tydligt i PISA-undersökningarna, säger Ulf Fredriksson.
Vilka undervisningsmetoder som gäller kan också påverka resultaten över tid. I Sverige har skolan utvecklats i en riktning där eleven får ta allt större ansvar för sitt eget lärande, vilket enligt Ulf Fredriksson kan ha negativ verkan för svagare elever, även om detta är svårare att leda i bevis.
Svenska elevers attityd till skolan i allmänhet är ytterst motsägelsefull. Å ena sidan visar PISA-mätningarna att svenska elever är relativt motiverade, tycker om skolan och sina lärare. Men samtidigt uppger de att de i hög utsträckning skolkar och kommer för sent till lektioner.
– Det är något mystiskt med svenska elevers attityd. Sydkoreanska och finska elever är mycket mindre motiverade och har högre vantrivsel – men samtidigt går de till skolan. Ibland brukar jag säga att svenska elever kanske tycker om sina lärare så mycket för att de inte träffar dem så ofta.
Att elever i Sydkorea och Finland visar goda resultat rapporteras det flitigt om i svenska medier. En av förklaringarna till Finlands framgång är att de varit bättre på att tidigt ge stöd åt elever med svag läsförmåga. Framgången för länder som Sydkorea och Singapore kan hänga samman med att ekonomin är på uppgång. Om eleverna lyckas i skolan känner de att det kan leda till en bra utbildning, bra jobb och att de lyckas bättre ekonomiskt än sina föräldrar.
– Jag tror inte att svenska elever ser det på samma sätt, säger Ulf Fredriksson.
Den fjärde faktorn är läsvanor. Litteraturutredningen från 2012 visade att barn läser allt mindre och allt oftare på skärm, i synnerhet pojkarna. Ulf Fredriksson menar att det är mer tränande att läsa en roman, där läsaren behöver hålla reda på ett persongalleri, än kortare texter på nätet som man ofta ögnar för att hitta fakta.
Vad säger du om uppgången som Pisa 2015 visar?
– Läsförståelsen har ju en uppgång jämfört med 2012, och det är positivt. Vi är tillbaka på samma nivå som 2009, men det var ju ett år då vi inte var så nöjda med resultatet. Och jämfört med år 2000 så är det inte alls uppe på den nivån.
Ser du något annat ljus i läsmörkret?
– Eleverna verkar trots allt tycka om sin skola. Och även om skillnaden har ökat mellan skolor så har vi fortfarande mer likvärdighet än i många andra länder. Eleverna delas inte upp efter prestation förrän efter årskurs nio, säger Ulf Fredriksson.
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer