Del av totalförsvaret – men med oberoendet i behåll
18 mar 2021 • 3 min
Biblioteken bör vara en del av totaltförsvaret, precis som den nationella biblioteksstrategin har föreslagit. Men det får inte innebära avkall på allsidighet för att gynna statens intressen, skriver Marie-Louise Joyce och Camilla Wallin Lämsä.
Marie-Louise Joyce och Camilla Wallin Lämsä.
Sedan regeringen i december 2020 uppmanade all icke-nödvändig kommunal verksamhet att stänga har en av pandemins stora biblioteksdiskussioner blossat upp på nytt: Är biblioteken samhällsviktiga eller inte? De flesta kommuner stängde sina bibliotek direkt, men efter några dagars förvirring ströks biblioteken ur rekommendationen om nedstängning, eftersom det ansågs bryta mot bibliotekslagen. Många bibliotek förblev stängda under den rekommenderade perioden för att sedan öppna upp, ofta med kortare öppettider och begränsad service. Den fortsatta oklarheten kring bibliotekens samhällsroll, och skillnaderna i kommunernas hantering under pandemin, har möjligen en lösning i det förslag om att inkludera biblioteken i totalförsvaret som presenterades i den nationella biblioteksstrategin Demokratins skattkammare 2019.
Förra våren, just när pandemin bröt ut, skrev vi en masteruppsats om bibliotekens roll i kris- och krigsberedskap. Vi intervjuade 15 bibliotekarier, bibliotekschefer och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap om deras tankar kring hur ett eventuellt uppdrag inom totalförsvaret skulle kunna påverka professionen. Alla var överens om bibliotekens betydelse för det demokratiska samhället, men det rådde delade meningar kring huruvida ett uppdrag inom totalförsvaret är förenligt med demokratiuppdraget eller inte.
Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen.
Några bibliotekarier påpekade att desinformation också kan komma inifrån den egna staten. De tyckte därför att det kändes olustigt att biblioteken skulle bli ”en megafon för staten” i kris och krig, eftersom en regering kan behöva sprida vinklad eller entydig information och propaganda i en sådan situation. Ur det perspektivet skulle ett totalförsvarsuppdrag riskera att begränsa medborgarnas fria åsiktsbildning och skada professionens trovärdighet. Några folkbibliotekarier såg även en spänning i att de som kommunala tjänstemän skulle hantera ett statligt uppdrag.
Andra bibliotekarier som intervjuades betraktade istället totalförsvarsuppdraget som en naturlig förlängning av bibliotekets demokratiuppdrag. De beskrev den svenska demokratin som hotad av totalitära och destabiliserande krafter, och menade att uppdraget skulle stärka demokratin genom att medborgarna bättre lär sig att känna igen desinformation och falska nyheter. De lyfte bibliotekariernas stora medie- och informationskompetens och tänkte att ett totalförsvarsuppdrag kan stärka professionens legitimitet i en tid då bibliotekens nytta upplevs som ifrågasatt. Flera bibliotekarier upplevde att de styrande i kommunen snarare ser biblioteket som en lyxverksamhet och som en plats dit man kan ”gå med barnen och dricka lite juice och läsa en bilderbok”, som en folkbibliotekarie uttryckte det, än som en samhällsviktig demokratisk arena.
Nationella biblioteksstrategins förslag
"Vid en kris- och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblioteksväsende som har en viktig roll för en oberoende informationsförmedling som en del av civilförsvaret." "Kommuner och regioner har en självklar och viktig roll i civilförsvar och totalförsvarsplanering. Den regionala och kommunala biblioteksverksamhetens möjlighet att bidra till ett försvar för demokratin är viktigt att beakta i den fortsatta planeringen av totalförsvaret." Ur Demokratins skattkammareDe bibliotekarier som var positiva till ett totalförsvarsuppdrag menade att biblioteken dessutom är stärkande för befolkningens psykiska välmående och säkrar samhällets kulturella rikedom vid utdragna kriser. Dessutom påpekades den fysiska biblioteksverksamhetens stora betydelse för människor som riskerar att bli ensamma och isolerade när övriga delar av samhället stängs ner. Att biblioteken kan hjälpa människor att bibehålla en värdig livssituation och stabilitet i kristid framställdes i flera intervjuer som lika viktigt som att erbjuda oberoende information. Också detta är en viktig del av totalförsvaret: att stärka befolkningens motståndskraft och motivera människor att hålla ut i en påfrestande krisperiod, som den vi just nu går igenom. Detta ansåg flera intervjupersoner att biblioteken är särskilt lämpade att bidra med.
I vår nuvarande kris är det just vistelse i det fysiska biblioteksrummet som riskerar att bidra till ökad smittspridning, och här ställs frågan på sin spets. Är det ändå värt att hålla bibliotek öppna som demokratiska mötesplatser (med vissa restriktioner), eller är det tryggast att stänga helt?
Om biblioteken ska delta i totalförsvaret krävs förstås vidare diskussioner och en precisering av vad det skulle innebära i praktiken. Vi tror dock att ett deltagande i totalförsvaret skulle kunna stärka professionen och tydliggöra vilken roll biblioteken bör fylla i kristider. Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen. Detta måste tas i beaktande vid utformningen av ett eventuellt totalförsvarsuppdrag. En stark yrkesetik och kontinuerliga diskussioner om bibliotekens ansvar vid informationsförmedling är givetvis också centralt.
Genom att ingå i totalförsvaret kan biblioteket få större erkännande och ökade ekonomiska resurser för sitt befintliga demokratiarbete. Det skulle ge en tydligare ansvarsfördelning inför kommande kriser, med en infrastruktur av gemensamma riktlinjer och långsiktiga beredskapsplaner. På så vis kan vi säkerställa att tillgången till bibliotekets verksamhet och kunskapsresurser blir densamma över hela landet, också i kristider.
Marie-Louise Joyce, folkbibliotekarie
Camilla Wallin Lämsä, doktorand i litteraturvetenskap
Masteruppsatsen En kugge i krigsapparaten: Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap författades våren 2020 inom biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet.
1 kommentarer
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Jag är väldigt imponerad av det tydliga språket som används för att belysa bibliotekets absolut viktiga roll i samhället. Dem väcker verkligen tankar kring hur man ser på den mötesplatsen i just en pandemi. Det är en mycket bra artikel.