Ungas läsning måste inte minska

Barn och unga i Sverige läser allt mindre, enligt Statens medieråd. Men i Botkyrkas grundskolor har läsningen ökat kraftigt där skolbiblioteken är bemannade. Trots detta görs nu stora besparingar, skriver Viktoria Reuterskiöld.

Aktiva bibliotekarier kan göra stor skillnad för barns läsning. Under mina år som skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare i Botkyrka kommun har antalet lån på de bemannade grundskolebiblioteken ökat kraftigt, vilket syns i KB:s årsstatistik.

Receptet på detta är inte något magiskt. Det handlar om aktiv bemanning, att finnas på plats och fånga upp den läslust och nyfikenhet som redan finns hos de flesta barn. För detta krävs engagerade skolbibliotekarier som lär känna eleverna och har koll på deras behov och önskemål. Det behövs också en samsyn på skolan kring vikten av att arbeta läsfrämjande och en gemensam vision från förvaltningsledning och nedåt om att skolbiblioteken är centrala i detta arbete. På skolbiblioteksnivå handlar framgången om samarbete med lärarna och en satsning på att verka aktivt i klasser och grupper på våra skolor. Vi har också levandegjort biblioteksrummen genom tävlingar, tipspromenader, läsgrupper, och utställningar och genom att kontinuerligt köpa in nya böcker efter elevernas önskemål. Vi har infört ett nytt bibliotekssystem där elever och lärare lätt kan hitta och låna böcker samt maximerat vår tillgänglighet och service, uppmuntrat regelbundna klassbesök och undervisat i källkritik ute i klasserna.

Det här skulle kunna vara början på en historia med lyckligt slut. Tyvärr ser det inte ut att bli så. I Botkyrka har utbildningsförvaltningen nu stora sparkrav att hantera, vilket är orsaken till att många skolbibliotek mister sin bemanning i höst eller får den kraftigt neddragen. Den positiva läsutvecklingen på grundskolorna som pågått under några år kommer med största sannolikhet att drabbas negativt av detta.

Som skolbibliotekssamordnare kan man varken åberopa lagar eller lokala styrdokument för att stoppa neddragningarna på skolbiblioteken eftersom ingen av dessa specificerar några krav på bemanning. Följden blir att många elever och lärare mister tillgången till ett levande och väl fungerande skolbibliotek som en resurs i undervisningen och som läsfrämjande inslag i skolmiljön. De ofta fina, centralt belägna skolbibliotekslokalerna riskerar att bli själlösa bokrum alternativt införlivas i fritidshemmen eller tömmas och användas som klassrum medan böckerna hamnar i ett källarrum som man kallar för bibliotek. Med det bemannade skolbiblioteket försvinner i regel också den sista utposten för de elever som behöver en lugnare miljö att vara och studera i.

I förorter som Alby och Norsborg i norra Botkyrka är det extra viktigt att både folkbibliotek och skolbibliotek ges möjlighet att verka maximalt läsfrämjande. Detta borde vara en viktig del i kommunernas kompensatoriska uppdrag för orter där många medborgare är mer eller mindre nya i Sverige och startar från ett tufft utgångsläge. Men som det ser ut i nu kan man bara hålla med Dagens Nyheter som på ledarsidan (8 augusti) konstaterar att Sverige inte ger alla barn lika möjligheter, Artikeln handlar om skolan och betonar bland annat frågan om likvärdig utbildning i svenska språket. En fråga där skolbibliotek, som statistiken ovan visar, är en mycket viktig resurs.

Ett bemannat skolbibliotek som resurs i den dagliga undervisningen under terminerna kan inte heller ersättas av läsprojekt som handlar om sommarlovsläsning, även om sådana projekt naturligtvis är bra. Aktiva bibliotekarier på såväl skolbibliotek som folkbibliotek behövs och kan, om de bara ges möjlighet, bidra till att vända trenden med minskande läsning hos barn och unga. Hoppet för skolbiblioteken i fattiga kommuner står nu till att Fridolins utredning om skolbibliotek rekommenderar en ny definition som innefattar bemanning och att en sådan kommer till stånd. Även landsortskommuner kan klara ett sådant krav genom samarbete med folkbiblioteken och/eller distanskontakt med en utbildad bibliotekarie. Välfyllda skolbibliotek med aktiv bemanning kan göra en betydande insats för att vända den nedåtgående lästrenden bland unga.