Wikipedia – en ­utopi i gråskala

10 nov 2016 • 2 min

I en ny avhandling problematiseras bilden av Wikipedia som ett ”commonistiskt” alternativ. Men forskaren Arwid Lund ser ändå ett embryo till något nytt.

Forskaren Arwid Lund. Foto: Privat / Istock
Forskaren Arwid Lund. Foto: Privat / Istock

Den folkrörelse som skapar Wikipedia gör det utan vinstintresse. Det finns rent av de som betraktar det fria uppslagsverket  som ett slags informationskommunistisk verksamhet: Man producerar det efter förmåga och använder det efter behov.

Arwid Lund, doktor i biblioteks– och informationsvetenskap i Uppsala, föredrar termen ”commonism”, som är en lek med det engelska ordet ”commons”, på svenska ”allmänning”.

– Wikipedia är en allmänning i betydelsen att ansvar och rättigheter där fördelas demokratiskt och horisontellt, i stället för att koncentreras till en styrelse och en vd. Ideella Wikimedia foundation kan till exempel inte gå in och bestämma över redigeringen, för den bestämmer communityt över, förklarar han.

Arwid Lunds avhandling ges ut på Tankekraft förlag.
Arwid Lunds avhandling ges ut på Tankekraft förlag.

Wikipedia – en autonom, icke-kapitalistisk utopi? Nja, Arwid Lund vill problematisera bilden. I sin doktorsavhandling, Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen, har han djupintervjuat åtta svenska wikipedianer om hur de ser på sin verksamhet. Det visar sig att de inte i någon högre grad betraktar det digitala uppslagsverket som en konkurrerande produktionsmodell.

– Det fanns där, mest under ytan, men den dominerande ideologiska positionen var snarare att de wikipedianska och det kapitalistiska produktionssätten hakar i varandra utan konflikter.

På vilket sätt Wikipedia samverkar med kapitalismen gick Arwid Lund igenom i en artikel som han skrev tillsammans med en finsk forskare tidigare i år, ”Monetary Materialities of Peer-Produced Knowledge.” Där fokuseras bland annat den jämlika digitala produktionens basala materiella förutsättningar.

En viktig kontaktyta mot kapitalismen är beroendet av pengar och lönearbete.

– De som skriver på Wikipedia är inte avlönade, men det är de människor som underhåller hårdvaran och mjukvaran och som sköter administrationen, serverhallar, jurister etcetera, säger Arwid Lund.

Stora summor kommer från donationer, men medel förflyttas också från andra verksamheter på indirekt väg. Till exempel har vi fenomenet ”wikipedians in residence”, där wikipedianer avlönas av statliga myndigheter och andra offentliga institutioner för att lära de anställda att skapa Wikipedia-sidor.

Andra resurser kommer från den privata sektorn. När företag redigerar sina egna sidor (under krav på opartiskhet) är det avlönat arbete, vars resultat tillkommer Wikipedia.

Det finns de som oroar sig för att Wikipedia ska bli en kapitalistisk verksamhet bland andra. Det är för mycket pengar i organisationen, menar dessa: När allt fler avlönas hotas jämlikheten i produktionen. Andra farhågor handlar om att man ska börja ta emot reklam, och att pr-byråer som erbjuder sig att skriva artiklar åt företag ska göra slut på de antikommersiella idealen.

Samtidigt, påpekar Arwid Lund, är det just kombinationen av jämlik produktion och kapitalistiska relationer som varit Wikipedias framgång. Om det här embryot till en ny icke-kommersiell produktionsform ska kunna utvecklas, krävs en fortsatt balansgång.

– Samarbetena med företag och stat har gjort det möjligt att växa med andras pengar. Det finns win-win-situationer i relationen till kapitalismen. Men det finns också konflikter, och det måste man våga erkänna. Knäckfrågan blir: När ska man samarbeta, och när ska man bryta?

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min