Det saknas helhetssyn på bibliotekssektorns långsiktiga utveckling. Därför är det ett efterlängtat besked att regeringen lägger fram en nationell biblioteksstrategi före årsskiftet, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

Regeringen har just presenterat en fördubbling av Stärkta bibliotek, ett stöd som går till folkbiblioteken och som funnits sedan 2018. Kommande år vill regeringen lägga 150 miljoner kronor för att öka utbudet och tillgängligheten till folkbiblioteksverksamhet i hela landet. Det är mycket positivt med satsningar på biblioteken. Det finns också många bra exempel på hur pengarna från Stärkta bibliotek har gjort nytta. På sikt behöver dock folkbiblioteken stabil finansiering för att vara hållbar. Svensk biblioteksförening har också visat att det finns anledning att vara bekymrad över folkbibliotekens långsiktiga ekonomiska förutsättningar.

I en intervju med Biblioteksbladet i samband med pressträffen, kom det också ett annat efterlängtat besked, nämligen att en nationell biblioteksstrategi kommer att presenteras innan årets slut. Sedan mars 2019 har det legat ett förslag, baserat på ett omfattande utredningsarbete, på kulturministerns bord och vi är många som undrat när regeringens strategi skulle läggas fram.

En del av det som fanns med i strategin har redan regeringen presenterat åtgärder kring, däribland de nationella minoritetsspråken. Men i övrigt har det varit tyst, trots en stor efterfrågan på en helhetssyn på bibliotekssektorns långsiktiga utveckling.

Sverige har länge saknat en nationell bibliotekspolitik. Nuvarande bibliotekslag är en ramlag som endast pekar ut de övergripande målsättningarna och prioriterade områdena för det samlade biblioteksväsendet. En nationell strategi behövs för att formulera visioner om bibliotekens roll i framtiden, ta fram strategier för att förverkliga målen, öka samarbetet mellan biblioteken samt förtydliga ansvarsfördelningen.

Det finns därför all anledning att upprepa några av föreningens förväntningar på strategin:

• Det finns ett stort behov av att säkerställa en likvärdig medietillgång över hela landet, oavsett vilket format som användarna efterfrågar. Den snabba ökningen av efterfrågan av e-medier på landets folkbibliotek vi sett under pandemin gör denna fråga än mer angelägen. Den väsentliga frågan för regeringen är att komma med åtgärder som ger användarna en bättre medietillgång och en bättre användarupplevelse än dagens situation.
• Vi efterlyser en tydlig strategi avseende digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvet. I förslaget till strategi fanns den ambitiösa målsättningen om att digitalisera ”det mesta som getts ut i landet”. Mycket arbete pågår redan, bland annat det samarbete som pågår för att digitalisera det svenska trycket (DST). Digitalisering på ett sätt som också ger en förbättrad tillgång för användarna är dock ett kostsamt och långsiktigt arbete som också kräver en bättre samordning av hela ABM-sektorns digitaliseringsarbete.
• En strategi för bibliotekssektorn måste innehålla en lösning på den ojämlika tillgången till riktiga skolbibliotek. Här finns en väl genomförd utredning som är redo att förverkligas. Vi är inte nöjda förrän landets samtliga elever går i en skola som tillvaratar skolbibliotekariernas kompetens.
• Kungliga bibliotekets roll är idag otydlig och behöver redas ut. Vi anser att det finns ett behov av en nationell biblioteksmyndighet med uppgift att stödja den nationella biblioteksutvecklingen. Men även framgent kommer ansvaret för biblioteken att vara delat mellan olika myndigheter och politiska beslutsnivåer. Ett framgångsrikt biblioteksväsende bygger på att huvudmännen samverkar och samverkar för ett gemensamt mål; nämligen att tillgodose användarnas behov.
• En framgångsrik biblioteksverksamhet bygger på kompetenta medarbetare. Vi vill se fler studieplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap och en stärkt forskarutbildning, något vi också arbetat handfast med under det senaste året. Slutligen måste också huvudmännen ta ett långsiktigt ansvar för kompetensutvecklingen inom sektorn.

Strategin behöver också förhålla sig till de förändringar som exempelvis föreslås av utredningarna om pliktinsamling och framtidens forskningsinfrastruktur, liksom den försenade implementeringen av upphovsrättsdirektivet. Lätt tillgänglig information för alla nu och i framtiden måste vara ledstjärnan här. Slutligen behöver också de insikter som pandemin gett omsättas i konkreta åtgärder så att biblioteken kan stå starkare vid nästa samhällskris.

Svensk biblioteksförening arbetar för att vi ska ha ett samverkande nät av bibliotek med uppgift att möta invånares behov av läsning, kultur, kunskap, kultur och delaktighet – genom hela livet. För att nå dit behövs en övergripande strategi som sätter ramar och pekar ut en långsiktig färdriktning. När nu regeringen meddelat att en biblioteksstrategi äntligen är på gång vill vi från föreningens sida vara en konstruktiv part så att den verkligen gör att biblioteken bättre kan svara upp mot de behov som användarna har.

Johanna Hansson
Ordförande Svensk biblioteksförening