Del av totalförsvaret – men med oberoendet i behåll
18 mar 2021 • 3 min
Biblioteken bör vara en del av totaltförsvaret, precis som den nationella biblioteksstrategin har föreslagit. Men det får inte innebära avkall på allsidighet för att gynna statens intressen, skriver Marie-Louise Joyce och Camilla Wallin Lämsä.

Marie-Louise Joyce och Camilla Wallin Lämsä.
Sedan regeringen i december 2020 uppmanade all icke-nödvändig kommunal verksamhet att stänga har en av pandemins stora biblioteksdiskussioner blossat upp på nytt: Är biblioteken samhällsviktiga eller inte? De flesta kommuner stängde sina bibliotek direkt, men efter några dagars förvirring ströks biblioteken ur rekommendationen om nedstängning, eftersom det ansågs bryta mot bibliotekslagen. Många bibliotek förblev stängda under den rekommenderade perioden för att sedan öppna upp, ofta med kortare öppettider och begränsad service. Den fortsatta oklarheten kring bibliotekens samhällsroll, och skillnaderna i kommunernas hantering under pandemin, har möjligen en lösning i det förslag om att inkludera biblioteken i totalförsvaret som presenterades i den nationella biblioteksstrategin Demokratins skattkammare 2019.
Förra våren, just när pandemin bröt ut, skrev vi en masteruppsats om bibliotekens roll i kris- och krigsberedskap. Vi intervjuade 15 bibliotekarier, bibliotekschefer och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap om deras tankar kring hur ett eventuellt uppdrag inom totalförsvaret skulle kunna påverka professionen. Alla var överens om bibliotekens betydelse för det demokratiska samhället, men det rådde delade meningar kring huruvida ett uppdrag inom totalförsvaret är förenligt med demokratiuppdraget eller inte.
Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen.
Några bibliotekarier påpekade att desinformation också kan komma inifrån den egna staten. De tyckte därför att det kändes olustigt att biblioteken skulle bli ”en megafon för staten” i kris och krig, eftersom en regering kan behöva sprida vinklad eller entydig information och propaganda i en sådan situation. Ur det perspektivet skulle ett totalförsvarsuppdrag riskera att begränsa medborgarnas fria åsiktsbildning och skada professionens trovärdighet. Några folkbibliotekarier såg även en spänning i att de som kommunala tjänstemän skulle hantera ett statligt uppdrag.
Andra bibliotekarier som intervjuades betraktade istället totalförsvarsuppdraget som en naturlig förlängning av bibliotekets demokratiuppdrag. De beskrev den svenska demokratin som hotad av totalitära och destabiliserande krafter, och menade att uppdraget skulle stärka demokratin genom att medborgarna bättre lär sig att känna igen desinformation och falska nyheter. De lyfte bibliotekariernas stora medie- och informationskompetens och tänkte att ett totalförsvarsuppdrag kan stärka professionens legitimitet i en tid då bibliotekens nytta upplevs som ifrågasatt. Flera bibliotekarier upplevde att de styrande i kommunen snarare ser biblioteket som en lyxverksamhet och som en plats dit man kan ”gå med barnen och dricka lite juice och läsa en bilderbok”, som en folkbibliotekarie uttryckte det, än som en samhällsviktig demokratisk arena.
Nationella biblioteksstrategins förslag
"Vid en kris- och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblioteksväsende som har en viktig roll för en oberoende informationsförmedling som en del av civilförsvaret." "Kommuner och regioner har en självklar och viktig roll i civilförsvar och totalförsvarsplanering. Den regionala och kommunala biblioteksverksamhetens möjlighet att bidra till ett försvar för demokratin är viktigt att beakta i den fortsatta planeringen av totalförsvaret." Ur Demokratins skattkammareDe bibliotekarier som var positiva till ett totalförsvarsuppdrag menade att biblioteken dessutom är stärkande för befolkningens psykiska välmående och säkrar samhällets kulturella rikedom vid utdragna kriser. Dessutom påpekades den fysiska biblioteksverksamhetens stora betydelse för människor som riskerar att bli ensamma och isolerade när övriga delar av samhället stängs ner. Att biblioteken kan hjälpa människor att bibehålla en värdig livssituation och stabilitet i kristid framställdes i flera intervjuer som lika viktigt som att erbjuda oberoende information. Också detta är en viktig del av totalförsvaret: att stärka befolkningens motståndskraft och motivera människor att hålla ut i en påfrestande krisperiod, som den vi just nu går igenom. Detta ansåg flera intervjupersoner att biblioteken är särskilt lämpade att bidra med.
I vår nuvarande kris är det just vistelse i det fysiska biblioteksrummet som riskerar att bidra till ökad smittspridning, och här ställs frågan på sin spets. Är det ändå värt att hålla bibliotek öppna som demokratiska mötesplatser (med vissa restriktioner), eller är det tryggast att stänga helt?
Om biblioteken ska delta i totalförsvaret krävs förstås vidare diskussioner och en precisering av vad det skulle innebära i praktiken. Vi tror dock att ett deltagande i totalförsvaret skulle kunna stärka professionen och tydliggöra vilken roll biblioteken bör fylla i kristider. Biblioteket kan fylla en viktig roll som en plats för fri åsiktsbildning, information och demokratiska samtal, så länge det inte förväntas göra avkall på allsidigheten för att gynna ensidiga statliga intressen. Detta måste tas i beaktande vid utformningen av ett eventuellt totalförsvarsuppdrag. En stark yrkesetik och kontinuerliga diskussioner om bibliotekens ansvar vid informationsförmedling är givetvis också centralt.
Genom att ingå i totalförsvaret kan biblioteket få större erkännande och ökade ekonomiska resurser för sitt befintliga demokratiarbete. Det skulle ge en tydligare ansvarsfördelning inför kommande kriser, med en infrastruktur av gemensamma riktlinjer och långsiktiga beredskapsplaner. På så vis kan vi säkerställa att tillgången till bibliotekets verksamhet och kunskapsresurser blir densamma över hela landet, också i kristider.
Marie-Louise Joyce, folkbibliotekarie
Camilla Wallin Lämsä, doktorand i litteraturvetenskap
Masteruppsatsen En kugge i krigsapparaten: Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap författades våren 2020 inom biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet.
1 kommentarer
Senaste nytt

