Tillsynen är ett hot mot skolbiblioteken

Skolinspektionens tillsyn av skolbibliotek riskerar att göra mer skada än nytta, skriver Anette Widenberg Helgesson, Maria Schedvin, Jonna Bruce och ytterligare 17 skolbibliotekarier, utvecklingsledare och skolbibliotekssamordnare. "De som förlorar på det är landets elever."

Skolbiblioteket tillgängliggörs genom tvärprofessionell samverkan mellan skolbibliotekarie, lärare och andra yrkesroller. Skolbiblioteksrummet inklusive mediebeståndet är viktigt. Men skolbibliotekets lärmiljö sträcker sig långt utanför rummets väggar. Verksamheten bedrivs också i klassrum, i fritidshemmet och på skolgården tillsammans med skolans personal. Det digitala beståndet tillgängliggörs dygnet runt på skolans webbplats och genom elevernas egna enheter och är inte beroende av en fysisk lokal. När skolbibliotekets verksamhet på riktigt är en del av skolans pedagogiska och demokratiska uppdrag nås alla elever. Inte bara de som söker sig till skolbiblioteket av eget intresse. Det är det som är styrkan i skolbiblioteksverksamheten – att den når alla elever!

Under våren har vi som skolbiblioteksutvecklare och samordnare intresserat följt Skolinspektionens tillsyn. Vi är ju måna om att våra skolbibliotek uppfyller kraven för en god skolbiblioteksverksamhet. I en tillsyn kontrolleras om verksamheten uppfyller de krav som finns i skollag och andra styrdokument och skiljer sig åt från en granskning som bedömer verksamhetens kvalitet. Vi har haft stora förväntningar på tillsynerna! Tyvärr har vi blivit besvikna. Det vi har reagerat på mest är att inspektionen anmärkt på inriktning av beståndet på ett sätt som idag känns helt daterat.

I skollagen kan vi läsa: “Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.”

Det Skolinspektionen anmärkt på är att det inte finns tillgång till film och musik i biblioteksrummet för eleverna att självständigt ta del av. I skolan idag finns vanligtvis olika filmtjänster som används i undervisningen. Musik får eleverna ta del av på olika sätt. Eftersom skolbiblioteket är en del av elevernas utbildning arbetar skolbibliotekarien också med de digitala tjänsterna, även om de inte utgår från skolbiblioteket. Idag arbetar skolbibliotekarier nära lärare och bygger beståndet efter verksamheten. Det är stora skillnader i beståndet om man arbetar på en lågstadieskola eller en högstadieskola. Idag använder vi istället för dvd-filmer olika avtal som reglerar att vi får visa film från olika filmbolag digitalt. Musik finns tillgängligt helt digitalt genom olika webbtjänster. Digitala böcker som e-böcker och ljudböcker finns tillgängliga för eleverna via andra tjänster som vanligtvis kommunen betalar för.

Ingenstans i skollag eller bibliotekslag står det att elever fritt ska kunna låna film och musik. Däremot anger bibliotekslagen att skolbiblioteket behöver beakta prioriterade grupper. Till exempel genom att administrera talböcker till elever med läsnedsättning och möta flerspråkiga elevers behov. Varför inte tillsyna det istället? Varför inte tillsyna att bibliotekets mediebestånd är allsidigt och målgruppsanpassat, som skollagen anger att det ska vara? Vi slås av att skolbibliotekens bestånd ses på som om det vore ett litet folkbibliotek. Och ett skolbibliotek är inte ett folkbibliotek.

Följden av Skolinspektionens tillsyn riskerar att bli att landets skolor lägger resurser på datorer som inte kommer att nyttjas eftersom eleverna redan har tillgång till e-medier dygnet runt i sina egna enheter. Följden riskerar också att man köper in gamla cd-skivor och dvd:er, som ingen någonsin kommer att låna eftersom tekniken är föråldrad. I värsta fall riskerar följden bli att man nedvärderar skolbibliotekets ytterst viktiga pedagogiska uppdrag och funktion i undervisningen för att stärka något som ingen använder.

Om Skolinspektionen inte tillsynar rätt saker kan praxis av den nya lagstiftningen medföra att skolbiblioteken utvecklas i fel riktning, på bekostnad av kvalitet och likvärdighet. Och de som förlorar på det är landets elever. Är det Skolinspektionen som granskar fel saker, eller är det deras tolkning av skollagen som inte rimmar med hur dagens skola ser ut? Redan nu ser vi att skolor som får förelägganden ”löser” problemet genom att sätta in en dator, dvd-skivor och cd-skivor i sitt fysiska rum. Det är varken verksamhets- eller målgruppsanpassat.

Åsa Lundholm, utvecklingsledare, Sigtuna 
Maria Schedvin, skolbibliotekarie, Eslöv 
Sara Nordström, skolbibliotekssamordnare, Eslöv
Sofia Sjögren, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare, Haninge 
Anni Agélii, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare, Nyköpings 
Therése Gröhn, utvecklingsledare och skolbiblioteksutvecklare, Ystad 
Carina Norderäng, skolbibliotekssamordnare, Region Gotland
Jonna Bruce, strateg, Upplands Väsby 
Tove Florén, skolbibliotekssamordnare Lidingö 
Josefine Tysklind, samordnande skolbibliotekarie, Bollnäs 
Anna Strandow, samordnande skolbibliotekarie, Bollnäs
Alexandra Eliasson Faxén, samordnande skolbibliotekarie, Bollnäs 
Ida Arlid Weyde, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare, Norrköping
Anette Widenberg Helgesson, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare, Ovanåker
Jenny Werneskog, skolbibliotekssamordnare, Värnamo 
Hanna Norbäck, skolbibliotekssamordnare, Sjöbo 
Mie Björkman, skolbibliotekssamordnare, Sundbyberg 
Emilie Djerbi Nordh, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare, Solna
Sofi Eriksson, skolbibliotekssamordnare, Växjö
Maria Lagerqvist, skolbibliotekssamordnare, Växjö