Behövs folkbibliotekens eget museum?
27 mar 2023 • 3 min
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
Framtiden för Biblioteksmuseet i Borås är oviss, skriver Tommy Olsson, ordförande i Biblioteksmuseiföreningen.
Under 1980-talet väcktes tankarna på ett nationellt svenskt folk- och folkrörelsebiblioteksmuseum, kopplat till den då enda utbildningsorten för bibliotekarier, dvs Borås. Den bärande tanken vara att visa på bibliotekens betydelse, via folkrörelserna och kommunerna, för demokratins framväxt i vårt land.
Ett antal sammanträden med lokala, regionala och centrala myndigheter och organisationer resulterade emellertid inte i någonting eftersom ingen ville ta i den heta potatisen att det naturligtvis skulle kosta pengar.
I den situationen tog undertecknad tillsammans med lektor Magnus Torstensson vid BHS och folkbildaren Astor Emanuelsson, ABF, initiativet till att bilda den ideella Biblioteksmuseiföreningen 1989. Efter fem års arbete kunde Biblioteksmuseet öppnas i april 1994. Lektor Åke Åberg, BHS, idégivare och inspiratör, klippte bandet. Projektet möjliggjordes genom punktbidrag från Kulturrådet och Älvsborgs läns landsting och att Borås Stad ställde lokaler och en personalinsats till förfogande. Och naturligvis genom donationer av inredning, böcker och annat material från folkbibliotekssverige.
Ekonomiskt har det sedan haltat på genom ytterligare punktbidrag från Svensk biblioteksförening och Sparbanksstiftelsen och medlemsavgifter. De senare ligger på blygsamma 100 kr per år. Det tidigare institutionella medlemskapet för 300 kr har avslutats eftersom det blev administrativt ohanterligt för en helt ideellt driven liten organisation att klara av de många nya varianter på debitering som kommunerna infört.
Trots bristen på ekonomi har vi i styrelsen lyckats driva en framgångsrik verksamhet där man förutom driften av museet och projekt som t ex den rikstäckande sammanställningen av lokala bibliotekshistoriska skrifter särskilt kan nämna vår skriftserie med flera böcker och andra skrifter som En dag i biblioteket, Genom historien mot framtiden, Bibliotekens vänner och nu senast nr 14, Framstegens halvsekel. 50 år av folkbiblioteksutveckling. Mer om detta finns att läsa på vår hemsida.
Museet har också blivit uppmärksammat både i Sverige och utomlands. Forskare, studenter, bibliotekarier och folkbildare besöker museet regelbundet i samband med kurser och konferenser. Fram till pandemin hade vi årligen besökare från många olika länder med ett all time high-rekord Ifla-året då vi hade besökare från 33 länder och samtliga världsdelar.
Den ekonomiska och därmed personella situationen har emellertid blivit allt mer ohanterlig och påverkar också möjligheterna att engagera nya människor i verksamheten.
Frågan måste därför resas: finns det ett fortsatt behov av ett folkbiblioteksmuseum? Finns det behov av att förstå de folkrörelse- och demokratirötter som var drivande faktorer för framväxten av dagens folkbibliotek eller handlar ett sådant museum mest om nostalgi? Borde vi helt enkelt överlåta åt forskningen inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap att – eventuellt – dokumentera och analysera hur det var, vad det blivit och vart vi är på väg?
Kort sagt, ska vi skrota Biblioteksmuseet och lägga ned Biblioteksmuseiföreningen? Frågan är brännande akut och måste få ett svar innan det här sker av sig självt. Vi har försökt ställa frågan till riksdagen som var väldigt intresserad innan vi startade föreningen/museet och till Kulturrådets nämnd för litteratur och bibliotek. Riksdagen svarade att man inte kan engagera sig i enskilda museer. Kulturrådet svarade överhuvud taget inte. Folkbildningsrådet har redan tidigare meddelat att man av principiella skäl avslutat sitt engagemang i föreningen. Dörrarna verkar således stängda.
