Replik: Faktafel i debatt om filterbubblor

24 feb 2021 • 3 min

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Det skriver Peter M Dahlgren i en replik och hävdar att debattartikeln innehåller faktafel.

Peter M Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Foto: Johan Wingborg

Mattias Beijmo har skrivit en intressant och tankeväckande debattartikel om filterbubblor, polarisering och farorna med att inte se algoritmer som ”direkt avgörande för vår världsbild”. Det är ett viktigt ämne. Dessvärre har det smugit sig in några faktafel i hans debattartikel.

  1. Beijmo: ”Han har skrivit en avhandling där han hävdar att filterbubblorna är ’en myt’”.

Nej, min avhandling handlar om medieanvändning (selektiv exponering och confirmation bias) samt politisk polarisering.

  1. Beijmo: ”Samtidigt som jag skriver detta, säger ytterligare en bekant att han ska ’rensa bland sina Facebook-vänner’. Han orkar inte med att hela tiden se främlingsfientliga och rasistiska åsikter i sitt flöde”.

Det Beijmo beskriver är faktiskt motsatsen till filterbubblor. Enligt Eli Pariser, som myntade begreppet, filtreras allt ointressant bort när man befinner sig i en filterbubbla (“You don’t see the things that don’t interest you at all”, s. 106 i The Filter Bubble).

  1. Beijmo: ”De avancerade självlärande system som exempelvis Facebook är byggt på, verkar i Dahlgrens värld vara ett slags extra fiffigt Excel-ark. Det går inte att länka till allt här, men det finns mängder av källor som säger motsatsen: forskningsrön, Facebooks egen dokumentation, eller varför inte ta en titt på de patent som beskriver Facebooks underliggande idéer?”

Det här kallas en halmgubbe, när man uppfinner en nidbild av motståndarens ståndpunkt och sedan argumenterar emot nidbilden (snarare än de faktiska argument som framförs).

  1. Beijmo: ”Bland annat en tysk-amerikansk studie från förra året har använt såväl dataanalys som mänskliga försökskaniner för att komma fram till den föga överraskande slutsatsen: Youtubes algoritmer används för att maximera antalet videovisningar, inget annat, så den serverar mer av det som får oss att stanna kvar. Detta visade sig polarisera redan befintliga känslor.”

I studien ifråga står det att “there were no significant differences in affective polarization across the three conditions (i.e., self, social, and control), especially when it came to specific discrete emotions (i.e., anger, fear, sadness, joy, and hope)”. På vanlig svenska uppstod det alltså ingen polarisering i känslor, tvärtemot vad Beijmo hävdade. Däremot minskade denna polarisering: ”there is a tendency for videos recommended based on ’social’ preferences to reduce affective polarization”. Återigen argumenterar Beijmo emot sin egen tes.

  1. Beijmo: ”Peter M Dahlgren tycker att det är ’orättvist’ att sociala medieföretag utmålas som medskyldiga till att polariseringen ökar.”

Mer specifikt har jag sagt (och säger fortfarande) att sociala medier får mycket oförtjänt kritik. Som jag visade ovan hävdade Beijmo att YouTubes algoritmer polariserar känslor, vilket är tvärtemot vad studien visade. Det är precis detta jag menar är oförtjänt kritik.

  1. Beijmo: ”I ljuset av all forskning, dokumentation och empiri som faktiskt säger motsatsen, är det lite märkligt att man inte accepterar att sociala medier påverkar åsiktsbildningen i polariserande riktning. Att inte vilja se techplattformarnas algoritmer som direkt avgörande för vår världsbild och att relativisera sociala mediers roll i vår samtid, är faktiskt en farlig väg att gå.”

Det beror delvis på att forskare som faktiskt studerar saken ifråga kommer till andra slutsatser än de som förlitar sig på sina åsikter.

Trots alla faktafel i Beijmos debattartikel (jag har bara plats att lyfta upp ett fåtal här) har han ändå en poäng att det gäller att vara lyhörd inför de problem som nya medier kan medföra. Men dessa problem behöver identifieras och lösas med hjälp av god kunskap. Det får man dock inte genom att plocka en studie här och en studie där och sedan väva ihop en egen historia om vad studierna säger, och samtidigt tro att man har vetenskapen på sin sida. Ett samhälle är dessutom mer än en algoritm på YouTube.

Text: Peter M. Dahlgren, forskare vid JMG, Göteborgs universitet, som har skrivit en avhandling om medieanvändning och politisk polarisering.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Strategin behövs för visioner och strategier

Det saknas helhetssyn på bibliotekssektorns långsiktiga utveckling. Därför är det ett efterlängtat besked att regeringen lägger fram en nationell biblioteksstrategi före årsskiftet, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

15 sep 2021 • 3 min

Debatt

S budgetförslag: skolsatsning och fortsatt stärkta bibliotek

Kulturen har genomgått sin kanske största kris någonsin och behoven är många. Därför vill Socialdemokraterna satsa 940 miljoner för kulturens återstart och stärka barns och ungas tillgång till kultur och litteratur, skriver partiets kulturpolitiska talesperson Lawen Redar och Hans Hoff, ledamot i kulturutskottet.

14 sep 2021 • 2 min