Tandlös lag gynnar inte barn med svårt att läsa

I sommar träder lagen om bemannade skolbibliotek i kraft, som enligt politikerna ska lösa problemet med lägre läsförmåga bland elever. Lagen är för luddig för att få verklig betydelse, skriver blivande bibliotekarien Kristoffer Thim Östberg.

Andelen svenska elever i årskurs fyra som presterar på låg nivå har ökat markant de senaste åren, enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Mellan 2016 och 2021 mer än fördubblades antalet svenska elever som ligger under låg nivå. Antalet elever som låg på hög nivå minskade drastiskt

Även undersökningen PISA visar att 15-åringar i Sverige har sämre läsförståelse 2022 jämfört med tidigare undersökningar och hamnar på samma låga resultat som 2012, vilket är det år med det lägsta resultat sedan undersökningarna startade.

Dessa rapporter har bidragit till att regeringen och utbildningsdepartementet har arbetat för att förändra skollagen för att se till att svenska elever ska komma i kapp och nå en nivå av läskunnighet som ett demokratiskt samhälle ska kunna erbjuda dem.

Den nya skollagen börjar gälla den 1 juli. Med lagändringen ska varje elev ha tillgång till bemannade skolbibliotek.

Lagen har en stor brist. En formulering i den lyder: ”Varje huvudman ska sträva efter att anställa personal som i första hand har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand annan relevant akademisk examen.”

Problemet här ligger i orden sträva efter som juridiskt egentligen inte innebär någonting mer än att ”försöka”. De visar inte hur noga det ska försökas, eller vad som faktiskt klassificeras som att ha grundligt försökt anställa kvalificerad personal som har korrekt utbildning för att kunna hjälpa dessa elever.

Kombinera detta med att Skolinspektionen inte har fått in några pengar i vite under de senaste fem åren från skolor som enligt myndigheten har misskött sig, vilket Sveriges Radio rapporterat om. Så är framtiden för barn med problem i skolan mörk. Lagen som ska hjälpa dem är så luddigt formulerad att huvudmännen som ska verkställa den kan tolka den hur de vill.

Min fråga till skolminister Lotta Edholm och riksdagen är: När det är så viktigt att främja barns läsförmåga, hur kommer det sig att ni skriver en lag som är så luddig att den kan kringgås?

Text: Kristoffer Thim Östberg
Biblioteksprogrammet, Södertörns högskola