”Brister i statistiken osynliggör ojämlikhet”

10 dec 2018 • 3 min

Dagens statistik behöver kompletteras med ­uppgifter som synliggör diskriminering, skriver ­Huddinges konst- och bibliotekschef Nick Johnson-Jones. Annars riskerar biblioteken att prioritera fel och fatta dåliga beslut.

Foto: Getty.
Foto: Getty.

Det kan inte råda några som helst tvivel om att jag som arbetar med bibliotek och för det allmänna – vår gemensamma offentliga sektor – ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Och att jag genom aktiva insatser ska motverka diskriminering. Sverige anses vara en förebild vad det gäller att tillgodose minoriteters skydd och rättigheter, i arbetet för att främja mångfald och representation. Men det är i lagarnas och regelverkens värld och i retorikens värld, för samtidigt finns det inga systematiska mätverktyg eller någon statistik som följer upp och utvärderar om antidiskrimineringspolitiken har någon som helst effekt.

Den vanligaste metoden om man i Sverige ska arbeta med statistik för att på någon övergripande nivå generera kunskap om samhället och om olika gruppers levnadsförhållanden, är att via personnummer, olika individregister och folkbokföringsregistret extrahera information. Eftersom vi är ett av världens mest registrerade folk så finns väldigt mycket information om dig som individ i dessa register. Men vill du utgå från de sju diskrimineringsgrunderna så finns här bara information om juridiskt kön och kronologisk ålder.

Nick Johnson Jones. Foto: Stina Loman.
Nick Johnson-Jones. Foto: Stina Loman.

För analys och förståelse av ojämlikhet och diskriminering där könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, och/eller sexuell läggning ska vägas in är de register vi arbetar med i stort oanvändbara. För mig som arbetar på bibliotek försvårar detta arbetet med att säkra jämlik och likvärdig tillgång till service och utbud. Vi saknar både underlag för att fatta goda beslut och möjlighet att följa upp de beslut vi ändå fattar.

Redan på slutet av 1800-talet, under en tid då skillnader mellan människors socioekonomiska villkor var enorma, kom de första förslagen om något som då kallades ”arbetsstatistik”.

I dag skulle vi kalla det statistik om människors levnadsförhållanden. Syftet var då att utifrån empiri och kunskap kunna arbeta med de sociala problemen i Sverige och ”hålla samvetet vaket”.

I liknande anda beslutade riksdagen 1994 att alla förslag och beslut inom samtliga politikerområden, på nationell, regional och lokal nivå, ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga konsekvenserna för kvinnor respektive män. Detta var inte okontroversiellt då det infördes. Men utan kunskap om ett problem är det omöjligt att åtgärda problemet.

Det finns mycket att lära av hur vi arbetat med statistik om diskriminering på grund av kön. Men i stället väljer vi i många fall att osynliggöra och omöjliggöra att erfarenheter, perspektiv och att kunskaper lyfts fram med hjälp av statistik. Här är begreppet ”sanktionerad okunskap” användbart – det vi väljer att inte veta något om behöver vi inte göra något åt.

EU, Europarådet och FN kritiserar med regelbundenhet Sverige för bristande systematisk uppföljning av jämlikhet och diskriminering. I rapport efter rapport och utredning efter utredning läser jag att det saknas tillräcklig kunskap om olika gruppers levnadsförhållanden. Binära och ickebinära transpersoners erfarenheter osynliggörs genom att de reduceras till sitt juridiska kön, de nationella minoriteternas situation och de nationella minoritetsspråken vet vi inte mycket om. Inte heller hur många som egentligen påverkas av bristande tillgänglighet på grund av olika funktionsnedsättningar. Listan kan göras lång.

Sverige måste komplettera den befintliga statistik som hämtas från individregister och folkbokföringsregistret, med data som i stället bygger på de mer etiska principerna: frivillighet, anonymitet, och framförallt självidentifikation, där du själv får beskriva vilka grupper du anser dig tillhöra.

Olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och förstärker ofta varandra. Det är alltid ett komplext samspel som pågår och utan att fånga detta saluför vi helt enkelt reducerande och förenklade verklighetsbeskrivningar.

Debattartikeln publicerades i Biblioteksbladet nr 8-2018. Detta är en av tre debattartiklar som Nick Johnson-Jones skriver på tema diskriminering. 

Mer från Nick Johnson-Jones: 

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/efter-jo-besluten/

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/bibliotekschefen-om-narbyrakraten/

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min