Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 apr 2016 • 3 min
DEBATT: Skolbiblioteken har en viktig roll att spela för de nyanländas möjligheter att utveckla språk och kunskaper. Men för att...

DEBATT: Skolbiblioteken har en viktig roll att spela för de nyanländas möjligheter att utveckla språk och kunskaper. Men för att lyckas behöver bibliotekarierna tid, pengar och fortbildning, skriver skolbibliotekarien Cilla Dalén.
Ovanligt många skolor har på senaste tiden tagit emot nyanlända elever. Det är barn, ungdomar och vuxna som ännu inte behärskar svenska språket, som har olika modersmål och som kan ha väldigt gedigen eller helt obefintlig skolbakgrund. Runtomkring i Skolsverige ställs frågor och utbyts erfarenheter om hur vi ska ta hand om dessa elever och tillgodose deras behov av utbildning på bästa sätt. Skolbiblioteket har en viktig roll i detta.
En grundläggande förutsättning för att kunna göra ett bra arbete i skolbiblioteket gentemot våra nyanlända elever är tid. Det gäller förstås alla elever, men de nyanlända eleverna kräver en del extra. Eleverna har rätt att få litteratur på sina modersmål och det är en komplicerad sak att skaffa böcker på vissa språk. Vi behöver även ta reda på och tillgängliggöra IT-resurser på modersmålen; inom skolan betonas att eleverna ska få förutsättningar att fortsätta utveckla kunskaper inom olika ämnen med stöd av modersmålet. Litteratur och IT-resurser på modersmål måste hela tiden förnyas när det kommer elever med nya språk.
Även utbudet av svensk litteratur och tillgängliggörandet av svenska lärresurser behöver vidgas när skolan har elever som kommit olika långt i utvecklingen av det svenska språket. Med en god undervisning kan elever tillgodogöra sig mer avancerade texter, men våra nyanlända elever är ofta mycket studiemotiverade och vill kunna arbeta också på egen hand. När de studerar på sin fritid, utan lärares handledning, behöver de ha tillgång till böcker och IT-resurser som de kan klara av att använda utan lärares stöd.
Detta att de nyanlända eleverna ofta är mycket studiemotiverade gör att biblioteket också är viktigt som lokal för studier. Ett öppet bibliotek, bemannat med bibliotekarier som kan hjälpa till och med tillgång till böcker och datorer, är en sorts läxhjälp. Det tar tid att studera på ett språk man ännu inte kan så bra.
En strid ström av nyanlända elever kräver stor flexibilitet av hela skolans organisation. Det skapas nya grupper och anställs nya lärare, grupper växer successivt och blir ibland för stora, och eleverna kan vara på väldigt olika nivåer språkligt och kunskapsmässigt. En bibliotekarie kan användas som resurs i språk- och litteraturarbetet och kanske dela grupper med läraren. Bibliotekarien kan även introducera viktiga lärresurser för elever och för nyanställda lärare. Dessutom läser nyanlända också ämnen där de ska lära sig att söka information och vara källkritiska och där behövs bibliotekariekompetensen.
Skolans bibliotek är rektors ansvar, men det finns några saker som jag anser att kommun, eller annan huvudman, behöver engagera sig i:
Text: Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon har även en blogg.
LÄS MER: Prisbelönta skolbibliotek i fara
Bibliotekschefen Agnes Kotka skrev i Biblioteksbladet om sin resa till Västbanken och östra Jerusalem. Hennes berättelse har fått mycket uppmärksamhet.
10 nov 2025 • 2 min
Daniel Forsman tar över som chef för Riksarkivet efter Karin Åström Iko. Han har varit chef för Stockholms stadsbibliotek sedan 2018 och var innan dess chef för biblioteket på Chalmers i Göteborg.
6 nov 2025 • 2 min
Att räkna tjänster på skolornas bibliotek räcker inte, verksamheten måste också planeras, följas upp och utvecklas så att att det gynnar elevers lärande, skriver Anette Widenberg Helgesson. "För att det ska bli verklighet krävs stöd, särskilt för små kommuner med begränsade resurser."
6 nov 2025 • 2 min
Idag släpps ”Stockholmsdeklarationen”, ett upprop om att stoppa oseriös och för biblioteken kostsam publicering av vetenskap. ”Vi hoppas att det ska reformera publiceringssystemet”, säger Dan Larhammar, en av initiativtagarna.
5 nov 2025 • 3 min
Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson befarar tolkningssvårigheter. "Vi kommer att se olika varianter på hur man som skolhuvudman har sett till att följa skollagens krav."
4 nov 2025 • 2 min
Den fysiska informationsdisken är viktig, visar en undersökning på Göteborgs universitetsbibliotek. Studenterna vill ha personlig service och mänsklig kontakt.
3 nov 2025 • 2 min
Ord står mot ord i Norrköping. Vilka elever får egentligen låna boken "Gender Queer" på Hagaskolan? Alla, eller bara eleverna på högstadiet?
31 okt 2025 • 4 min
Resurserna för folkbibliotek och studieförbund har länge urholkats, visar en ny rapport. Staten måste gå in med pengar igen, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.
29 okt 2025 • 2 min
Årets Pressfrihetspris, som delas ut av Reportrar utan gränser Sverige, går till den kongolesiska pressfrihetsorganisationen Journaliste en danger, JED.
28 okt 2025 • 2 min
Vuxna behöver hålla ögonen på vad unga möter på nätet – och de böcker som rekommenderas på Tiktok. Men en slarvig debatt är en fara för bibliotekssektorns trovärdighet, skriver Alva Franzon apropå tidigare artiklar om hashtaggen Booktok.
28 okt 2025 • 4 min
Barakat Aldammad kom till Sverige 2014. Han tycker att biblioteken brast i förståelse för sina nya målgrupper – och att de inte lärde sig tillräckligt av erfarenheterna.
27 okt 2025 • 5 min
Risken är stor att historien om den samiska biblioteksbussen Julla Májja tar slut vid nyår. Bussens öde kommer att avgöras av Region Västerbotten.
24 okt 2025 • 2 min
1 kommentarer