Wikipedia – en utopi i gråskala
10 nov 2016 • 2 min
I en ny avhandling problematiseras bilden av Wikipedia som ett ”commonistiskt” alternativ. Men forskaren Arwid Lund ser ändå ett embryo till något nytt.

Den folkrörelse som skapar Wikipedia gör det utan vinstintresse. Det finns rent av de som betraktar det fria uppslagsverket som ett slags informationskommunistisk verksamhet: Man producerar det efter förmåga och använder det efter behov.
Arwid Lund, doktor i biblioteks– och informationsvetenskap i Uppsala, föredrar termen ”commonism”, som är en lek med det engelska ordet ”commons”, på svenska ”allmänning”.
– Wikipedia är en allmänning i betydelsen att ansvar och rättigheter där fördelas demokratiskt och horisontellt, i stället för att koncentreras till en styrelse och en vd. Ideella Wikimedia foundation kan till exempel inte gå in och bestämma över redigeringen, för den bestämmer communityt över, förklarar han.

Wikipedia – en autonom, icke-kapitalistisk utopi? Nja, Arwid Lund vill problematisera bilden. I sin doktorsavhandling, Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen, har han djupintervjuat åtta svenska wikipedianer om hur de ser på sin verksamhet. Det visar sig att de inte i någon högre grad betraktar det digitala uppslagsverket som en konkurrerande produktionsmodell.
– Det fanns där, mest under ytan, men den dominerande ideologiska positionen var snarare att de wikipedianska och det kapitalistiska produktionssätten hakar i varandra utan konflikter.
På vilket sätt Wikipedia samverkar med kapitalismen gick Arwid Lund igenom i en artikel som han skrev tillsammans med en finsk forskare tidigare i år, ”Monetary Materialities of Peer-Produced Knowledge.” Där fokuseras bland annat den jämlika digitala produktionens basala materiella förutsättningar.
En viktig kontaktyta mot kapitalismen är beroendet av pengar och lönearbete.
– De som skriver på Wikipedia är inte avlönade, men det är de människor som underhåller hårdvaran och mjukvaran och som sköter administrationen, serverhallar, jurister etcetera, säger Arwid Lund.
Stora summor kommer från donationer, men medel förflyttas också från andra verksamheter på indirekt väg. Till exempel har vi fenomenet ”wikipedians in residence”, där wikipedianer avlönas av statliga myndigheter och andra offentliga institutioner för att lära de anställda att skapa Wikipedia-sidor.
Andra resurser kommer från den privata sektorn. När företag redigerar sina egna sidor (under krav på opartiskhet) är det avlönat arbete, vars resultat tillkommer Wikipedia.
Det finns de som oroar sig för att Wikipedia ska bli en kapitalistisk verksamhet bland andra. Det är för mycket pengar i organisationen, menar dessa: När allt fler avlönas hotas jämlikheten i produktionen. Andra farhågor handlar om att man ska börja ta emot reklam, och att pr-byråer som erbjuder sig att skriva artiklar åt företag ska göra slut på de antikommersiella idealen.
Samtidigt, påpekar Arwid Lund, är det just kombinationen av jämlik produktion och kapitalistiska relationer som varit Wikipedias framgång. Om det här embryot till en ny icke-kommersiell produktionsform ska kunna utvecklas, krävs en fortsatt balansgång.
– Samarbetena med företag och stat har gjort det möjligt att växa med andras pengar. Det finns win-win-situationer i relationen till kapitalismen. Men det finns också konflikter, och det måste man våga erkänna. Knäckfrågan blir: När ska man samarbeta, och när ska man bryta?
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer