Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
24 feb 2021 • 3 min
När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Det skriver Peter M Dahlgren i en replik och hävdar att debattartikeln innehåller faktafel.
Mattias Beijmo har skrivit en intressant och tankeväckande debattartikel om filterbubblor, polarisering och farorna med att inte se algoritmer som ”direkt avgörande för vår världsbild”. Det är ett viktigt ämne. Dessvärre har det smugit sig in några faktafel i hans debattartikel.
Nej, min avhandling handlar om medieanvändning (selektiv exponering och confirmation bias) samt politisk polarisering.
Det Beijmo beskriver är faktiskt motsatsen till filterbubblor. Enligt Eli Pariser, som myntade begreppet, filtreras allt ointressant bort när man befinner sig i en filterbubbla (“You don’t see the things that don’t interest you at all”, s. 106 i The Filter Bubble).
Det här kallas en halmgubbe, när man uppfinner en nidbild av motståndarens ståndpunkt och sedan argumenterar emot nidbilden (snarare än de faktiska argument som framförs).
I studien ifråga står det att “there were no significant differences in affective polarization across the three conditions (i.e., self, social, and control), especially when it came to specific discrete emotions (i.e., anger, fear, sadness, joy, and hope)”. På vanlig svenska uppstod det alltså ingen polarisering i känslor, tvärtemot vad Beijmo hävdade. Däremot minskade denna polarisering: ”there is a tendency for videos recommended based on ’social’ preferences to reduce affective polarization”. Återigen argumenterar Beijmo emot sin egen tes.
Mer specifikt har jag sagt (och säger fortfarande) att sociala medier får mycket oförtjänt kritik. Som jag visade ovan hävdade Beijmo att YouTubes algoritmer polariserar känslor, vilket är tvärtemot vad studien visade. Det är precis detta jag menar är oförtjänt kritik.
Det beror delvis på att forskare som faktiskt studerar saken ifråga kommer till andra slutsatser än de som förlitar sig på sina åsikter.
Trots alla faktafel i Beijmos debattartikel (jag har bara plats att lyfta upp ett fåtal här) har han ändå en poäng att det gäller att vara lyhörd inför de problem som nya medier kan medföra. Men dessa problem behöver identifieras och lösas med hjälp av god kunskap. Det får man dock inte genom att plocka en studie här och en studie där och sedan väva ihop en egen historia om vad studierna säger, och samtidigt tro att man har vetenskapen på sin sida. Ett samhälle är dessutom mer än en algoritm på YouTube.
Text: Peter M. Dahlgren, forskare vid JMG, Göteborgs universitet, som har skrivit en avhandling om medieanvändning och politisk polarisering.
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer