Ola Pilerot: "Vad tycks om bibliotekariens kunskap?"
14 sep 2023 • 6 min
Gång på gång ställs frågan om vad den som jobbar på bibliotek bör kunna. Men för att tala om nödvändig kompetens måste verksamheten ses i relation till övergripande samhällsströmningar, skriver Ola Pilerot.

Vissa frågor är eviga i bibliotekssektorn. Så länge det har funnits bibliotekarier har en av dessa frågor gällt vad den som arbetar på bibliotek behöver kunna för att uträtta sitt arbete. Matchar kunskaperna – och inte minst utbildningen till bibliotekarie – behoven? Är dagens utbildning gångbar för framtiden? Litteraturen på området är generös. Både dåtidens och nutidens kravlistor och framtidsvisioner är många. Botaniserar man i den här litteraturen, i synnerhet där den specifikt uppehåller sig vid vilka kunskaper, kompetenser, färdigheter och personliga egenskaper en bibliotekarie behöver ha, så står det snart klart att det är många som genom åren har engagerats av frågan. Men innan vi gör några nedslag i litteraturen för att se hur det har sett ut, och ser ut, måste ett centralt spänningsfält i diskussionen redovisas.
Så länge det har funnits bibliotekarier har en av dessa frågor gällt vad den som arbetar på bibliotek behöver kunna för att uträtta sitt arbete.
Resonemanget om skillnaderna mellan de olika bibliotekstraditionerna är naturligtvis en aning tillspetsat men det säger något om den spänning som genomsyrar diskussionen om vad bibliotekarien behöver kunna. Bland de många aktörer som har en uppfattning i frågan ser vi en liknande variation i fokus som mellan den nordamerikanska och den kontinentala traditionen.
När Sveriges första bibliotekarieutbildning – eller ”bibliotekskurs” som den annonserades som i Biblioteksbladet 1925 – startades av Skolöverstyrelsen 1926, så tycks fokus huvudsakligen ha varit lagt på biblioteks samlingar. Av annonsen framgår att kursen bland annat ska täcka ”bok- och bibliotekshistoria, bibliografi, uppslagsböcker samt principerna för bokurval, bibliotekets organisation samt biblioteksarbetets teknik (katalogisering, klassifikation, lokaler, utlåning, o.s.v.)”. Det är ett ämnesfokus som mer påminner om den kontinentala bibliotekstraditionen än om den nordamerikanska, vilket kan tyckas vara lite överraskande med tanke på det inflytande Valfrid Palmgren torde ha haft på svenskt biblioteksväsende vid den här tiden. I sin bok från 1909, Bibliotek och folkuppfostran: anteckningar från en studieresa i Amerikas Förenta stater, beskriver hon hur ”De amerikanska bibliotekarierna dela sitt hjärta mellan böckerna och den allmänhet, de tjäna, och sitt hela intresse rikta de på att föra samman allmänheten med böckerna” (s. 160). Det ideal som reflekteras i den här passagen ser vi också i den biblioteksutredning som Palmgren 1911 överlämnade till ecklesiastikminister Elof Lindström. Där konstateras det bland annat att ”det viktigaste i biblioteksarbetet [är] att vara föreningslänken mellan människorna och boken” (s. 99) .
Samtidigt får vi, i samma undersökning, veta att de nya bibliotekarierna inte har professionellt självförtroende, inte är självgående eller nytänkande.
Det kommer som sagt med jämna mellanrum rapporter och förslag kring hur bibliotekarien ska vara rustad. Inte sällan är det bibliotekschefer som tillfrågas om vad de tycker att en person med en färsk examen i biblioteks- och informationsvetenskap behöver kunna, eller hur en sådan person bör vara. Tyvärr är det inte heller ovanligt att sådana frågebatterier innehåller (ledande) frågor om vilka kunskaper och egenskaper de nybakade studenterna saknar. Något år får vi veta att bibliotekarien redan då hen kliver över tröskeln till yrkeslivet bör vara ansvarskännande och ansvarstagande, ha förmåga att samarbeta med kollegor av olika slag, vara flexibel, engagerad och självgående. Samtidigt får vi, i samma undersökning, veta att de nya bibliotekarierna inte har professionellt självförtroende, inte är självgående eller nytänkande. Dessutom saknar de ledaregenskaper och stresstålighet. Ett annat år, i en annan rapport, lär vi oss att det finns de som menar att studenterna när de lämnar utbildningen inte ens vet vad ett bibliotek är. Och så fortsätter det. För bara några år sedan, framkom det att folkbibliotekschefer, efter att ha blivit uppmanade att identifiera nyutexaminerade bibliotekariers ”kompetensluckor”, (naturligtvis) kom på en mängd olika svagheter och brister. Som man frågar får man svar: det visade sig förstås att de nya bibliotekarierna led stora brister beträffande det allra mesta. I varierande mån gäller det alltifrån grundläggande kunskaper och färdigheter över social och strategisk kompetens till personliga egenskaper och attityder som enligt de svarande cheferna är viktiga för folkbiblioteksarbete.
Nåväl, hur är det nu då, vad behöver dagens och framtidens bibliotekarier kunna?
Nåväl, hur är det nu då, vad behöver dagens och framtidens bibliotekarier kunna? Sociologen Andrew Abbott lär oss att biblioteksarbete med nödvändighet måste ses i ljuset av den samtid i vilket det äger rum. För att överhuvudtaget börja tala om vilka kunskaper som krävs av bibliotekarien, så behöver vi sätta biblioteksverksamheten i relation till övergripande sociala och kulturella strömningar i samhället, vi behöver förstå den utifrån nya teknologier, förändrade organisationsformer och ekonomiska förutsättningar. Ett sådant förhållningssätt präglade en ambitiös och insiktsfull rapport om bibliotekariens framtida yrkeskompetens som Dik-förbundet publicerade för lite drygt tio år sedan.
I rapporten skisseras en mycket omfattande uppsättning mer eller mindre detaljerade kunskaper, kompetenser och färdigheter utifrån det som rapportförfattarna då identifierade som ett antal viktiga utvecklingsområden: digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation (särskilt för forskningsbiblioteken), deltagarkultur, pedagogik och handledning, marknadsföring och, slutligen, det som de kallar för akademikerkompetens. Så här i efterhand kan vi konstatera att Dik-rapportens dåtida framtidsspaning har stått sig rätt väl, även om det är tydligt att vi lever i en annan tid i dag. Kanske kan något därför strykas ur Dik-listan, samtidigt som nya punkter måste till. Till exempel lyser språklig och kulturell kompetens med sin frånvaro vilket i dag, då biblioteken besöks av mängder av människor med andra kulturella bakgrunder och andra språk än svenska, framstår som ett nödvändigt inslag i bibliotekariens mångfacetterade kunskapsrepertoar.
2003 publicerade Lars Seldén och Mats Sjölin en artikel med titeln ”Kunskap, kompetens och utbildning – ett bibliotekariedilemma under 100 år”. Tjugo år senare återstår bara här och nu att konstatera att dilemmat lever vidare. Vissa frågor är eviga i bibliotekssektorn.
Text: Ola Pilerot, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nummer 2 2023, numret om utbildning.
Senaste nytt

Nya avslöjanden i bok om jakten på KB-mannens böcker – ”Agerade inte ensam”
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min

Inga fler avhopp att vänta
När fackförbundet Dik lämnar Ifla finns 26 svenska medlemmar kvar i den kritiserade biblioteksfederationen. Trots all kritik tyder inget på att fler kommer att lämna.
18 sep 2023 • 4 min

Ministern om anmälningsplikt för skolbibliotekarier: ”Barnkonventionen gäller”
Kommer anmälningsplikten att gälla för skolbibliotekarier? Barnkonventionen gäller, konstaterar skolminister Lotta Edholm och skolbibliotek är självklart en del av utbildningsväsendet.
15 sep 2023 • 2 min

Besked: Alla elever ska få tillgång till bemannat skolbibliotek
Från och med 2026 läggs 433 miljoner kronor per år för att garantera att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek. Det meddelar arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.
15 sep 2023 • 2 min

KB: Kostnaderna en tickande bomb
Kungliga biblioteket känner av höjd hyra och inflation. Men framåt hänger de verkligt dramatiska kostnadsökningarna ihop med den digitala lagringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
13 sep 2023 • 2 min

Hyreshöjningar för miljoner väntar för Stockholms stadsbibliotek
En allt större andel av Stockholms stadsbiblioteks budget går åt till hyror. "När hyrorna ökar så mycket krävs en större omprioritering", säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
12 sep 2023 • 2 min

Björn Orring lämnar Svensk biblioteksförening
Han ser tillbaka på närmare åtta år av opiononsarbete för svenska bibliotek. "Det handlar om vad vi gör tillsammans."
11 sep 2023 • 2 min

Lagar med mål att skrämma lärare och bibliotekarier
En våg av statlig lagstiftning sveper över USA:s skolor. Målet är att skrämma lärare, bibliotekarier och administratörer till självcensur, menar Pen America i en ny rapport.
11 sep 2023 • < 1 min

Dik lämnar: ”Iflas agerande skandalöst, oacceptabelt och direkt provocerande”
Fackförbundet Dik har beslutat att lämna Ifla. Det går inte att fortsätta som medlem med hedern i behåll, enligt förbundsordförande Anna Troberg.
7 sep 2023 • < 1 min

Sociala medier viktiga för den som flyr
Tankesmedjan The Immigration Policy Lab (IPL) publicerade tidigare i somras en studie där man har tittat närmare på hur flyktingar och migranter använder sig av sociala medier för att ta del av och själva dela information.
7 sep 2023 • < 1 min

Brist på erfarna bibliotekarier
Nyutexade bibliotekarier har möjlighet att välja och vraka bland jobben. Men för arbetsgivarna är det tuffare.
6 sep 2023 • 4 min

Rivstart väntar för Silvia Ernhagen
Intresset för demokrati och samhällsutveckling har lett henne till biblioteksvärlden. Möt Svensk biblioteksförenings nya generalsekreterare.
5 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer