Replik: Faktafel i debatt om filterbubblor

24 feb 2021 • 3 min

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Det skriver Peter M Dahlgren i en replik och hävdar att debattartikeln innehåller faktafel.

Peter M Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Foto: Johan Wingborg

Mattias Beijmo har skrivit en intressant och tankeväckande debattartikel om filterbubblor, polarisering och farorna med att inte se algoritmer som ”direkt avgörande för vår världsbild”. Det är ett viktigt ämne. Dessvärre har det smugit sig in några faktafel i hans debattartikel.

  1. Beijmo: ”Han har skrivit en avhandling där han hävdar att filterbubblorna är ’en myt’”.

Nej, min avhandling handlar om medieanvändning (selektiv exponering och confirmation bias) samt politisk polarisering.

  1. Beijmo: ”Samtidigt som jag skriver detta, säger ytterligare en bekant att han ska ’rensa bland sina Facebook-vänner’. Han orkar inte med att hela tiden se främlingsfientliga och rasistiska åsikter i sitt flöde”.

Det Beijmo beskriver är faktiskt motsatsen till filterbubblor. Enligt Eli Pariser, som myntade begreppet, filtreras allt ointressant bort när man befinner sig i en filterbubbla (“You don’t see the things that don’t interest you at all”, s. 106 i The Filter Bubble).

  1. Beijmo: ”De avancerade självlärande system som exempelvis Facebook är byggt på, verkar i Dahlgrens värld vara ett slags extra fiffigt Excel-ark. Det går inte att länka till allt här, men det finns mängder av källor som säger motsatsen: forskningsrön, Facebooks egen dokumentation, eller varför inte ta en titt på de patent som beskriver Facebooks underliggande idéer?”

Det här kallas en halmgubbe, när man uppfinner en nidbild av motståndarens ståndpunkt och sedan argumenterar emot nidbilden (snarare än de faktiska argument som framförs).

  1. Beijmo: ”Bland annat en tysk-amerikansk studie från förra året har använt såväl dataanalys som mänskliga försökskaniner för att komma fram till den föga överraskande slutsatsen: Youtubes algoritmer används för att maximera antalet videovisningar, inget annat, så den serverar mer av det som får oss att stanna kvar. Detta visade sig polarisera redan befintliga känslor.”

I studien ifråga står det att “there were no significant differences in affective polarization across the three conditions (i.e., self, social, and control), especially when it came to specific discrete emotions (i.e., anger, fear, sadness, joy, and hope)”. På vanlig svenska uppstod det alltså ingen polarisering i känslor, tvärtemot vad Beijmo hävdade. Däremot minskade denna polarisering: ”there is a tendency for videos recommended based on ’social’ preferences to reduce affective polarization”. Återigen argumenterar Beijmo emot sin egen tes.

  1. Beijmo: ”Peter M Dahlgren tycker att det är ’orättvist’ att sociala medieföretag utmålas som medskyldiga till att polariseringen ökar.”

Mer specifikt har jag sagt (och säger fortfarande) att sociala medier får mycket oförtjänt kritik. Som jag visade ovan hävdade Beijmo att YouTubes algoritmer polariserar känslor, vilket är tvärtemot vad studien visade. Det är precis detta jag menar är oförtjänt kritik.

  1. Beijmo: ”I ljuset av all forskning, dokumentation och empiri som faktiskt säger motsatsen, är det lite märkligt att man inte accepterar att sociala medier påverkar åsiktsbildningen i polariserande riktning. Att inte vilja se techplattformarnas algoritmer som direkt avgörande för vår världsbild och att relativisera sociala mediers roll i vår samtid, är faktiskt en farlig väg att gå.”

Det beror delvis på att forskare som faktiskt studerar saken ifråga kommer till andra slutsatser än de som förlitar sig på sina åsikter.

Trots alla faktafel i Beijmos debattartikel (jag har bara plats att lyfta upp ett fåtal här) har han ändå en poäng att det gäller att vara lyhörd inför de problem som nya medier kan medföra. Men dessa problem behöver identifieras och lösas med hjälp av god kunskap. Det får man dock inte genom att plocka en studie här och en studie där och sedan väva ihop en egen historia om vad studierna säger, och samtidigt tro att man har vetenskapen på sin sida. Ett samhälle är dessutom mer än en algoritm på YouTube.

Text: Peter M. Dahlgren, forskare vid JMG, Göteborgs universitet, som har skrivit en avhandling om medieanvändning och politisk polarisering.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Högerextrem våg mot tyska bibliotek

Kritiska granskningar av högerextrema grupper och den gröna politikern Annalena Baerbocks självbiografi finns bland de böcker som har förstörts. Ett bibliotek i Berlin möter problemet genom att bjuda in författare förstörda böcker för att de ska få diskutera sina idéer.

15 feb 2024 • 2 min

Essä

Grattis på 60-årsdagen!

AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.

14 feb 2024 • 7 min

Nyheter

"Vi är inga gränspoliser"

Göteborg är en av flera kommuner som har markerat mot förslaget om anmälningsplikt. Det har tagits väl emot bland personalen på biblioteken. ”Det känns skönt att vi står eniga”, säger Kristian Schultz, bibliotekarie i Göteborg.

13 feb 2024 • 2 min