annons
annons

Sluta raljera – bidra till lösningar i stället!

22 maj 2025 • 2 min

En utannonserad tjänst som 50 procent skolbibliotekarie och 50 procent vaktmästare har väckt reaktioner. Spännande kombination, anser i stället Anya Feltreuter.

De senaste dagarna har det pratats mycket (i negativa ordalag) om en platsannons där en gymnasieskola utlyst en kombinerad bibliotekarie- och vaktmästartjänst. Vid en första anblick kan det tyckas som en märklig kombination. Kombinerade tjänster är dock inte helt ovanligt, så vad är det då som gör just denna kombination så förkastlig?

Är det så att vaktmästaryrket ses som mindre värt än bibliotekarieyrket? Kombinationen bokbusschaufför och bibliotekarie är inte helt ovanlig, men där har jag inte hört några raljerande röster. Självklart ska akademiska studier värderas och människor ska få ägna sig åt arbetsuppgifter som de är utbildade för. Samtidigt är den faktiska vardagen på många bibliotek en annan, där fysiska arbetsuppgifter varvas med de biblioteksspecifika arbetsuppgifterna. Jag har hört många bibliotekschefer referera till sig själva som ”överbetalda vaktmästare”.

Eller är det kanske tanken på att det skulle finnas bibliotekarier som även besitter vaktmästarkompetenser som är befängd? Det känns som en begränsande syn på människors kapacitet. Jag själv till exempel är både styrkelyftare och bibliotekarie och ser bara fördelar med att ha en fot i idrottsvärlden och en fot i kulturvärlden.

Ju mer jag tänker på det, desto mer spännande känns kombinationen i den utlysta tjänsten. Vi pratar om ett praktiskt gymnasium där (rimligtvis) många elever är mer intresserade av att lära sig praktiska tekniska färdigheter än att läsa böcker. Där skulle det väl vara fantastiskt med en bibliotekarie och vaktmästare som fungerar som en läsande förebild i vardagen! Möjligheterna till att kombinera praktik och informationssökning blir ju onekligen fler!

Att vi får en lag som reglerar skolbiblioteken är fantastiskt. Samtidigt måste vi inom biblioteksvärlden skärpa oss lite och sluta gnälla på de som faktiskt försöker hitta lösningar som fungerar i praktiken. En heltidsarbetande bibliotekarie på en skola med 600 elever skulle naturligtvis vara en utopi, men om det inte finns medel för det får man kanske göra bästa möjliga av situationen? Det finns nackdelar med kombinerade tjänster, ja, men kanske kan det även finnas oväntade fördelar?

5 kommentarer

  1. Har inte direkt något att tillägga – vill bara tacka Rebecca för ett mycket bra inlägg. Mvh en f.d. gymnasiebibliotekarie

  2. Det jag funderar på är vilket fack är rätt att vara med in med en sådan kombinerad arbetsroll? DIK eller Fastighet? Hur ser lönen ut och vilka rättigheter och skyldigheter har du då som en bibliotikarie/vaktmästare? De behöver ta närmare titt i deras kollektivavtal.