Detta är läget. Vi som jobbar ideellt fortsätter men vi har kommit långt upp i ålder. Kön för att ta över är kort eller rättare sagt närmast obefintlig.
Ett årligt driftbidrag i kombination med fler aktiva och engagerade personer är helt enkelt nödvändigt om det ska gå att fortsätta. Och det brådskar!
Tommy Olsson
Ordförande i Biblioteksmuseiföreningen
2 kommentarer
Senaste nytt
Sluta tvivla – hoten mot demokratin är på riktigt
"Är inte de här som kallar sig nazister egentligen bara några få knäppgökar?", undrade en besökare nyligen när Jan Scherman besökte biblioteket i Arboga. Den här krönikan är hans svar på frågan.
16 sep 2024 • 3 min
Urholkning av budgetar för public service oroar
En oroväckande urholkning av budgeten för public service lyfts fram i remissvar till regeringens utredning om public services uppdrag.
13 sep 2024 • 2 min
Efter hat och hot: nu läser dragqueens sagor i riksdagen
Den 24 september läser teatersällskapet Bland drakar och dragqueens sagor i riksdagens andrakammarsal. Alla ledamöter är inbjudna. Initiativtagare är Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, och organisationen Civil Rights Defenders, och riksdagens tvärpolitiska hbtqi-nätverk står för inbjudan.
12 sep 2024 • 2 min
De är höstens krönikörer
Biblioteksbladet vill att fler personliga och initierade röster med ett ärende ska höras. Miriam Nauri och Jan Scherman är höstens krönikörer.
11 sep 2024 • < 1 min
Boktips på nytt sätt
Vilken bok önskar du att du kunde läsa igen som om det var för första gången? Sandra Johnsons fråga gav hundratals svar och inspirerade Åsa Nilsson på Flens bibliotek till ett nytt sätt att ge besökarna boktips.
10 sep 2024 • 4 min
Årets pristagare: ”Jag har visat dem vad ett skolbibliotek kan vara”
Hur lyckas man med skolbiblioteket? Stick ut hakan och visa vad en bibliotekarie kan erbjuda, säger Felix Sjögren på Årets skolbibliotek.
9 sep 2024 • 3 min
Symbolisk timme för läsning
På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.
6 sep 2024 • 2 min
Svensk kommitté skapad för att skydda kulturarvet
Säkerhetsläget i Europa ställer nya krav på kunskap om kulturarvet. I dagarna bildas en nationell kommitté i Sverige för att skydda kulturarvet.
5 sep 2024 • < 1 min
Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?
Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”
4 sep 2024 • 5 min
Efter hackerattacken: KB lär av brittiska erfarenheter
Tio månader efter ransomwareattacken mot British Library är flera fysiska och digitala arkiv fortfarande stängda. ”Det finns ingen silver bullet som kan rädda och försvara oss”, säger KB:s it-chef om händelsen.
3 sep 2024 • 3 min
Prischanser för Biblioteksbladet
Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
2 sep 2024 • < 1 min
Prisat skolbibliotek ”fullt integrerat”
Skolbiblioteket på Nydalaskolan i Malmö har gått från att vara en separat enhet till att vara helt integrerad i skolverksamheten. Nu utnämns det till Årets skolbibliotek.
2 sep 2024 • < 1 min
Ett sätt att göra oss dumma bara, bränna och bannlysa böcker är sann nazism och fascism. Museum är historia det är bra att veta vart man kommer ifrån, så att man inte upprepar misstagen, även digitala arkiv är osäkra IRL och URL arkiv behövs. Isaac Asimov i stiftelse triologin gav till och med ett exempel på mänskligheten om historia försvann. Många andra innan oss levande skulle gå förlorade. Förankring behövs för oss alla, med variationer på historia till allas gagn
Klart att det behövs! Det borde vara ett självklart ansvar för BHS både vad gäller samlingarna och fortsatt verksamhet och utveckling. Innehåller unikt material för såväl undervisning som forskning, en rik kombination av arkiv, bibliotek, föremål och miljöer.