Replik: Faktafel i debatt om filterbubblor

24 feb 2021 • 3 min

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Det skriver Peter M Dahlgren i en replik och hävdar att debattartikeln innehåller faktafel.

Peter M Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Foto: Johan Wingborg

Mattias Beijmo har skrivit en intressant och tankeväckande debattartikel om filterbubblor, polarisering och farorna med att inte se algoritmer som ”direkt avgörande för vår världsbild”. Det är ett viktigt ämne. Dessvärre har det smugit sig in några faktafel i hans debattartikel.

  1. Beijmo: ”Han har skrivit en avhandling där han hävdar att filterbubblorna är ’en myt’”.

Nej, min avhandling handlar om medieanvändning (selektiv exponering och confirmation bias) samt politisk polarisering.

  1. Beijmo: ”Samtidigt som jag skriver detta, säger ytterligare en bekant att han ska ’rensa bland sina Facebook-vänner’. Han orkar inte med att hela tiden se främlingsfientliga och rasistiska åsikter i sitt flöde”.

Det Beijmo beskriver är faktiskt motsatsen till filterbubblor. Enligt Eli Pariser, som myntade begreppet, filtreras allt ointressant bort när man befinner sig i en filterbubbla (“You don’t see the things that don’t interest you at all”, s. 106 i The Filter Bubble).

  1. Beijmo: ”De avancerade självlärande system som exempelvis Facebook är byggt på, verkar i Dahlgrens värld vara ett slags extra fiffigt Excel-ark. Det går inte att länka till allt här, men det finns mängder av källor som säger motsatsen: forskningsrön, Facebooks egen dokumentation, eller varför inte ta en titt på de patent som beskriver Facebooks underliggande idéer?”

Det här kallas en halmgubbe, när man uppfinner en nidbild av motståndarens ståndpunkt och sedan argumenterar emot nidbilden (snarare än de faktiska argument som framförs).

  1. Beijmo: ”Bland annat en tysk-amerikansk studie från förra året har använt såväl dataanalys som mänskliga försökskaniner för att komma fram till den föga överraskande slutsatsen: Youtubes algoritmer används för att maximera antalet videovisningar, inget annat, så den serverar mer av det som får oss att stanna kvar. Detta visade sig polarisera redan befintliga känslor.”

I studien ifråga står det att “there were no significant differences in affective polarization across the three conditions (i.e., self, social, and control), especially when it came to specific discrete emotions (i.e., anger, fear, sadness, joy, and hope)”. På vanlig svenska uppstod det alltså ingen polarisering i känslor, tvärtemot vad Beijmo hävdade. Däremot minskade denna polarisering: ”there is a tendency for videos recommended based on ’social’ preferences to reduce affective polarization”. Återigen argumenterar Beijmo emot sin egen tes.

  1. Beijmo: ”Peter M Dahlgren tycker att det är ’orättvist’ att sociala medieföretag utmålas som medskyldiga till att polariseringen ökar.”

Mer specifikt har jag sagt (och säger fortfarande) att sociala medier får mycket oförtjänt kritik. Som jag visade ovan hävdade Beijmo att YouTubes algoritmer polariserar känslor, vilket är tvärtemot vad studien visade. Det är precis detta jag menar är oförtjänt kritik.

  1. Beijmo: ”I ljuset av all forskning, dokumentation och empiri som faktiskt säger motsatsen, är det lite märkligt att man inte accepterar att sociala medier påverkar åsiktsbildningen i polariserande riktning. Att inte vilja se techplattformarnas algoritmer som direkt avgörande för vår världsbild och att relativisera sociala mediers roll i vår samtid, är faktiskt en farlig väg att gå.”

Det beror delvis på att forskare som faktiskt studerar saken ifråga kommer till andra slutsatser än de som förlitar sig på sina åsikter.

Trots alla faktafel i Beijmos debattartikel (jag har bara plats att lyfta upp ett fåtal här) har han ändå en poäng att det gäller att vara lyhörd inför de problem som nya medier kan medföra. Men dessa problem behöver identifieras och lösas med hjälp av god kunskap. Det får man dock inte genom att plocka en studie här och en studie där och sedan väva ihop en egen historia om vad studierna säger, och samtidigt tro att man har vetenskapen på sin sida. Ett samhälle är dessutom mer än en algoritm på YouTube.

Text: Peter M. Dahlgren, forskare vid JMG, Göteborgs universitet, som har skrivit en avhandling om medieanvändning och politisk polarisering.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min