  3. Fast… vänta lite nu. Det här blev riktigt konstigt. Det handlar inte alls om att vaktmästaryrket inte värderas lika högt, eller att vi är för fina för att göra ett fysiskt arbete i biblioteket. Det handlar om att hinna med allt som hör till ett skolbibliotekariejobb. Vi alla vet att professionen inte bara är att sitta och låna ut böcker, och för skolbibliotekarier inkluderas även ett pedagogiskt uppdrag som ska hinnas med. Aktiviteter, lektioner och biblioteksbesök behöver planeras tillsammans med lärare och annan personal (som man ofta behöver ”jaga” för att få ett svar från). Inköp ska göras, registreras och upp i hyllorna. Hyllorna ska hållas snygga och organiserade, lån ska in och ut, påminnelser ska skickas, bidrag ska sökas och uppfyllas, man ska hålla sig á jour i nyheter, forskning, pedagogik och teknologi. Sen ska man också hinna jobba med böckerna också, och många av oss har svårt att få till någon lästid. Känner inte alls igen mig i att jag som gymnasiebibliotekarie skulle känna mig förmer och inte kunna jobba fysiskt, det gör jag! Men jag har absolut inte tid att fixa i skolan. Vaktmästaren vi har har fullt upp själv att på heltid hinna med sitt jobb. Och att Anya Feltreuter även är styrkelyftare är riktigt bra för henne, men inte förväntas hon vara både styrkelyftare och bibliotekarie på samma jobb. Jag är dessutom bibliotekarie mot gymnasieelever som läser praktiska och tekniska utbildningar och de läser de med, och jag blir lite provocerad av att gymnasiebibliotekariens kompetenser och uppdrag ska argumenteras bort med att en läsande vaktmästare skulle vara en större läsande förebild än en bibliotekarie? Eller förstår jag det argumentet fel? Vi måste ändå prata om dessa tjänster, och vilka omöjliga krav som ställs. Är det inte sjukt att det finns lag på att det ska vara bemannade bibliotek med främst bibliotekarier, och många av oss har långa utbildningar och stora CSN-lån, men vi ska klara oss på 10-50% tjänster i ett yrke som redan i botten är lågavlönat sett till utbildningens längd. Vi borde inte alls nöja oss, tycker jag, och jag läser det här inlägget som att vi blir tillsagda att nöja oss, men då tycker jag att Feltreuter behöver göra några studiebesök till gymnasiebibliotek för att se vad vi faktiskt gör.

    1. Exakt detta var min reaktion också – att det inte handlar om synen på vaktmästaryrket utan vetskapen om hur intensivt det jobbet är; alla drar och sliter i en vaktmästare hela dagen lång, ofta med akuta ärenden som måste åtgärdas direkt (projektorer som inte funkar när klassen ska ha lektion nu, dörrar som går i lås, elever som inte kommer in i sina skåp, en ruta har gått sönder och det är glas överallt osv osv). Hur skulle jag som bibliotekarie kunna släppa allt för dessa akuta ärenden – ska jag släppa det känsliga mötet med en läsovillig elev som jag försöker öppna läsdörren för? Ska jag lämna en lektion jag är mitt uppe i? Och när skulle jag nånsin kunna få något som liknar planeringstid? Det är helt enkelt inte ett jobb som funkar på utsatta tider (och det är ju sällan skolbibliotekariejobbet heller) – är man på plats så är man tillgänglig, oavsett om man har endast delar av sin tjänst till det uppdraget). Det är jättetråkigt om Feltreuter blivit påhoppad och många individer kan säkert tjäna på att ta några djupa andetag innan de uttrycker sina åsikter. Om man förespråkar olika perspektiv så får man även acceptera kritiska röster men det gäller på båda hållen. Och ibland är det faktiskt rätt konstiga förslag som kommer upp – skolbibliotekariekåren har fått svälja rätt mycket skit genom åren (vår själva existens blir ifrågasatt lite överallt), så kanske kan en viss förståelse visas för uppdämd frustration och uppgivenhet.

  4. Härligt, men kom sen inte och klaga när lönen reflekterar tjänsten. Vår högskoleutbildning är väl ändå inte värt något särskilt? Så på din fråga – Ja, vaktmärstaryrket bör vara värt mindre, vad är annars poängen med högskola? Din liknelse med bokbuss håller inte, för tjänsterna med bokbussarna betalar mer än busschaufförstjänster.

    So what om vardagen idag inte speglar lagtexten? Det är ju hela poängen med nya lagen! Varför ska vi anpassa oss och låta rektorer pussla ihop alla möjliga kombinationer bara för att samhället länge varit helt ok med att vattna ur skolbibliotekstjänster med annat? Nu när lagen kommit borde vi ta kraft av den att faktiskt göra något åt det, inte bortförklara och fortsätta fylla organisatoriskta tomrum på bekostnad av vad våra elever faktiskt har rätt till – numera också i lagtext.

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min