Del av totalförsvaret – men med oberoendet i behåll

18 mar 2021 • 3 min

Biblioteken bör vara en del av totaltförsvaret, precis som den nationella biblioteksstrategin har föreslagit. Men det får inte innebära avkall på allsidighet för att gynna statens intressen, skriver Marie-Louise Joyce och Camilla Wallin Lämsä.

Sedan regeringen i december 2020 uppmanade all icke-nödvändig kommunal verksamhet att stänga har en av pandemins stora biblioteksdiskussioner blossat upp på nytt: Är biblioteken samhällsviktiga eller inte? De flesta kommuner stängde sina bibliotek direkt, men efter några dagars förvirring ströks biblioteken ur rekommendationen om nedstängning, eftersom det ansågs bryta mot bibliotekslagen. Många bibliotek förblev stängda under den rekommenderade perioden för att sedan öppna upp, ofta med kortare öppettider och begränsad service. Den fortsatta oklarheten kring bibliotekens samhällsroll, och skillnaderna i kommunernas hantering under pandemin, har möjligen en lösning i det förslag om att inkludera biblioteken i totalförsvaret som presenterades i den nationella biblioteksstrategin Demokratins skattkammare 2019.

Förra våren, just när pandemin bröt ut, skrev vi en masteruppsats om bibliotekens roll i kris- och krigsberedskap. Vi intervjuade 15 bibliotekarier, bibliotekschefer och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap om deras tankar kring hur ett eventuellt uppdrag inom totalförsvaret skulle kunna påverka professionen. Alla var överens om bibliotekens betydelse för det demokratiska samhället, men det rådde delade meningar kring huruvida ett uppdrag inom totalförsvaret är förenligt med demokratiuppdraget eller inte.

Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen.

Några bibliotekarier påpekade att desinformation också kan komma inifrån den egna staten. De tyckte därför att det kändes olustigt att biblioteken skulle bli ”en megafon för staten” i kris och krig, eftersom en regering kan behöva sprida vinklad eller entydig information och propaganda i en sådan situation. Ur det perspektivet skulle ett totalförsvarsuppdrag riskera att begränsa medborgarnas fria åsiktsbildning och skada professionens trovärdighet. Några folkbibliotekarier såg även en spänning i att de som kommunala tjänstemän skulle hantera ett statligt uppdrag.

Andra bibliotekarier som intervjuades betraktade istället totalförsvarsuppdraget som en naturlig förlängning av bibliotekets demokratiuppdrag. De beskrev den svenska demokratin som hotad av totalitära och destabiliserande krafter, och menade att uppdraget skulle stärka demokratin genom att medborgarna bättre lär sig att känna igen desinformation och falska nyheter. De lyfte bibliotekariernas stora medie- och informationskompetens och tänkte att ett totalförsvarsuppdrag kan stärka professionens legitimitet i en tid då bibliotekens nytta upplevs som ifrågasatt. Flera bibliotekarier upplevde att de styrande i kommunen snarare ser biblioteket som en lyxverksamhet och som en plats dit man kan ”gå med barnen och dricka lite juice och läsa en bilderbok”, som en folkbibliotekarie uttryckte det, än som en samhällsviktig demokratisk arena.

Nationella biblioteksstrategins förslag

"Vid en kris- och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblioteksväsende som har en viktig roll för en oberoende informationsförmedling som en del av civilförsvaret." "Kommuner och regioner har en självklar och viktig roll i civilförsvar och totalförsvarsplanering. Den regionala och kommunala biblioteksverksamhetens möjlighet att bidra till ett försvar för demokratin är viktigt att beakta i den fortsatta planeringen av totalförsvaret." Ur Demokratins skattkammare

De bibliotekarier som var positiva till ett totalförsvarsuppdrag menade att biblioteken dessutom är stärkande för befolkningens psykiska välmående och säkrar samhällets kulturella rikedom vid utdragna kriser. Dessutom påpekades den fysiska biblioteksverksamhetens stora betydelse för människor som riskerar att bli ensamma och isolerade när övriga delar av samhället stängs ner. Att biblioteken kan hjälpa människor att bibehålla en värdig livssituation och stabilitet i kristid framställdes i flera intervjuer som lika viktigt som att erbjuda oberoende information. Också detta är en viktig del av totalförsvaret: att stärka befolkningens motståndskraft och motivera människor att hålla ut i en påfrestande krisperiod, som den vi just nu går igenom. Detta ansåg flera intervjupersoner att biblioteken är särskilt lämpade att bidra med.

I vår nuvarande kris är det just vistelse i det fysiska biblioteksrummet som riskerar att bidra till ökad smittspridning, och här ställs frågan på sin spets. Är det ändå värt att hålla bibliotek öppna som demokratiska mötesplatser (med vissa restriktioner), eller är det tryggast att stänga helt?

Om biblioteken ska delta i totalförsvaret krävs förstås vidare diskussioner och en precisering av vad det skulle innebära i praktiken. Vi tror dock att ett deltagande i totalförsvaret skulle kunna stärka professionen och tydliggöra vilken roll biblioteken bör fylla i kristider. Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen. Detta måste tas i beaktande vid utformningen av ett eventuellt totalförsvarsuppdrag. En stark yrkesetik och kontinuerliga diskussioner om bibliotekens ansvar vid informationsförmedling är givetvis också centralt.

Genom att ingå i totalförsvaret kan biblioteket få större erkännande och ökade ekonomiska resurser för sitt befintliga demokratiarbete. Det skulle ge en tydligare ansvarsfördelning inför kommande kriser, med en infrastruktur av gemensamma riktlinjer och långsiktiga beredskapsplaner. På så vis kan vi säkerställa att tillgången till bibliotekets verksamhet och kunskapsresurser blir densamma över hela landet, också i kristider.

Marie-Louise Joyce, folkbibliotekarie

Camilla Wallin Lämsä, doktorand i litteraturvetenskap

Masteruppsatsen En kugge i krigsapparaten: Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap författades våren 2020 inom biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet.

1 kommentarer

  1. Jag är väldigt imponerad av det tydliga språket som används för att belysa bibliotekets absolut viktiga roll i samhället. Dem väcker verkligen tankar kring hur man ser på den mötesplatsen i just en pandemi. Det är en mycket bra artikel.

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min