Replik: "Främja fri åsiktsbildning innebär inte att korrigera åsikter"

Soledad Cartagena vill nog inte sabotera demokratiska processer, men delvis blir det effekten, skriver Einar Ehn-Briem i en eplik på artikeln "Mina elever använde sin rösträtt – nu kallas de röstboskap".

Soledad Cartagena har i en text gett uttryck för ett starkt engagemang i sina vuxna komvuxelevers politiska ställningstaganden. Hon förfäras av vissa av deras åsikter och menar att dessa bygger på bristande kunskap. Kunskap som hon då beredvilligt bistår med. Vidare hoppas hon att eleverna röstar i egenskap av sina erfarenheter som invandrare. Detta, i kombination med explicita egna politiska ställningstaganden, ger mig intrycket av en person som inte är rustad för sitt uppdrag som tjänsteperson i en verksamhet som lyder under bibliotekslagen.

Att främja fri åsiktsbildning innebär inte att försöka korrigera ”felaktiga” åsikter. Att bidra till kunskapsförmedling betyder inte att man informerar om vilka politiska hållningar som passar ihop med olika kategorier människor. Och att verka för det demokratiska samhällets utveckling är inte heller samma som att förmå människor – på vars uppdrag man arbetar – att rösta på rätt parti.

Jag tror inte att Soledad Cartagena avsiktligt misstolkar bibliotekarieuppdraget, eller gör det för att sabotera demokratiska processer, även om detta delvis blir effekten. Men kan det vara så att det lätt blir så här när man är omgiven av människor som liknar en själv, åsiktsmässigt? Omgivningens värderingar utgör då en sorts moralisk och politisk grundton, och det fåtal som någonstans tycker annorlunda befinner sig ändå i periferin och blir därför lätta att avfärda.

Den lite överraskade tonen i hennes svar på texternas kommentarer, och oförmågan att se problemet, pekar åt det hållet. Hon har ju ”rätt”: Sverigedemokraterna etc är ju ”dåliga”, så hur kan det vara fel att i kraft av sitt ämbete verka för att deras inflytande minskar? Jo, problemet är ju att hon och vi andra då också måste acceptera varje nationalkonservativ (eller libertariansk, eller syndikalistisk) bibliotekaries ambitioner att vrida sitt upptagningsområde rätt åsiktsmässigt. Vill vi det?

Einar Ehn-Briem