Sökmotorer är maktfaktorer

11 sep 2020 • 3 min

Debatten om Google och andra sökmotorer har tagit ny fart. Det synliggör behovet av kunskap och folkbildning, skriver Statens medieråds direktör Anette Novak och efterlyser resurser i höjd med utmaningarna.

Den globala diskussionen om sökmotorernas dominanta position och påverkan på såväl det demokratiska samtalet som på våra verklighetsbilder har pågått länge. Få ifrågasätter längre behovet av en automatiserad sortering; informationsvolymerna är så enorma att det inte längre finns någon möjlighet att filtrera som förr, genom en klok och kunnig redaktör.

Den senaste tiden har debatten i Sverige fått en rejäl skjuts. Detta efter att en av SvD:s ledarskribenter (SvD, 18 augusti) fört fram påståendet att algoritmerna manipulerar i ideologiskt syfte och underförstod att alla användare får samma sökresultat.

Professorerna Jutta Haider (Högskolan i Borås) och Olof Sundin (Lunds universitet) replikerade (Borås tidning, 29 augusti) att påståendet ”saknar grund i en förståelse för hur sökmotorer fungerar” och lyfte behovet av folkbildning. De båda är bland Sveriges kunnigaste på området så det kan tyckas förmätet att ens försöka driva tankarna vidare.

Men Statens medieråd arbetar just nu på regeringens uppdrag med att skapa förutsättningar för att stärka svensk medie- och informationskunnighet, där sökkritik intar en central plats. I det pågående arbetet där vi möter såväl teoretiker som praktiker märker vi behov av att vidga definitionerna bortom de traditionella ”söka och finna information”.

Det finns fler aspekter på sökkritik som varje medieveten medborgare kan behöva känna, här följer några exempel:

Ägarnas påverkan

En sökmotorägare kan öppet eller dolt påverka vilket innehåll som synliggörs och därmed sprids.
Denna påverkan kan vara kommersiell eller ideologisk.
Kommersiell, om en sökmotor till exempel premierar sökträffar som gynnar den egna affären.
Ideologisk, då sökmotorn används som ett propagandaverktyg i syfte att stärka eller behålla den politiska makten i ett område eller om en sökmotor till exempel köps upp av ett bolag som styrs från ett land som inte respekterar medie- och yttrandefrihet och börjar nedprioritera vissa röster i resultaten.

Affärsmodellernas påverkan

Många sökmotorers affärsmodeller går ut på att sök är gratis, intäkterna kommer från dataförsäljning och individanpassade annonser.
Dessa tjänster behöver alltså inte utgå från sökanvändarens behov i första hand, eftersom den betalande kunden är en annan.

Gränssnittens påverkan

En sökupplevelse som visar upp vilka ämnen andra sökt på eller hur många sökresultat som finns styr obemärkt användarens beteende. Om användarna i gränssnittet informeras om att det finns fler resultat som lyfter en viss förklaringsmodell bakom exempelvis en uppmärksammad giftattack, kan de ledas att tro att en manipulerad eller helt uppdiktad version är den korrekta.

Användarnas påverkan
I Sverige har en sökmotor närmast total marknadsdominans, så ser det inte ut överallt i världen. En medveten sökanvändare kan välja att sprida det värde som sökningarna utgör till flera aktörer. Då behövs kunskap om alternativa sökmotorer.

Sökbegreppens påverkan
Vilka ord du väljer och hur du formulerar sökningen är grundläggande. Att du till exempel kan använda citattecken, AND och NOT för att hålla samman eller utesluta delar ur en söksträng.
Exempelvis: om du söker på ”pirates” i en engelskspråkig sökmotor eller ”frihetskämpar” på arabiska får du olika träffar — även om sökningen handlar om samma grupp.

Innehållsproducenters påverkan
De som är duktiga på sökmotoroptimering håller sig uppdaterade kring algoritmernas antaganden och anpassar sitt innehåll och sin kod för att lätt bli hittade och högt rankade. Att skaparna bakom webbsidor är bra på sökmotoroptimering betyder inte automatiskt att deras innehåll är mer kvalitativt.

Indexets påverkan
Sökmotorer söker av internet efter relevant innehåll, så kallad ”crawling” på engelska. De funna webbsidorna samlas och struktureras i en massiv databas – ett index.
När du söker letar inte sökmotorn på nätet, utan i detta index. Olika sökmotorer har i regel olika index (men Microsofts index används av flera sökmotorer). Googles index är idag det mest omfattande för användare i västvärlden.  Detta faktum resulterar i att andra aktörer inte kan konkurrera på lika villkor.

Algoritmens påverkan — rankingen
Vad som fiskas upp ur indexet avgörs av vad algoritmen antar är mest relevant för dig. Sökmotorer konkurrerar inte enbart med sitt index, utan också med sin sökalgoritm. Det är till exempel möjligt att få olika sökresultat på samma index, om algoritmerna är olika.

Vissa sökalgoritmer utgår ifrån användarens geografiska belägenhet, andra premierar engelskspråkiga källor, vilka källor användaren brukar ta del av osv. Men de så kallade organiska resultaten blandas också med innehåll som någon betalat för att du ska se.

Popularitet är ibland ett kriterium, om många har besökt en viss webbsida rankas den ofta högre. Med tilltagande volymer av desinformation och felaktiga uppgifter har vissa bolag förändrat filtreringen i riktning bort från att lägga alltför stor tonvikt på kvantitativa mått. Flera av de stora aktörerna lyfter exempelvis idag sökträffar från länders folkhälsomyndigheter högre än sajter som sprider falska budskap om vacciner eller påstådda kurer mot covid-19.

Sökmotorer är maktfaktorer i informationssamhället. Debatten är därför viktig och synliggör behovet av att utveckla medborgares förståelse för och medvetenhet kring informationssökning i en digital samtid. Denna utbildnings-, fortbildnings- och folkbildningsuppgift är omfattande, kräver långsiktighet och konstruktiv samverkan, mellan såväl offentliga aktörer som aktörer från civilsamhället och näringslivet – på nationell, regional och lokal nivå.

Sverige har all möjlighet att ta position när vi nu bygger nästa nivå av kunskapssamhället, om vi får på plats denna tvärsektoriella samverkan – och om vi resurssätter satsningen i höjd med utmaningarna.

Anette Novak, direktör på Statens medieråd

Transparens: Olof Sundin är ledamot av Statens medieråds vetenskapliga råd.

STATENS MEDIERÅDS MIK-UPPDRAG

Statens medieråd fick i augusti 2018 i uppdrag av regeringen att utveckla former för förstärkt samverkan av insatser för medie- och informationskunnighet, MIK. Myndigheten genomförde samråd med över 20 myndigheter och statliga organ i syfte att identifiera MIK-aktörernas behov. I maj 2019 lämnade Statens medieråd en lägesrapport med förslag på att starta ett nationellt nätverk, kartlägga aktiviteter och aktörer samt att bygga en plattform för kunskapsdelning. Regeringen gav i september 2019 myndigheten i uppdrag att bygga upp den föreslagna strukturen. Idag finns det nationella nätverket MIK Sverige med 21 medlemmar, med allt från Kungliga biblioteket och Folkbildningsrådet till Utbildningsradion. Under hösten öppnar en första, gemensam MIK-portal där lärresurser från flera av medlemmarna samlas på ett ställe.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

MIK

MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet

Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

30 sep 2020 • 3 min

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min