Nytt arkiv vill bidra till Gazas uppbyggnad

Israel attackerar avsiktligt historiska, religiösa och arkeologiska byggnader, menar Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning och ordförande i nybildade Svenska Gaza-arkivet.

Svenska Gaza-arkivet är en ideell och oberoende förening grundad av bland andra författarna och journalisterna Lotta Schüllerqvist, Mia Gröndahl och Bernt Hermele. Syftet är att samla in och bevara material som dokumenterar Sveriges historiska relationer med Gaza.

Arkivet ska i första hand vara fysiskt, med ambitionen att senare digitalisera delar av materialet och göra det tillgängligt för forskning och allmänhet. Ett samarbete med Statens museer för världskultur förbereds.

Gazas kulturarv har till stora delar förstörts i kriget. Samtidigt riskerar också berättelserna om de historiska banden mellan Sverige och Gaza att gå förlorade. Det vill initiativtagarna bakom Svenska Gaza-arkivet motverka.

”Arkivet är viktigt för att visa att Gaza inte är en isolerad enklav, utan har varit en del av olika länders internationella relationer genom historien.”

Tanken med arkivet är att samla in och bevara material från människor som på olika sätt har haft kontakt med Gaza. Det kan handla om fotografier, anteckningar och videoinspelningar – men också privata bilder och personliga berättelser.

Det berättar Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet och ordförande för föreningens styrelse.

– Materialet är potentiellt mycket omfattande. Syftet är att bevara det, synliggöra det och göra det tillgängligt för forskning. Vi ser det också som ett litet bidrag till bevarandet av Gazas större kulturarv.

Arkivet är primärt avsett att spegla Sveriges djupa och långvariga relationer med Gaza. Ett av de första områdena som arbetet har fokuserat på är de svenska FN-soldater som tjänstgjorde i området under slutet av 1950-talet och fram till 1967, men bidrag ska också samlas in från personer med erfarenheter av diplomati, bistånd, journalistik, forskning och civilsamhällesarbete.

Helena Lindholm säger att arkivet kan bredda bilden av Sveriges internationella engagemang, inte minst när det gäller Palestinafrågan och Mellanöstern.

– Det handlar om Sveriges roll i frågor om fred, konfliktlösning och mänskliga rättigheter. Men arkivet är också viktigt ur ett Gaza-perspektiv, för att visa att Gaza inte är en isolerad enklav, utan har varit en del av olika länders internationella relationer genom historien.

Tänker ni er också att arkivet ska kunna få en funktion i en framtida återuppbyggnad av Gaza?

– Ja, vi hoppas att det kan bidra till att synliggöra Gazas historiska, kulturella och politiska betydelse, och fungera som en länk i ett samtal om hur minnet av Gaza kan fortsätta att existera på olika platser i världen.

Som freds- och utvecklingsforskare har Helena Lindholm studerat hur fiendesidans kulturarv ofta utgör en måltavla i krig. Det gäller också för Israels attacker mot Gaza. Hennes inställning är att den omfattande förödelsen av historiska, religiösa och arkeologiska byggnader är intentionell, och att det som pågår är ett folkmord.

 – En befolknings kultur och historia bevaras ju delvis i sådant som religiösa byggnader, museer och universitet. Ta till exempel Islamiska universitetet i Gaza, som etablerades som en manifestation av motstånd och för rätten till högre utbildning. När det förstörs riktar man in sig på själva den kulturella identiteten.

Det svenska Gaza-arkivet är just nu under uppbyggnad, och än så länge har fysiskt material bara samlats in i begränsad omfattning. Förhoppningen är att Statens museer för världskultur ska kunna ta hand om samlingen, och att delar av det med tiden ska kunna digitaliseras.

Vad har ni mött för reaktioner på initiativet?

– Än så länge har de varit väldigt positiva. Det är många som är intresserade och gärna vill vara med. De FN-soldater som vi har kontaktat har tyckt att det har varit viktigt att få berätta sin historia, och känt att de inte har fått göra det tidigare.

Det som händer i Mellanöstern nu skapar starka politiska spänningar och konflikter också i Sverige. Har ni märkt av det i arbetet?

– Nej, inte än så länge. Vi har ju befunnit oss i en uppbyggnadsfas och inte varit så utåtriktade, men man får säkert räkna med negativa reaktioner så småningom.