Ge förutsättningar att bekämpa digitalt utanförskap
22 sep 2020 • 4 min
Biblioteken gör redan mycket för att öka svenskarna deltagande i den digitala samhällsutvecklingen. Men de borde få resurser så att de kan göra ännu mer, skriver Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Nästan alla använder internet i Sverige. Vi beställer nya linser, receptjagar mustiga höstgrytor och delar söta kattklipp med våra vänner. Vi deklarerar, läser nyheter och adressändrar. Vi gör allt det här, oftast utan att vi ens reflekterar över att det sker just på nätet.
När pandemin var ett faktum blev det ett uppvaknade för många hur beroende vi trots allt är av internet. Behovet av att kunna ta del av uppdaterad och säker information var enormt. Och när vi uppmanades att begränsa våra fysiska kontakter var vi tvungna att använda andra sätt för att hålla kontakten med släkt och vänner.
Vana internetanvändare hade rätt förutsättningar att ställa om. Kunskapen fanns redan där. Att ta del av myndighetsinformation digitalt. Att handla mat, kläder och andra förnödenheter på nätet. Att videochatta med kompisar eller äta digital påskmiddag med föräldrar.
Regeringens digitaliseringsstrategi säger att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är bra att spänna bågen ordentligt, och ambitionen är helt rätt. Men digitaliseringen måste ske i rätt takt och på ett sätt som gör att ingen ofrivilligt lämnas kvar på perrongen. I Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet ser vi år efter år att det finns människor som redan är, eller riskerar att hamna, utanför det digitala samhället.
För trots att nästan alla i Sverige använder internet är det inte alla vet hur man tar del av nyheter på nätet, hur man handlar mat online, eller hur man genomför ett videosamtal.
Det pratas mycket om begreppet digital kompetens, ofta som något med endast två lägen; antingen är man digital kompetent eller så är man det inte. Vi menar att vi måste se på digital kompetens som ett brett begrepp som innefattar många olika delar. Bara för att man kan googla eller betala räkningar på nätet betyder det inte att man behärskar andra digitala aktiviteter som att tanka över foton från mobil till dator eller att e-handla. Även om man använder sociala medier så innebär det inte att man har verktygen för att avgöra vad som är sann eller falsk information, eller att man vet hur man ska skydda sig mot internetbedrägerier.
De flesta som behöver digital hjälp vänder sig till sin partner, barn eller till en vän. Men vem hjälper dem som inte har någon att fråga?
Svenska bibliotek har 81 miljoner besök om året, enligt Sveriges officiella biblioteksstatistik. På folkbiblioteken ökade under 2019 antalet aktivitetstillfällen med 10 procent, bland annat inom it-utbildningar.
Många bibliotek stöttar, vägleder, utbildar och hjälper människor som helt eller delvis saknar digital kompetens. Som det kringresande centret i jämtländska Krokom, som turnerar runt på bibliotek i kommunen och hjälper till med digitala utmaningar som att handla mat på nätet eller ta del av myndighetsinformation. Eller som den kostnadsfria kursserien ”Lätt internet för dig som är 60+” i värmländska Storfors, där deltagare på plats i biblioteket bland annat lär sig att boka resor via nätet eller att läsa och skicka mejl.

Det är fantastiskt att se hur dessa kontaktytor på biblioteken hjälper till att stärka allmänhetens digitala kompetens. Och hjälpen tar olika former. Ibland som en enskild eldsjäl på biblioteket, andra gånger under mer formaliserade satsningar som DigidelCenter. Många gånger innebär det att man kan hjälpa människor som inte har någon annan att vända sig till. Det om något är att göra skillnad på riktigt.
För det är många som behöver hjälp med olika aktiviteter på internet. Störst behov har, av naturliga skäl, de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls. Men även många av de dagliga internetanvändarna behöver hjälp.
Nära en av fem svenskar behöver till exempel hjälp med att installera mobilt bank-id eller med skapa ett e-postkonto. Dessa tjänster är ofta en förutsättning för att kunna ta del av digitala samhällstjänster. Att nästan var femte svensk inte klarar att ordna det på egen hand säger mycket om behovet av stöd och utbildning. Och när nyhetsförmedling, myndighetsinformation och samhällstjänster i större utsträckning sker på nätet behöver vi säkerställa att alla ges rätt förutsättningar. Det är en demokratifråga.
Det här är ett stort uppdrag som ingen klarar att bära ensam. Många aktörer har en roll att spela. Myndigheter, skolan, arbetsgivare, utbildningsaktörer och bibliotek, för att nämna några. Personer som saknar eller har låg digital kompetens riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap där man inte har möjlighet att vara delaktig i samhället på lika villkor.
Många bibliotek har tveklöst gått i bräschen. Vi vill att fler bibliotek ges rätt förutsättningar – både vad gäller kompetens och resurser – att sälla sig till den skaran. Och att arbetet kan fortsätta med satsningar som Digitalt först och DigidelCenter, och samverkan dem emellan och med andra aktörer.
Det behövs långsiktighet, tålamod och en förståelse för att om Sverige ska bli världsbäst på att ta vara på digitaliseringens möjligheter krävs att medborgarna ges möjligheten att vilja, våga och kunna göra det.
Jannike Tillå, Internetstiftelsen
Senaste nytt

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min
0 kommentarer