Behövs folkbibliotekens eget museum?
27 mar 2023 • 3 min
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
Framtiden för Biblioteksmuseet i Borås är oviss, skriver Tommy Olsson, ordförande i Biblioteksmuseiföreningen.
Under 1980-talet väcktes tankarna på ett nationellt svenskt folk- och folkrörelsebiblioteksmuseum, kopplat till den då enda utbildningsorten för bibliotekarier, dvs Borås. Den bärande tanken vara att visa på bibliotekens betydelse, via folkrörelserna och kommunerna, för demokratins framväxt i vårt land.
Ett antal sammanträden med lokala, regionala och centrala myndigheter och organisationer resulterade emellertid inte i någonting eftersom ingen ville ta i den heta potatisen att det naturligtvis skulle kosta pengar.
I den situationen tog undertecknad tillsammans med lektor Magnus Torstensson vid BHS och folkbildaren Astor Emanuelsson, ABF, initiativet till att bilda den ideella Biblioteksmuseiföreningen 1989. Efter fem års arbete kunde Biblioteksmuseet öppnas i april 1994. Lektor Åke Åberg, BHS, idégivare och inspiratör, klippte bandet. Projektet möjliggjordes genom punktbidrag från Kulturrådet och Älvsborgs läns landsting och att Borås Stad ställde lokaler och en personalinsats till förfogande. Och naturligvis genom donationer av inredning, böcker och annat material från folkbibliotekssverige.
Ekonomiskt har det sedan haltat på genom ytterligare punktbidrag från Svensk biblioteksförening och Sparbanksstiftelsen och medlemsavgifter. De senare ligger på blygsamma 100 kr per år. Det tidigare institutionella medlemskapet för 300 kr har avslutats eftersom det blev administrativt ohanterligt för en helt ideellt driven liten organisation att klara av de många nya varianter på debitering som kommunerna infört.
Trots bristen på ekonomi har vi i styrelsen lyckats driva en framgångsrik verksamhet där man förutom driften av museet och projekt som t ex den rikstäckande sammanställningen av lokala bibliotekshistoriska skrifter särskilt kan nämna vår skriftserie med flera böcker och andra skrifter som En dag i biblioteket, Genom historien mot framtiden, Bibliotekens vänner och nu senast nr 14, Framstegens halvsekel. 50 år av folkbiblioteksutveckling. Mer om detta finns att läsa på vår hemsida.
Museet har också blivit uppmärksammat både i Sverige och utomlands. Forskare, studenter, bibliotekarier och folkbildare besöker museet regelbundet i samband med kurser och konferenser. Fram till pandemin hade vi årligen besökare från många olika länder med ett all time high-rekord Ifla-året då vi hade besökare från 33 länder och samtliga världsdelar.
Den ekonomiska och därmed personella situationen har emellertid blivit allt mer ohanterlig och påverkar också möjligheterna att engagera nya människor i verksamheten.
Frågan måste därför resas: finns det ett fortsatt behov av ett folkbiblioteksmuseum? Finns det behov av att förstå de folkrörelse- och demokratirötter som var drivande faktorer för framväxten av dagens folkbibliotek eller handlar ett sådant museum mest om nostalgi? Borde vi helt enkelt överlåta åt forskningen inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap att – eventuellt – dokumentera och analysera hur det var, vad det blivit och vart vi är på väg?
Kort sagt, ska vi skrota Biblioteksmuseet och lägga ned Biblioteksmuseiföreningen? Frågan är brännande akut och måste få ett svar innan det här sker av sig självt. Vi har försökt ställa frågan till riksdagen som var väldigt intresserad innan vi startade föreningen/museet och till Kulturrådets nämnd för litteratur och bibliotek. Riksdagen svarade att man inte kan engagera sig i enskilda museer. Kulturrådet svarade överhuvud taget inte. Folkbildningsrådet har redan tidigare meddelat att man av principiella skäl avslutat sitt engagemang i föreningen. Dörrarna verkar således stängda.
Detta är läget. Vi som jobbar ideellt fortsätter men vi har kommit långt upp i ålder. Kön för att ta över är kort eller rättare sagt närmast obefintlig.
Ett årligt driftbidrag i kombination med fler aktiva och engagerade personer är helt enkelt nödvändigt om det ska gå att fortsätta. Och det brådskar!
Tommy Olsson
Ordförande i Biblioteksmuseiföreningen
2 kommentarer
Senaste nytt
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Välkommet besked om tillgänglighetslagen
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
Uppskjuten tillgänglighet
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.
7 jan 2025 • < 1 min
Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar
Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”
7 jan 2025 • 5 min
Skolbibliotek och kärv ekonomi dominerade 2024
En tillbakablick på året som gått visar att de biblioteksfrågor som dominerade handlade om skolbibliotek, ekonomi, anmälningsplikt och läshjälp för studenter. God jul önskar Biblioteksbladet!
20 dec 2024 • 6 min
Ett sätt att göra oss dumma bara, bränna och bannlysa böcker är sann nazism och fascism. Museum är historia det är bra att veta vart man kommer ifrån, så att man inte upprepar misstagen, även digitala arkiv är osäkra IRL och URL arkiv behövs. Isaac Asimov i stiftelse triologin gav till och med ett exempel på mänskligheten om historia försvann. Många andra innan oss levande skulle gå förlorade. Förankring behövs för oss alla, med variationer på historia till allas gagn
Klart att det behövs! Det borde vara ett självklart ansvar för BHS både vad gäller samlingarna och fortsatt verksamhet och utveckling. Innehåller unikt material för såväl undervisning som forskning, en rik kombination av arkiv, bibliotek, föremål och miljöer.