Gör stärkta bibliotek till en permanent satsning

4 apr 2022 • 3 min

Ge inte mer resurser utan låt stärkta bibliotek-satsningen vara kvar – med redovisningsplikt, skriver Tommy Bildström. "Det är lösningen för att biblioteken ska vara relevanta och förnya sig."

Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling. Foto: Madelene Blom

Att jobba med visionsarbete är inte lätt, det vet alla som olyckligtvis råkat bli chefer. All transformation är smärtsam, det är åtminstone min erfarenhet. Biblioteken dras också med några faktorer som komplicerar saken ytterligare: Vi har en tradition om hur saker och ting ska vara samtidigt som folkbiblioteken inte är tydligt definierade i lagtexten. Biblioteken har mycket svängrum med formuleringar som ”samt kulturell verksamhet i övrigt”. Kombinationen frihet och en tradition gör att det är svårt att ändra på saker. Ibland kan man i sitt stilla sinne tänka att lagen egentligen borde se ut så här:

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning så länge det inte går ut över arrangemangen med trädgårdsföreningen.

Lägg då till att vi sällan blir granskade eller att det inte får någon konsekvens om vi inte håller oss till lagen eller ens uppfyller biblioteksplanen. Det finns ingen motsvarighet till Skolinspektionen för biblioteket. Att välja att ha ett arrangemang om blåbärssylt i stället för att göra riktade MIK-insatser när det krigas i Europa får inga följder.

Gång på gång visar det sig också att biblioteken har för få resurser sett till vårt uppdrag. Och uppdraget i sig, hur mycket ansvar kan det läggas på alla dessa tunna bibliotekarieaxlar? I bibliotekslagen står det att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för delaktighet i kulturlivet. En viktig insats kan vara att undersöka prioriterade målgruppers utanförskap i digital kultur och motivera arrangemang med ny teknik i ett tillgänglighetsperspektiv. Men om folkbiblioteket i praktiken består av två personer, vad ska man då plocka bort för att bibliotekarierna ska jobba med ungdomar och virtual reality, och skulle prioriteringarna accepteras av de låntagare som också står för det folkliga stödet som biblioteken ändå har?

Svaret på frågan kan mycket väl vara stärkta bibliotek och, hör och häpna, redovisningen.

För oss har stärkta bibliotek varit en otroligt värdefull satsning, inte bara för att den tillfälligt löst problemet med resurserna utan också tack vare redovisningen. Att redovisa ett läsfrämjande projekt eller stärkta bibliotek är sällan särskilt roligt, men det talas allt för lite om att det löser, eller i alla fall erbjuder en kompromiss, i frågan om granskning. För mig som chef blir också stärkta bibliotek ett andrum och en möjlighet att utveckla verksamheten med redovisningen som ett praktiskt verktyg. Att söka bidrag, med omvärldsanalys, analys av kompetens och kunskap, samt planering och implementering är egentligen typiska verksamhetstrategiska processer. Ansökningen gör man gentemot prioriterade målgrupper och i den bästa av världar finns ett krav om både utökande samarbeten och kollegial spridning.

Gång på gång visar det sig också att biblioteken har för få resurser sett till vårt uppdrag

Jag är beredd att inte argumentera för mer resurser till biblioteken utan i stället för ett permanent statligt stöd i form av stärkta bibliotek – med redovisningsförpliktelse. Gärna av bibliotekschef och inte nyanställd projektledare. Jag tror att det är lösningen för att biblioteken ska vara relevanta och förnya sig, fortsätta jobba med den tillit och det utrymme som bibliotekslagen ger oss och samtidigt komma ifrån flaskhalsen som uppstår av att biblioteken har små resurser att jobba med.

Visst uppstår problem. Det finns en utbredd projekttrötthet och anställningsformen är inte optimal. Men kanske hamnar ansvaret på bibliotekschefsaxlar och blir ett verktyg för utveckling, kanske är det en möjlighet för oss att gå vidare och stärkas.

Tommy Bildström
Bibliotekschef i Nordmaling

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min