Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
10 nov 2016 • 2 min
I en ny avhandling problematiseras bilden av Wikipedia som ett ”commonistiskt” alternativ. Men forskaren Arwid Lund ser ändå ett embryo till något nytt.
Den folkrörelse som skapar Wikipedia gör det utan vinstintresse. Det finns rent av de som betraktar det fria uppslagsverket som ett slags informationskommunistisk verksamhet: Man producerar det efter förmåga och använder det efter behov.
Arwid Lund, doktor i biblioteks– och informationsvetenskap i Uppsala, föredrar termen ”commonism”, som är en lek med det engelska ordet ”commons”, på svenska ”allmänning”.
– Wikipedia är en allmänning i betydelsen att ansvar och rättigheter där fördelas demokratiskt och horisontellt, i stället för att koncentreras till en styrelse och en vd. Ideella Wikimedia foundation kan till exempel inte gå in och bestämma över redigeringen, för den bestämmer communityt över, förklarar han.
Wikipedia – en autonom, icke-kapitalistisk utopi? Nja, Arwid Lund vill problematisera bilden. I sin doktorsavhandling, Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen, har han djupintervjuat åtta svenska wikipedianer om hur de ser på sin verksamhet. Det visar sig att de inte i någon högre grad betraktar det digitala uppslagsverket som en konkurrerande produktionsmodell.
– Det fanns där, mest under ytan, men den dominerande ideologiska positionen var snarare att de wikipedianska och det kapitalistiska produktionssätten hakar i varandra utan konflikter.
På vilket sätt Wikipedia samverkar med kapitalismen gick Arwid Lund igenom i en artikel som han skrev tillsammans med en finsk forskare tidigare i år, ”Monetary Materialities of Peer-Produced Knowledge.” Där fokuseras bland annat den jämlika digitala produktionens basala materiella förutsättningar.
En viktig kontaktyta mot kapitalismen är beroendet av pengar och lönearbete.
– De som skriver på Wikipedia är inte avlönade, men det är de människor som underhåller hårdvaran och mjukvaran och som sköter administrationen, serverhallar, jurister etcetera, säger Arwid Lund.
Stora summor kommer från donationer, men medel förflyttas också från andra verksamheter på indirekt väg. Till exempel har vi fenomenet ”wikipedians in residence”, där wikipedianer avlönas av statliga myndigheter och andra offentliga institutioner för att lära de anställda att skapa Wikipedia-sidor.
Andra resurser kommer från den privata sektorn. När företag redigerar sina egna sidor (under krav på opartiskhet) är det avlönat arbete, vars resultat tillkommer Wikipedia.
Det finns de som oroar sig för att Wikipedia ska bli en kapitalistisk verksamhet bland andra. Det är för mycket pengar i organisationen, menar dessa: När allt fler avlönas hotas jämlikheten i produktionen. Andra farhågor handlar om att man ska börja ta emot reklam, och att pr-byråer som erbjuder sig att skriva artiklar åt företag ska göra slut på de antikommersiella idealen.
Samtidigt, påpekar Arwid Lund, är det just kombinationen av jämlik produktion och kapitalistiska relationer som varit Wikipedias framgång. Om det här embryot till en ny icke-kommersiell produktionsform ska kunna utvecklas, krävs en fortsatt balansgång.
– Samarbetena med företag och stat har gjort det möjligt att växa med andras pengar. Det finns win-win-situationer i relationen till kapitalismen. Men det finns också konflikter, och det måste man våga erkänna. Knäckfrågan blir: När ska man samarbeta, och när ska man bryta?
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer