Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Biblioteksyrket: "Mitt fackförbund gör fel analys av arbetsmarknaden"
13 feb 2026 • 2 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrígues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
Debattartikel av Leodan Rodrígues.
”En ljus framtid”, ”bra jobbmöjligheter”, ”stora pensionsavgångar väntas”– detta är några av de budskap som aspirerande bibliotekarier har mötts av de senaste åren. Trycket på utbildningarna har de senaste åren blivit allt högre, så pass att Linnéuniversitetets bibliotekarieutbildning vid årsskiftet var lärosätets mest sökta program. ”Framtidsyrke”, sammanfattade Sveriges Radio, som lyfte fram bland annat lagkraven på skolbibliotek som en anledning att se positivt på framtidenför yrket.
En underlig inramning, kan tyckas, särskilt för den som i höstas läste Magasin K om arbetslösheten bland bibliotekarier. Där vittnade nyexaminerade bibliotekarier om svårigheten att få ett jobb, och om besvikelsen över såväl lärosätenas som fackets entusiastiska inställning till arbetsmarknaden. Även mitt eget fackförbund DIK har under många år spridit bilden av ett framtidsyrke på uppgång och verkar för fler utbildningsplatser. Varför är det så?
Lite matematik: Enligt DIK:s egen statistik är bara 1,6 procent av bibliotekarier arbetslösa. Problemet är att facket endast mäter arbetslösheten bland sina egna medlemmar, vilket säger föga om arbetslösheten bland bibliotekarier överlag. Utöver att många tyvärr inte ser någon poäng i ett fackmedlemskap under arbetslösheten är bibliotekarier dessutom ofta organiserade i Vision. Magasin K ger å sin sida insyn i annan statistik: enligt Arbetsförmedlingens statistik fanns det 2024 över 400 arbetslösa bibliotekarier i landet.
I en kår bestående av runt 6400 bibliotekarier, utöver de arbetslösa, hamnar vi snarare på 5,9 procents arbetslöshet. Det är förvisso en bit under men ändå ansevärt närmare nivån för arbetslösheten nationellt, som i december 2025 låg på 9 procent.
Utan att skriva DIK på näsan framstår det rentav som om mitt fackförbund gör fel analys av arbetsmarknaden, baserat på fel siffror och till stor del på så kallade prognoser. Prognoserna säger nämligen att det finns god chans till arbete som bibliotekarie 2030.
Vad är då en prognos?
Lite etymologi: Ordet prognos kommer från grekiskan och betecknar beräkningar eller förutsägelser om framtiden. Ett annat ord för samma sak är spekulation.
Men vad baseras dessa spekulationer på? De huvudsakliga faktorerna har redan nämnts i denna text: kommande pensionsavgångar och lagkraven på bemannade skolbibliotek. Det finns dock en faktor som saknas: finansieringen. Biblioteken i vårt land är beroende av offentlig finansiering, vare sig det kommer från stat eller kommun, och Sverige lägger enligt rapporten Vid vägs ände? allt mindre pengar på både bibliotek och kultur. Utan pengar blir det helt enkelt inga tjänster, varken idag eller i framtiden. Och framtiden är beroende av att politiken tar rätt beslut och slutar snåla på offentlig sektor.
Att skolbibliotek förvisso har blivit lag borde kanske väga tungt i beräkningen, då minst 1300 tjänster redan anses saknas. Kruxet är bara att tjänsterna saknas – de efterfrågade jobben finns inte.
Jag skriver inte detta för att framstå som sur och bitter. Förvisso har jag sedan min egen examination 2022 varit på 25 arbetsintervjuer för olika biblioteksjobb och vid ett tillfälle blivit anställd. Hur många jobbansökningar jag skickat in utan att kallas till intervju orkar jag inte ens räkna ut. Men jag vet att många med mig har det lika tufft, inklusive flera av mina äldre och avsevärt mer erfarna kollegor som försöker byta arbetsplats eller inriktning.
Jag skriver detta för att högre utbildning ofta anses vara en investering. Investeringar är liksom prognoser spekulativa fenomen, men vi vet redan att bibliotekarie är en minusaffär sett till utbildningens kostnad och livsinkomst. Det blir idag allt dyrare att utbilda sig, med högre ränta på studielån, högre hyror och dyrare levnadsomkostnader. Den som väljer att utbilda sig till bibliotekarie förtjänar således att ta del av hela verkligheten och inte enbart serveras friserade glädjekalkyler.
