Gaza: Böcker som överlevt kriget får åter en plats på hyllorna

På al-Anqaas folkbibliotek i Gaza City står 30-årige Omar Hamad vid en hylla märkt ”Palestinsk historia”. Han ser på böckerna han samlat genom åren och tänker på den resa som förde dem genom fördrivning och förstörelse innan de hamnade på biblioteket han öppnat för läsare på Gazaremsan, där kulturinstitutionerna drabbats av omfattande skador.

Omad Hamad grundade biblioteket ihop med 31-årige Ibrahim al-Masri. Deras gemensamma strävan att rädda böcker och ge dem tillbaka till läsarna tog dem från att samla volymer utspridda bland skadade hem och bibliotek, till att skapa en offentlig läsmiljö. Al-Anqaa-biblioteket öppnade den 21 april 2026.

Biblioteket ligger i norra Gaza City, nära Stadsparken, en välkänd offentlig plats dit barn förr åkte på skolutflykter med sina lärare. Parken är känd för sina träd, grönområden och lekplatser. Biblioteket ligger också nära al-Rimal-gatan, ett av Gaza Citys mest kända shoppingstråk och traditionellt ett livligt kommersiellt och socialt centrum.

Kvarteren runt omkring har drabbats av omfattande förstörelse, och många bostadshus har jämnats med marken. Biblioteket ligger i en välkänd och historiskt betydelsefull del av staden, men förödelsen runtomkring är synlig.

Omar var 14 år när han började samla på böcker. Hans intresse för palestinsk historia växte med åren, i takt med att han började se historiska böcker som ett sätt att förstå sitt hemland och bevara dess berättelse. Till slut hade han byggt upp ett privat bibliotek på omkring 1 500 böcker, som han förvarade i sitt hem i Beit Hanoun i norra Gaza. Kriget förstörde hans hem och skingrade samlingen som han ägnat år åt att bygga upp.

När kriget bröt ut i oktober 2023 tvingades Omar lämna Beit Hanoun. Han tog med sig så många böcker som han kunde rädda, bar dem med sig när han flydde från norr till söder i Gaza. Till slut nådde han Rafah, där han förvarade de återstående volymerna i ett tält.

Böckerna följde honom genom svåra förhållanden. Damm och sand samlades på sidorna, och granatsplitter skadade en del av dem. Han försökte rengöra och laga så många som möjligt.

– Resan var oerhört utmattande. Att flytta böcker under krig och fördrivning var svårt, särskilt när vi knappt orkade bära det nödvändigaste. Men jag räknar böcker till det nödvändiga som vi måste ta med oss. Under krigets första tre månader bröts internet ständigt i Gaza, och böckerna var det enda som kunde ge en människa lite tröst, säger han.

Fördrivningen gjorde att Omars personliga förhållande till böcker förvandlades till ett försök att skydda en del av samhällets minne. När livsmedelskrisen förvärrades och bränslet blev allt dyrare drabbades böckerna av ytterligare ett dystert öde: familjer tvingades elda med dem för att laga mat.

Synen tog hårt på Omar, som såg böckernas värde som något som sträckte sig bortom papperet – till historia, identitet och minne.

– Det kändes som om hjärtat brast, för böcker betyder så mycket för mig. Men nöden drev människor till det.

När vapenvilan trädde i kraft i januari 2025 inleddes en ny fas för Omar och Ibrahim. De begav sig tillbaka till norra Gaza för att leta efter böcker som överlevt förstörelsen. De började samla in allt de kunde nå, bland annat böcker från Omars hem i Beit Hanoun och från kulturinstitutioner och bibliotek som skadats under kriget.

Räddningsinsatserna omfattade böcker från området kring Edward Said-biblioteket och Islamiska universitetets bibliotek i Gaza City, liksom ett femtiotal böcker ur den palestinske poeten Mosab Abu Tohas samling. Målet var att bärga det som fanns kvar av kulturella samlingar och ge böckerna tillbaka till läsarna i en tid då utbildnings- och kulturinstitutioner lidit stora förluster.

För Ibrahim al-Masri blev fördrivningen från norra till södra Gaza en vändpunkt i livet och i hans förhållande till böcker. Hans band till dem fördjupades, särskilt till historiska verk om Palestina, som bevarar minnet och identiteten hos landet och dess folk.

– Tiden när vi fördrevs från norr till söder var en vändpunkt i mitt liv när det gäller böcker. När vi grundade biblioteket kände jag en psykisk lättnad, eftersom böcker är en del av en människas identitet, särskilt historiska böcker om Palestina, säger han.

Efter erfarenheten av att rädda böcker beslöt Omar och Ibrahim att göra sina insatser till ett kulturprojekt öppet för allmänheten. De valde namnet al-Anqaa, ”fenix”, efter den mytiska fågel som reser sig ur askan – en symbol för böcker som tagit sig ur ruinerna för att återta sin plats på hyllorna.

Projektet byggde på en gräsrotsfinansieringskampanj riktad till givare utanför Gaza, som Omar marknadsförde via sitt Instagramkonto. När finansieringen var säkrad hyrde de två grundarna lokalen i Gaza City och började inreda den med trähyllor och belysning. Därefter ordnade och klassificerade de böckerna. Arbetet tog omkring sex månader och försvårades av stigande kostnader och brist på nödvändigt material.

Biblioteket öppnade med omkring 6 000 böcker inom en rad ämnen, bland annat historia, skönlitteratur, kultur och naturvetenskap. Under veckorna efter öppningen växte samlingen till cirka 7 000 böcker.

Läsare i alla åldrar är välkomna och erbjuds, utöver tillgång till böcker, kulturaktiviteter, litterära sammankomster och evenemang kring läsning och skrivande. Det har blivit en mötesplats för läsare och författare och ett sätt att återknyta samhällets band till kunskap mitt i krigets och fördrivningens efterverkningar.

Att resa utanför Gaza hade länge varit en av Ibrahims ambitioner. Han lyckades lämna remsan genom ett stipendieprogram i Spanien, dit han kom i höstas – inledningen på ett nytt kapitel i hans liv, samtidigt som han behåller nära band till projektet han varit med om att grunda.

Spanien har, liksom länder som Italien och Storbritannien, erbjudit studiestipendier till studenter från Gaza. Vissa av programmen har också ordnat evakuering av utvalda studenter så att de kan fortsätta sina studier utomlands. Ett stipendium innebär dock inte nödvändigtvis möjligheten att resa direkt. Många studenter som fått stipendier väntar fortfarande i Gaza eftersom deras evakuering ännu inte har kunnat genomföras.

Medicinsk evakuering är en annan möjlig väg ut ur Gaza för personer som skadats eller behöver vård som inte finns att tillgå. Även den vägen är dock fortfarande ytterst svår.

Läs också: Nytt arkiv vill bidra till Gazas uppbyggnad

Från Spanien fortsätter Ibrahim att leda biblioteket på distans. Han är övertygad om att han kan sköta verksamheten och se till att arbetet fortsätter.

– Jag hade alltid hoppats på att få resa, och till slut reste jag till Spanien. Det är svårt att lämna biblioteket, eftersom det är en del av mitt liv, men jag kan fortsätta leda det härifrån, och jag är säker på att jag kan göra det bra, säger han.

Det nya upplägget har särskild betydelse för grundarna av biblioteket. Det har blivit ett projekt som sträcker sig bortom deras dagliga fysiska närvaro och som bygger på fortlöpande samordning och arbete för att bevara böckerna och göra dem tillgängliga för läsarna. För Ibrahim hänger ansvaret också samman med hans band till palestinska historiska böcker, som han ser som en del av den kollektiva identiteten och det kollektiva minnet.

Al-Anqaas arbete ingår i ett bredare sammanhang av skador på Gazas kulturarv. Den 24 mars 2026 hade FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) bekräftat skador på 164 kulturarvsplatser i Gaza, bland dem historiska och religiösa byggnader, museer och arkeologiska platser. Siffran speglar skadorna på kulturarvet i stort och omfattar historiska platser såväl som kulturinstitutioner och samlingar.

Inne på al-Anqaa-biblioteket står böcker som räddats ur skadade hem och bibliotek sida vid sida med titlar som kommit in genom donationer och bidrag. Varje bok bär på sin egen berättelse om människorna som ägde den och resan som förde den till hyllorna. Medan biblioteket fortsätter att ta emot läsare och anordna kulturaktiviteter arbetar Omar och Ibrahim för att bevara böckerna och göra dem tillgängliga – och för att hålla kunskap och kultur levande i vardagen och i det palestinska kollektiva minnet.

Artikeln är översatt från engelska med stöd av AI och bearbetad av Thord Eriksson