Varför sjönk vi så lågt?
6 dec 2016 • 3 min
Under 2000-talet har läsförståelsen varit i fritt fall. Ulf Fredriksson som sammanställer Sveriges resultat ser fyra möjliga svar på varför svenska elever halkat efter.

Pisa-proven som Sveriges niondeklassare gör vart tredje år är lite som att mäta febern. Man ser temperaturen men inte exakt vad det beror på. Det säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik på Stockholms universitet som sammanställer läsförståelsedelen av Sveriges Pisa-prov. Under hela 2000-talet har resultaten visat en utveckling där elevernas läsning försämrats; det största tappet var mellan undersökningarna som gjordes 2009 och 2012.
I Pisa-mätningen som presenterades igår visar trenden uppåt igen. Men det är från en låg nivå. Ulf Fredriksson ser fyra problem som kan ligga till grund för att läsförståelsen försämrats i Sverige under 2000-talet.
[fakta id=”15252″]
Skolan har blivit mindre likvärdig. I dag är det mer betydelsefullt vilken skola du går på än det var 2000. I en homogen klass där läsförståelsen är låg är risken att lärare anpassar sig till en lägre nivå, vilket gör att elever som skulle kunna ha nått högre nivåer inte når upp. Att skillnaden i resultat mellan olika skolor har ökat syns tydligt i PISA-undersökningarna, säger Ulf Fredriksson.
Vilka undervisningsmetoder som gäller kan också påverka resultaten över tid. I Sverige har skolan utvecklats i en riktning där eleven får ta allt större ansvar för sitt eget lärande, vilket enligt Ulf Fredriksson kan ha negativ verkan för svagare elever, även om detta är svårare att leda i bevis.
Svenska elevers attityd till skolan i allmänhet är ytterst motsägelsefull. Å ena sidan visar PISA-mätningarna att svenska elever är relativt motiverade, tycker om skolan och sina lärare. Men samtidigt uppger de att de i hög utsträckning skolkar och kommer för sent till lektioner.
– Det är något mystiskt med svenska elevers attityd. Sydkoreanska och finska elever är mycket mindre motiverade och har högre vantrivsel – men samtidigt går de till skolan. Ibland brukar jag säga att svenska elever kanske tycker om sina lärare så mycket för att de inte träffar dem så ofta.
Att elever i Sydkorea och Finland visar goda resultat rapporteras det flitigt om i svenska medier. En av förklaringarna till Finlands framgång är att de varit bättre på att tidigt ge stöd åt elever med svag läsförmåga. Framgången för länder som Sydkorea och Singapore kan hänga samman med att ekonomin är på uppgång. Om eleverna lyckas i skolan känner de att det kan leda till en bra utbildning, bra jobb och att de lyckas bättre ekonomiskt än sina föräldrar.
– Jag tror inte att svenska elever ser det på samma sätt, säger Ulf Fredriksson.
Den fjärde faktorn är läsvanor. Litteraturutredningen från 2012 visade att barn läser allt mindre och allt oftare på skärm, i synnerhet pojkarna. Ulf Fredriksson menar att det är mer tränande att läsa en roman, där läsaren behöver hålla reda på ett persongalleri, än kortare texter på nätet som man ofta ögnar för att hitta fakta.
Vad säger du om uppgången som Pisa 2015 visar?
– Läsförståelsen har ju en uppgång jämfört med 2012, och det är positivt. Vi är tillbaka på samma nivå som 2009, men det var ju ett år då vi inte var så nöjda med resultatet. Och jämfört med år 2000 så är det inte alls uppe på den nivån.
Ser du något annat ljus i läsmörkret?
– Eleverna verkar trots allt tycka om sin skola. Och även om skillnaden har ökat mellan skolor så har vi fortfarande mer likvärdighet än i många andra länder. Eleverna delas inte upp efter prestation förrän efter årskurs nio, säger Ulf Fredriksson.
Senaste nytt

M-politikers svar på SD-kritik om dragqueens: "Långsökt"
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer