Dags att följa barnkonventionen

Barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 och på Next library-konferensen i Berlin presenterades en svensk modell för att implementera den i bibliotekens verksamhet.

Att arbeta med barnkonventionen är att arbeta med mänskliga rättigheter. Alla vuxna har ansvar för att kompensera för att barn inte har makt. Barn kan inte rösta och de har inte tillgång till några maktpositioner i samhället. Men vi kan hjälpa dem att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda genom att använda det verktyg vi fått från FN, de 54 artiklarna i barnkonventionen.

En viktig artikel är artikel 12 som säger att när en offentlig verksamhet ska fatta beslut som berör barn så har barn rätt att bli hörda och uttrycka sina åsikter. Även artikel 3 är viktig.

Den säger att alla beslut ska tas med hänsyn till barnets eller barnens ­bästa. Och det finns fler artiklar som är högst relevanta i bibliotekets verksamhet.

Det yttersta ansvaret för att en implementering av barnkonventionen sker på alla nivåer i biblioteksverksamheten är chefens. Det är ledningens ansvar – inte barnbibliotekariens.

En snabb omvärldsspaning har visat att kännedomen om att det finns ett uppdrag att arbeta med barnkonventionen är ­ganska dålig hos bibliotek i flera länder.

Under hösten publicerar de regionala biblioteks­verksam­heterna i Östergötland, Örebro län, Sörmland och ­Gävleborg en skrift som är ett stöd för den chef som vill påbörja ett ­implementeringsarbete i sin verksamhet. Modellen har ­utarbetats i samarbete med fyra chefer för folkbibliotek och den består av åtta steg som bygger på varandra.

[fakta id=”18863″]

Läs mer:

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/berlin-uppmuntrar-det-ovantade/