Strategin behövs för visioner och strategier
15 sep 2021 • 3 min
Det saknas helhetssyn på bibliotekssektorns långsiktiga utveckling. Därför är det ett efterlängtat besked att regeringen lägger fram en nationell biblioteksstrategi före årsskiftet, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

Regeringen har just presenterat en fördubbling av Stärkta bibliotek, ett stöd som går till folkbiblioteken och som funnits sedan 2018. Kommande år vill regeringen lägga 150 miljoner kronor för att öka utbudet och tillgängligheten till folkbiblioteksverksamhet i hela landet. Det är mycket positivt med satsningar på biblioteken. Det finns också många bra exempel på hur pengarna från Stärkta bibliotek har gjort nytta. På sikt behöver dock folkbiblioteken stabil finansiering för att vara hållbar. Svensk biblioteksförening har också visat att det finns anledning att vara bekymrad över folkbibliotekens långsiktiga ekonomiska förutsättningar.
I en intervju med Biblioteksbladet i samband med pressträffen, kom det också ett annat efterlängtat besked, nämligen att en nationell biblioteksstrategi kommer att presenteras innan årets slut. Sedan mars 2019 har det legat ett förslag, baserat på ett omfattande utredningsarbete, på kulturministerns bord och vi är många som undrat när regeringens strategi skulle läggas fram.
En del av det som fanns med i strategin har redan regeringen presenterat åtgärder kring, däribland de nationella minoritetsspråken. Men i övrigt har det varit tyst, trots en stor efterfrågan på en helhetssyn på bibliotekssektorns långsiktiga utveckling.
Sverige har länge saknat en nationell bibliotekspolitik. Nuvarande bibliotekslag är en ramlag som endast pekar ut de övergripande målsättningarna och prioriterade områdena för det samlade biblioteksväsendet. En nationell strategi behövs för att formulera visioner om bibliotekens roll i framtiden, ta fram strategier för att förverkliga målen, öka samarbetet mellan biblioteken samt förtydliga ansvarsfördelningen.
Det finns därför all anledning att upprepa några av föreningens förväntningar på strategin:
- Det finns ett stort behov av att säkerställa en likvärdig medietillgång över hela landet, oavsett vilket format som användarna efterfrågar. Den snabba ökningen av efterfrågan av e-medier på landets folkbibliotek vi sett under pandemin gör denna fråga än mer angelägen. Den väsentliga frågan för regeringen är att komma med åtgärder som ger användarna en bättre medietillgång och en bättre användarupplevelse än dagens situation.
- Vi efterlyser en tydlig strategi avseende digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvet. I förslaget till strategi fanns den ambitiösa målsättningen om att digitalisera ”det mesta som getts ut i landet”. Mycket arbete pågår redan, bland annat det samarbete som pågår för att digitalisera det svenska trycket (DST). Digitalisering på ett sätt som också ger en förbättrad tillgång för användarna är dock ett kostsamt och långsiktigt arbete som också kräver en bättre samordning av hela ABM-sektorns digitaliseringsarbete.
- En strategi för bibliotekssektorn måste innehålla en lösning på den ojämlika tillgången till riktiga skolbibliotek. Här finns en väl genomförd utredning som är redo att förverkligas. Vi är inte nöjda förrän landets samtliga elever går i en skola som tillvaratar skolbibliotekariernas kompetens.
- Kungliga bibliotekets roll är idag otydlig och behöver redas ut. Vi anser att det finns ett behov av en nationell biblioteksmyndighet med uppgift att stödja den nationella biblioteksutvecklingen. Men även framgent kommer ansvaret för biblioteken att vara delat mellan olika myndigheter och politiska beslutsnivåer. Ett framgångsrikt biblioteksväsende bygger på att huvudmännen samverkar och samverkar för ett gemensamt mål; nämligen att tillgodose användarnas behov.
- En framgångsrik biblioteksverksamhet bygger på kompetenta medarbetare. Vi vill se fler studieplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap och en stärkt forskarutbildning, något vi också arbetat handfast med under det senaste året. Slutligen måste också huvudmännen ta ett långsiktigt ansvar för kompetensutvecklingen inom sektorn.
Strategin behöver också förhålla sig till de förändringar som exempelvis föreslås av utredningarna om pliktinsamling och framtidens forskningsinfrastruktur, liksom den försenade implementeringen av upphovsrättsdirektivet. Lätt tillgänglig information för alla nu och i framtiden måste vara ledstjärnan här. Slutligen behöver också de insikter som pandemin gett omsättas i konkreta åtgärder så att biblioteken kan stå starkare vid nästa samhällskris.
Svensk biblioteksförening arbetar för att vi ska ha ett samverkande nät av bibliotek med uppgift att möta invånares behov av läsning, kultur, kunskap, kultur och delaktighet – genom hela livet. För att nå dit behövs en övergripande strategi som sätter ramar och pekar ut en långsiktig färdriktning. När nu regeringen meddelat att en biblioteksstrategi äntligen är på gång vill vi från föreningens sida vara en konstruktiv part så att den verkligen gör att biblioteken bättre kan svara upp mot de behov som användarna har.
Johanna Hansson
Ordförande Svensk biblioteksförening
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer