Debatt: Att värdera skolbiblioteksforskning

10 okt 2013 • 2 min

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla...

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.

Sahlgren bygger alltså sin argumentation på den – principiella – styrka som experimentella (och kvasiexperimentella) metoder erbjuder. Men det räcker inte att en enskild undersökning i princip kan sorteras in i ett visst metodologiskt fack för att dess resultat ska kunna tillmätas den stora vikt som Sahlgren ger den indiska studien. Vilka omständigheter föreligger i den enskilda undersökningen? Hur ska vi bedöma dess generaliserbarhet? Hur ska resultatet tolkas? Detta är frågor som Sahlgren inte tycks ha ställt.

När vi riktar dem till den indiska studien (vi utgår från att det rör sig om Borkum, He & Linden 2012) ser vi att forskarna själva konkluderar att resultaten tyder på att problemet låg i implementeringen av biblioteksprogrammet (s. 27). Programmet interagerade inte tillräckligt intensivt med eleverna. Forskarna bakom studien menar alltså inte att skolbibliotek som sådana nödvändigtvis svarar illa mot elevers och skolors behov. Än mindre försöker de sig på att generalisera resultaten till att vara allmänt giltiga. I stället nämner de att det finns andra studier som visar på positiva effekter av att tillföra nya resurser och pedagogiska metoder. Huvudskillnaden mellan deras studie och andra är intensiteten i aktiviteterna.

Faktum är att Borkum m.fl. i sin studie refererar positivt till delar av den forskning vi tidigare nämnt, av Keith C. Lance och andra. På s. 5 klargörs explicit i en fotnot (nr. 4) att Borkum, He och Linden menar att deras resonemang alltså liknar det som förs i fältets mittfåra: det krävs mer noggrann integrering av skolbibliotek för att de ska kunna fungera effektivt. Detta är alltså hur forskarna själva förklarar sitt resultat.

Vi konstaterar således att inte ens denna enda artikel faktiskt motsäger den helhetsbild som 25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning byggt upp och som vi redogjorde för i vårt förra inlägg: bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande i skolan. Vilka slutsatser som kan dras av detta vad gäller lagstiftning är en politisk fråga, inte en forskningsfråga.


Mats Dolatkhah,
universitetslektor
Helena Francke, universitetslektor
Cecilia Gärdén, universitetslektor
Louise Limberg, senior professor
Margareta Lundberg-Rodin, universitetsadjunkt
Anna Hampson Lundh, universitetslektor

Alla vid Institutionen Biblioteks-och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min

Internationellt

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse

Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.

26 jan 2023 • 2 min

Nyheter

Populärt låna elmätare i söder

Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.

24 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Tror på effekt av tillträdesförbudet

I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.

19 jan 2023 • 4 min

Politik

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot

Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”

17 jan 2023 • < 1 min

Politik

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek

Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.

16 jan 2023 • < 1 min