Hög tid att stärka infrastrukturen av tryckta samlingar

Det brådskar med en struktur för bevarande och gallring av forsknings- och specialbibliotekens samlingar, skriver arbetsgruppen för bevarande och gallring. Inte minst när oron i omvärlden påminner om att allt som förvaras i städernas skyddsrum plötsligt kan behöva ge plats för människor. "Ska vi på 48 timmar hitta ett nationellt system för bevarande och gallring?"

I forsknings- och specialbibliotekens magasin runt om i landet slumrar hundratals mil tryckt material av unik karaktär. Det finns ingen lagstiftning som skyddar bärarna av det tryckta ordet. Det är inte som i museivärlden, med sin lagstyrda förvaltning av föremålssamlingar. Boksamlingar kan gallras genom ett lika snabbt som lokalt beslut av en bibliotekarie eller en huvudman.

Kungliga biblioteket har i flera rapporter som Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek (2018) och Allt åt alla för alltid (2019) uppmärksammat att allt färre forskningsbibliotek identifierar sig som samlingsbyggare. Gallring av samlingar och bestånd sker fortlöpande utan att principen om att bevara sista exemplaret i Libris efterlevs.

Även forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet uppmärksammar bristen på nationell samordning och strategi kring gallring av fysiskt material. I årets Forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap lyfts otillräcklig omsorg om de fysiska samlingarna som ett problem av högsta rang. Viktigt källmaterial har redan försvunnit från radarn och under pandemin blev det smärtsamt tydligt hur lite som finns digitaliserat, konstaterar man.

Den term som Vetenskapsrådet introducerar och som allt oftare används om de fysiska samlingarna, är forskningsinfrastruktur. Den viktiga infrastrukturen i form av tryckt material försvagas alltså i snabb takt i Sverige.

Ytterligare en svaghet i infrastrukturen är att så mycket är osynligt i Libris. Före 1960 finns få spår av alla de hyllmil av framför allt utländsk litteratur, som döljer sig i forskningsbibliotekens magasin. Förtecknat är det förstås, men på katalogkort och ofta utifrån komplex systematik. En annan stor forskningsfinansiär, Riksbankens jubileumsfond, har möjligen tröttnat på att lista ut vilket som är första substantivet i nominativ och anslog 2022 2,82 miljoner till Vitterhetsakademiens bibliotek för katalogisering av 1500 hyllmeter äldre tryck. I motiveringen konstateras att många betydande bibliotekssamlingar i landet saknas i Libris. Stödet till synliggörande av de tryckta samlingarna sorteras även av Riksbankens jubileumsfond under kategorin Infrastruktur för forskning.

I många länder finns sedan länge etablerade strukturer för samverkan kring tryckt material, som säkrar långsiktig tillgång på ett hållbart sätt. Även i Sverige börjar vi nu forma en sådan mycket viktig samverkan.

Maj 2023 har 32 bibliotek skrivit på Avsiktsförklaringen kring bevarande och gallring av fysiska samlingar i landet och det går fortfarande att ansluta sig. Stora och mellanstora forskningsbibliotek, myndighetsbibliotek och specialbibliotek är överens om att ta ett nationellt ansvar för att säkra vår gemensamma historia i textform.

Det är glädjande och det är också brådskande med en bred uppslutning för att bevara bredden och det unika och i god tid hitta strukturer för en samordnad och transparent gallring. Att det brådskar beror inte bara på att vi är sent ute. Faktorer i omvärlden ökar graden av angelägenhet.

Marknadshyror och elkostnader gör situationen för centralt belägna forsknings- och specialbibliotek med stora magasinsytor problematisk. Minskad lokalyta blir snabbt en överlevnadsstrategi. Det går ut över beståndet.

Politiska krafter med ambitioner att sätta sin egen prägel på mediebeståndet har vi redan sett. Den statliga armlängden brukar vara längre, men hur lång är den egentligen? En etablerad struktur för bevarande och gallring minskar sårbarheten.

Till de skyddsaspekter kring kulturarv och källmaterial som kommer med ett förändrat världsläge ska också läggas de underjordiska mil som förvaras i centralt belägna skyddsrum. I de större svenska städerna håller flera stora bibliotek andan. Vad gör vi vid en anmodan om plötslig utrymning? Ska vi på 48 timmar hitta ett nationellt system för bevarande och gallring?

Under våren fortsätter arbetet med att hitta samarbetsformer för de hittills 32 anslutna biblioteken. Två workshops har genomförts i mars med utgångspunkt från en samlingsanalys i Libris som pekar på att uppemot hälften av det nationella tryckta beståndet består av unika titlar. Ökad kunskap om de egna samlingarna i relation till det nationella beståndet är en viktig pusselbit som deltagarna fick med sig. Kanske sätter det igång tankarna kring de glömda samlingar som nu allt oftare uppmärksammas som en saknad länk i forskningsinfrastrukturen.

Arbetsgruppen för Bevarande och gallring
Karin Byström, Uppsala UB
Anna Isaksson, Göteborgs UB
Ylva Sommerland, Kungliga biblioteket
Anna Thordstein, SMTM
Wolfgang Undorf, Kungliga biblioteket