Debatt: Att värdera skolbiblioteksforskning

10 okt 2013 • 2 min

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla...

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.

Sahlgren bygger alltså sin argumentation på den – principiella – styrka som experimentella (och kvasiexperimentella) metoder erbjuder. Men det räcker inte att en enskild undersökning i princip kan sorteras in i ett visst metodologiskt fack för att dess resultat ska kunna tillmätas den stora vikt som Sahlgren ger den indiska studien. Vilka omständigheter föreligger i den enskilda undersökningen? Hur ska vi bedöma dess generaliserbarhet? Hur ska resultatet tolkas? Detta är frågor som Sahlgren inte tycks ha ställt.

När vi riktar dem till den indiska studien (vi utgår från att det rör sig om Borkum, He & Linden 2012) ser vi att forskarna själva konkluderar att resultaten tyder på att problemet låg i implementeringen av biblioteksprogrammet (s. 27). Programmet interagerade inte tillräckligt intensivt med eleverna. Forskarna bakom studien menar alltså inte att skolbibliotek som sådana nödvändigtvis svarar illa mot elevers och skolors behov. Än mindre försöker de sig på att generalisera resultaten till att vara allmänt giltiga. I stället nämner de att det finns andra studier som visar på positiva effekter av att tillföra nya resurser och pedagogiska metoder. Huvudskillnaden mellan deras studie och andra är intensiteten i aktiviteterna.

Faktum är att Borkum m.fl. i sin studie refererar positivt till delar av den forskning vi tidigare nämnt, av Keith C. Lance och andra. På s. 5 klargörs explicit i en fotnot (nr. 4) att Borkum, He och Linden menar att deras resonemang alltså liknar det som förs i fältets mittfåra: det krävs mer noggrann integrering av skolbibliotek för att de ska kunna fungera effektivt. Detta är alltså hur forskarna själva förklarar sitt resultat.

Vi konstaterar således att inte ens denna enda artikel faktiskt motsäger den helhetsbild som 25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning byggt upp och som vi redogjorde för i vårt förra inlägg: bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande i skolan. Vilka slutsatser som kan dras av detta vad gäller lagstiftning är en politisk fråga, inte en forskningsfråga.


Mats Dolatkhah,
universitetslektor
Helena Francke, universitetslektor
Cecilia Gärdén, universitetslektor
Louise Limberg, senior professor
Margareta Lundberg-Rodin, universitetsadjunkt
Anna Hampson Lundh, universitetslektor

Alla vid Institutionen Biblioteks-och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

 

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min