Sökmotorer är maktfaktorer

11 sep 2020 • 3 min

Debatten om Google och andra sökmotorer har tagit ny fart. Det synliggör behovet av kunskap och folkbildning, skriver Statens medieråds direktör Anette Novak och efterlyser resurser i höjd med utmaningarna.

Den globala diskussionen om sökmotorernas dominanta position och påverkan på såväl det demokratiska samtalet som på våra verklighetsbilder har pågått länge. Få ifrågasätter längre behovet av en automatiserad sortering; informationsvolymerna är så enorma att det inte längre finns någon möjlighet att filtrera som förr, genom en klok och kunnig redaktör.

Den senaste tiden har debatten i Sverige fått en rejäl skjuts. Detta efter att en av SvD:s ledarskribenter (SvD, 18 augusti) fört fram påståendet att algoritmerna manipulerar i ideologiskt syfte och underförstod att alla användare får samma sökresultat.

Professorerna Jutta Haider (Högskolan i Borås) och Olof Sundin (Lunds universitet) replikerade (Borås tidning, 29 augusti) att påståendet ”saknar grund i en förståelse för hur sökmotorer fungerar” och lyfte behovet av folkbildning. De båda är bland Sveriges kunnigaste på området så det kan tyckas förmätet att ens försöka driva tankarna vidare.

Men Statens medieråd arbetar just nu på regeringens uppdrag med att skapa förutsättningar för att stärka svensk medie- och informationskunnighet, där sökkritik intar en central plats. I det pågående arbetet där vi möter såväl teoretiker som praktiker märker vi behov av att vidga definitionerna bortom de traditionella ”söka och finna information”.

Det finns fler aspekter på sökkritik som varje medieveten medborgare kan behöva känna, här följer några exempel:

Ägarnas påverkan

En sökmotorägare kan öppet eller dolt påverka vilket innehåll som synliggörs och därmed sprids.
Denna påverkan kan vara kommersiell eller ideologisk.
Kommersiell, om en sökmotor till exempel premierar sökträffar som gynnar den egna affären.
Ideologisk, då sökmotorn används som ett propagandaverktyg i syfte att stärka eller behålla den politiska makten i ett område eller om en sökmotor till exempel köps upp av ett bolag som styrs från ett land som inte respekterar medie- och yttrandefrihet och börjar nedprioritera vissa röster i resultaten.

Affärsmodellernas påverkan

Många sökmotorers affärsmodeller går ut på att sök är gratis, intäkterna kommer från dataförsäljning och individanpassade annonser.
Dessa tjänster behöver alltså inte utgå från sökanvändarens behov i första hand, eftersom den betalande kunden är en annan.

Gränssnittens påverkan

En sökupplevelse som visar upp vilka ämnen andra sökt på eller hur många sökresultat som finns styr obemärkt användarens beteende. Om användarna i gränssnittet informeras om att det finns fler resultat som lyfter en viss förklaringsmodell bakom exempelvis en uppmärksammad giftattack, kan de ledas att tro att en manipulerad eller helt uppdiktad version är den korrekta.

Användarnas påverkan
I Sverige har en sökmotor närmast total marknadsdominans, så ser det inte ut överallt i världen. En medveten sökanvändare kan välja att sprida det värde som sökningarna utgör till flera aktörer. Då behövs kunskap om alternativa sökmotorer.

Sökbegreppens påverkan
Vilka ord du väljer och hur du formulerar sökningen är grundläggande. Att du till exempel kan använda citattecken, AND och NOT för att hålla samman eller utesluta delar ur en söksträng.
Exempelvis: om du söker på ”pirates” i en engelskspråkig sökmotor eller ”frihetskämpar” på arabiska får du olika träffar — även om sökningen handlar om samma grupp.

Innehållsproducenters påverkan
De som är duktiga på sökmotoroptimering håller sig uppdaterade kring algoritmernas antaganden och anpassar sitt innehåll och sin kod för att lätt bli hittade och högt rankade. Att skaparna bakom webbsidor är bra på sökmotoroptimering betyder inte automatiskt att deras innehåll är mer kvalitativt.

Indexets påverkan
Sökmotorer söker av internet efter relevant innehåll, så kallad ”crawling” på engelska. De funna webbsidorna samlas och struktureras i en massiv databas – ett index.
När du söker letar inte sökmotorn på nätet, utan i detta index. Olika sökmotorer har i regel olika index (men Microsofts index används av flera sökmotorer). Googles index är idag det mest omfattande för användare i västvärlden.  Detta faktum resulterar i att andra aktörer inte kan konkurrera på lika villkor.

Algoritmens påverkan — rankingen
Vad som fiskas upp ur indexet avgörs av vad algoritmen antar är mest relevant för dig. Sökmotorer konkurrerar inte enbart med sitt index, utan också med sin sökalgoritm. Det är till exempel möjligt att få olika sökresultat på samma index, om algoritmerna är olika.

Vissa sökalgoritmer utgår ifrån användarens geografiska belägenhet, andra premierar engelskspråkiga källor, vilka källor användaren brukar ta del av osv. Men de så kallade organiska resultaten blandas också med innehåll som någon betalat för att du ska se.

Popularitet är ibland ett kriterium, om många har besökt en viss webbsida rankas den ofta högre. Med tilltagande volymer av desinformation och felaktiga uppgifter har vissa bolag förändrat filtreringen i riktning bort från att lägga alltför stor tonvikt på kvantitativa mått. Flera av de stora aktörerna lyfter exempelvis idag sökträffar från länders folkhälsomyndigheter högre än sajter som sprider falska budskap om vacciner eller påstådda kurer mot covid-19.

Sökmotorer är maktfaktorer i informationssamhället. Debatten är därför viktig och synliggör behovet av att utveckla medborgares förståelse för och medvetenhet kring informationssökning i en digital samtid. Denna utbildnings-, fortbildnings- och folkbildningsuppgift är omfattande, kräver långsiktighet och konstruktiv samverkan, mellan såväl offentliga aktörer som aktörer från civilsamhället och näringslivet – på nationell, regional och lokal nivå.

Sverige har all möjlighet att ta position när vi nu bygger nästa nivå av kunskapssamhället, om vi får på plats denna tvärsektoriella samverkan – och om vi resurssätter satsningen i höjd med utmaningarna.

Anette Novak, direktör på Statens medieråd

Transparens: Olof Sundin är ledamot av Statens medieråds vetenskapliga råd.

STATENS MEDIERÅDS MIK-UPPDRAG

Statens medieråd fick i augusti 2018 i uppdrag av regeringen att utveckla former för förstärkt samverkan av insatser för medie- och informationskunnighet, MIK. Myndigheten genomförde samråd med över 20 myndigheter och statliga organ i syfte att identifiera MIK-aktörernas behov. I maj 2019 lämnade Statens medieråd en lägesrapport med förslag på att starta ett nationellt nätverk, kartlägga aktiviteter och aktörer samt att bygga en plattform för kunskapsdelning. Regeringen gav i september 2019 myndigheten i uppdrag att bygga upp den föreslagna strukturen. Idag finns det nationella nätverket MIK Sverige med 21 medlemmar, med allt från Kungliga biblioteket och Folkbildningsrådet till Utbildningsradion. Under hösten öppnar en första, gemensam MIK-portal där lärresurser från flera av medlemmarna samlas på ett ställe.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min