Finansiering och politisk vilja är av fundamental vikt
30 jun 2021 • 3 min
Samtidigt med en ny pliktlagstiftning behövs svar om hur materialet ska göras tillgängligt. ”Om bibliotekssektorn ska kunna använda digitaliseringens möjligheter krävs både en politisk vilja och en långsiktigt hållbar finansiering", skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall.
I år fyller den svenska demokratin 100 år. Hur den långa rösträttsstriden till slut fördes till seger vet vi som lever nu 2021 mycket om. Tack vare en framsynt pliktlagstiftning har forskningen kunnat studera flygblad, affischer och skrifter som spreds för att driva igenom den allmänna och lika rösträtten.
Dagens politiska debatt riskerar att bli svårare att följa om 100 år. Teknikutvecklingen har gjort det enkelt för vem som helst att sprida sina tankar utan att behöva gå omvägen via ett förlag eller en TV-redaktion. Det är i grunden en positiv demokratiserande utveckling. Men tyvärr har samma teknikutveckling gjort den gällande pliktlagstiftningen föråldrad. Dagens pliktlagar täcker bara in en mycket begränsad del av de nya digitala medierna. Konsekvensen är att ingen har det utpekade ansvaret för att samla in och tillgängliggöra viktiga delar av dagens offentliga samtal för framtidens forskning.
Det är därför glädjande att ta del av förslagen som den statliga pliktmaterialutredningen för någon månad sedan överlämnade till regeringen i sitt betänkande ”Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial” (SOU 2021:32).
Om utredningens förslag går igenom kommer Sverige inom några år att få en uppdaterad pliktlagstiftning, som gör det möjligt att samla in poddar, vloggar och andra digitala medieformat. Även uttryck för det offentliga samtalet som inte är utgivna av professionella aktörer ska omfattas av lagstiftningen.
Utredaren fastställer ett tydligt syfte med pliktlagstiftningen: ”pliktmaterialet är en demokratisk resurs som ska samlas in för att bevara uttryck för det offentliga samtalet och för att tillgodose rätten att ta del av och skapa kunskap, åsikter och andra uttryck.” Att det insamlade materialet är till för att användas görs också klart: ”Pliktmaterial är en del av vårt kulturarv som ska tillhandahållas över tid för forskning och annan användning.”
Samtidigt är utredaren tydlig med att en pliktlagstiftning inte är till för att lösa bibliotekens och samhällets informationsförsörjning. Tryckta pliktleveranser ska i framtiden bara gå till KB och Lunds universitet. Digitalt publicerat material, inklusive radio- och TV-sändningar, musik och film samt digitala tryckförlagor, ska levereras enbart till KB som också får möjlighet att göra egeninsamlingar av webben.
I praktiken kommer KB att kunna bygga upp ett nationellt digitalt bibliotek med musik, radio, TV, film, böcker, tidningar etc. Denna snabbt växande digitala samling öppnar stora möjligheter för forskningen och för allas tillgång till kulturarvet. Den digitala samlingen kan användas som forskningsdata i nya sammanhang och på så sätt skapa samhällsnytta.
Med en lagstadgat rätt för KB att samla in och bevara det offentliga samtalet följer ett stort ansvar för att det insamlade pliktmaterialet ska kunna användas av såväl forskare som av allmänhet över hela landet. Direktåtkomsten till det digitala materialet är dock, och kommer att vara, begränsad eftersom lagstiftningen för upphovsrätt och dataskydd sätter tydliga gränser. Det är omständigheter som varken vi eller utredaren råder över. Både upphovsrätt och dataskydd är i grunden fastställda genom EU-direktiv och bildar de juridiska ramar som vi måste hålla oss inom.
Den huvudväg som utredningen pekar ut för att lösa tillgängligheten inom den digitala domänen – utom för material som redan är fritt – heter avtalslicenser. Enligt utredaren är det ytterst är en politisk fråga, ”eftersom möjligheterna att teckna avtalslicenser är beroende av vilka resurser som avsätts till detta”.
Behovet av nationella digitala tjänster lyftes redan våren 2019 i KB:s förslag till nationell biblioteksstrategi. Frågan om hur licenserna, och de tjänster som måste byggas och förvaltas för att tillgängliggöra pliktmaterialet, ska finansieras är fundamental och måste få sitt svar parallellt med att en ny pliktlagstiftning införs. Om bibliotekssektorn ska kunna använda digitaliseringens möjligheter krävs både en politisk vilja och en långsiktigt hållbar finansiering.
Pliktmaterialutredningen är just nu ute på remiss och KB bjuder in alla remissinstanser till samtal efter sommaren. Vi kommer då att kort presentera vårt preliminära remissvar och öppna för dialog kring de möjligheter och utmaningar som en reformerad pliktlag kan medföra.
Karin Grönvall
Riksbibliotekarie
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer