”Vi vill hjälpa de nyanlända”

5 apr 2016 • 3 min

DEBATT: Skolbiblioteken har en viktig roll att spela för de nyanländas möjligheter att utveckla språk och kunskaper. Men för att...

Foto: Istock
Foto: Istock

DEBATT: Skolbiblioteken har en viktig roll att spela för de nyanländas möjligheter att utveckla språk och kunskaper. Men för att lyckas behöver bibliotekarierna tid, pengar och fortbildning, skriver skolbibliotekarien Cilla Dalén.

Ovanligt många skolor har på senaste tiden tagit emot nyanlända elever. Det är barn, ungdomar och vuxna som ännu inte behärskar svenska språket, som har olika modersmål och som kan ha väldigt gedigen eller helt obefintlig skolbakgrund. Runtomkring i Skolsverige ställs frågor och utbyts erfarenheter om hur vi ska ta hand om dessa elever och tillgodose deras behov av utbildning på bästa sätt. Skolbiblioteket har en viktig roll i detta.

En grundläggande förutsättning för att kunna göra ett bra arbete i skolbiblioteket gentemot våra nyanlända elever är tid. Det gäller förstås alla elever, men de nyanlända eleverna kräver en del extra. Eleverna har rätt att få litteratur på sina modersmål och det är en komplicerad sak att skaffa böcker på vissa språk. Vi behöver även ta reda på och tillgängliggöra IT-resurser på modersmålen; inom skolan betonas att eleverna ska få förutsättningar att fortsätta utveckla kunskaper inom olika ämnen med stöd av modersmålet. Litteratur och IT-resurser på modersmål måste hela tiden förnyas när det kommer elever med nya språk.

cilladalenÄven utbudet av svensk litteratur och tillgängliggörandet av svenska lärresurser behöver vidgas när skolan har elever som kommit olika långt i utvecklingen av det svenska språket. Med en god undervisning kan elever tillgodogöra sig mer avancerade texter, men våra nyanlända elever är ofta mycket studiemotiverade och vill kunna arbeta också på egen hand. När de studerar på sin fritid, utan lärares handledning, behöver de ha tillgång till böcker och IT-resurser som de kan klara av att använda utan lärares stöd.

Detta att de nyanlända eleverna ofta är mycket studiemotiverade gör att biblioteket också är viktigt som lokal för studier. Ett öppet bibliotek, bemannat med bibliotekarier som kan hjälpa till och med tillgång till böcker och datorer, är en sorts läxhjälp. Det tar tid att studera på ett språk man ännu inte kan så bra.

En strid ström av nyanlända elever kräver stor flexibilitet av hela skolans organisation. Det skapas nya grupper och anställs nya lärare, grupper växer successivt och blir ibland för stora, och eleverna kan vara på väldigt olika nivåer språkligt och kunskapsmässigt. En bibliotekarie kan användas som resurs i språk- och litteraturarbetet och kanske dela grupper med läraren. Bibliotekarien kan även introducera viktiga lärresurser för elever och för nyanställda lärare. Dessutom läser nyanlända också ämnen där de ska lära sig att söka information och vara källkritiska och där behövs bibliotekariekompetensen.

Skolans bibliotek är rektors ansvar, men det finns några saker som jag anser att kommun, eller annan huvudman, behöver engagera sig i:

  • Bibliotekets roll för nyanlända elever behöver lyftas och tydliggöras på ledningsnivå eftersom det tyvärr ofta finns rätt stor okunskap om skolbibliotekets möjligheter och bibliotekariers kompetens bland rektorer.
  • Resurser ska fördelas mellan skolor efter behov, och i det sammanhanget bör även skolbiblioteken prioriteras mer på skolor med många nyanlända elever. Det behövs mer tid för bibliotekarierna på dessa skolor, och biblioteken behöver också resurser för att köpa in böcker på de större språken.
  • Böcker på modersmål, som komplement till skolornas eget bestånd, måste finnas som gemensam resurs för cirkulation i kommuner eller regioner. Det är omöjligt att ha tillräckligt med böcker på alla språk på varje enskild skola. Medel behöver avsättas centralt för detta.
  • Bibliotekarier behöver fortbildning och erfarenhetsutbyte runt arbetet med de nyanlända eleverna, tillsammans med annan personal på skolan och med andra bibliotekarier.

Text: Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon har även en blogg.

LÄS MER: Kriget om kunskapen

LÄS MER: Prisbelönta skolbibliotek i fara

1 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Efter hat och hot: nu läser dragqueens sagor i riksdagen

Den 24 september läser teatersällskapet Bland drakar och dragqueens sagor i riksdagens andrakammarsal. Alla ledamöter är inbjudna. Initiativtagare är Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, och organisationen Civil Rights Defenders, och riksdagens tvärpolitiska hbtqi-nätverk står för inbjudan.

12 sep 2024 • 2 min

Nyheter

Boktips på nytt sätt

Vilken bok önskar du att du kunde läsa igen som om det var för första gången? Sandra Johnsons fråga gav hundratals svar och inspirerade Åsa Nilsson på Flens bibliotek till ett nytt sätt att ge besökarna boktips.

10 sep 2024 • 4 min

Nyheter

Symbolisk timme för läsning

På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.

6 sep 2024 • 2 min

Essä

Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?

Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”

4 sep 2024 • 5 min

Nyheter

Prischanser för Biblioteksbladet

Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

2 sep 2024 • < 1 min