För övrigt är 9 procent att anse som massarbetslöshet.
Leodan Rodríguez
Bibliotekarie
Om biblioteken anställde fast personal istället för att överleva på timmisar, kanske det skulle se annorlunda ut.
Intressant inlägg. Är också utbildad, och upplever även jag svårighet att få mitt första jobb som bibliotekarie. Idag varvar jag knegarjobb med att göra inhopp på bibliotek, i hopp om att det senare i slutandan ska löna sig i kombination med min bibliotekarieexamen. Lösningen är så klart mer bemanning, organisation bland personalen, och fasta tjänster. Där kommer som nämnt politiken in i bilden.
Hej och tack för en bra artikel. Är också en av dom som hörtalas om det där masspansioneringarna som aldrig kommer. Nu har jag tröttnat skolar om mig.
Det här är intressant, inte minst när biliotek på mindre orter har svårt att få utbildade sökande. Jag är inte helt säker på att DIK gör en felaktig analys, min bild är att få söker till små orter ute på landsbygden
Håller med. Jag ansökte till utbildningen 2020 baserat på hur bl.a SACO framhållt det som ett framtidsyrke. Nu fick jag en fast anställning väldigt snabbt efter examen, men jag söker jobb för att få komma upp i lön. Det visar sig vara väldigt svårt. Inte ens det faktum att jag nu har dokumenterad erfarenhet av yrket gör att jag blir kallad på intervju, så det måste vara svårt för de som kommer direkt från utbildningen. Jag har också sökt jobb på platser som inte är i mitt närområde men fått nobben just pga jag bor för långt bort (villigheten att flytta togs inte i beaktning). Men, jag tycker det är så tråkigt hur många investerar år på en utbildning, många säger upp sig från jobb för att byta karriär och lever snålt i förhoppning att det ska leda till jobb och ev bättre inkomst, för att sen möte en verklighet som inte stämmer överens med prognoserna. Det är inte schysst. Jobb finns, men det är inte så självklart att få ett jobb som lärosäten och DIK/SACO fått det att se ut som. Förhoppningsvis sker en ändring snart, men jag tror snarare att tjänster dras in i samband med pensioner istället för att de ersätts.
Dessutom tillkommer att DIK:s statistisk av vad de egna medlemmarna sysslar med förmodligen också är felaktig. Många tänker säkert inte på att de borde uppdatera den uppgiften till sitt fackförbund när de förlorar jobbet utan de är fullt upptagna med att söka nytt.
Tack så mycket! Detta behövde verkligen skrivas. Det är något jag har försökt framföra i flera år. Arbetsförmedlingen har periodvis haft en mer realistisk bild av arbetsmarknaden för bibliotekarier än vad DIK har men det finns dessutom antagligen också ett ganska stort mörkertal av personer som har utbildningen men aldrig kom in i branschen. Att det snart kommer pensionsavgångar som skulle leda till mycket tjänster sades redan på 90-talet när jag gick utbildningen. Detta har vi inte sett mycket av på grund av biblioteksdöd och indragna tjänster och annat och skolbibliotekssatsningarna som man hoppats på i flera omgångar har hittils mest bara blivit en tumme.
Att många utbildade bibliotekarier går arbetslösa behöver inte betyda att arbetsmarknaden är dålig. Det kan också handla om att många inte är beredda att flytta för ett jobb, och att de lediga jobben ofta finns lite avsides i landet. (Jag vet inte hur det ser ut idag, men när jag läste på BHS var medelåldern relativt hög och många var väl rotade i Västergötland med familj och allt. Klart de inte sökte jobb i Norrland!) För att vara riktigt ärlig är det väl också relativt vanligt att de som lockas av bibliotekarieyrket är svaga i fråga om social kompetens, och jag har hört chefer prata om att många jobbansökningar de får in kommer från personer vilka förvisso är utbildade men ändå ”oanställningsbara” i en roll som kräver mycket interaktion med besökare. – Fast nej, något framtidsjobb är bibliotekarie knappast. Själv är jag helt övertygad om att majoriteten av dagens bibliotekarietjänster kommer att ha ersatts av AI inom 10-20 år.