Vi ses i Visby!
Torsdagen den 29 juni handlar det om bibliotek i Almedalen. Tillsammans med Biblioteken på Gotland och Svensk biblioteksförening arrangerar Biblioteksbladet en heldag med samtal och debatt på Almedalsbiblioteket. Här är programmet.
7 jun 2023 • 2 min

Skrytsam AI för dialog med ungdomar
Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.
5 jun 2023 • 3 min

Sista året för Stärkta bibliotek – här är hela listan
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand har stödet för Stärkta bibliotek varit framgångsrikt. När det nu delas ut för sista gången väntar dock ministern på förslag på nya stödformer.
1 jun 2023 • 2 min

En outsider med uppdrag att förändra på insidan
Pamela Schultz Nybacka hade ett särskilt uppdrag när bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola startades: bredda rekryteringen. Men hittills har de nya studenterna varit svåra att locka.
31 maj 2023 • 7 min

"Vad är egentligen ett bibliotek?" Jag förstår inte frågan
Karin Linder om en frågeställning som ofta hörs i biblioteksvärlden. "Ett fegt sätt att genom låtsat problematiserande styra en framåtsyftande diskussion."
30 maj 2023 • 2 min

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min
Jag är väldigt imponerad av det tydliga språket som används för att belysa bibliotekets absolut viktiga roll i samhället. Dem väcker verkligen tankar kring hur man ser på den mötesplatsen i just en pandemi. Det är en mycket bra artikel.