Läsförmåga är vårt viktigaste källkritiska verktyg. Men vilken politiker vågar stå upp för skolbiblioteken? Det frågar sig Magdalena Ivarsson.

Tänk om utredningen för stärkta skolbibliotek mynnar ut i samma gamla ”alla elever ska ha tillgång” till bibliotek och slutar med en bokhylla i korridoren eller gångavstånd till folkbiblioteket?

Bibliotekets värde väger historiskt tungt, vilket betyder att alla politiker och partier auto-magiskt tycker att skolbiblioteken är viktiga läsfrämjare, för vem vågar tycka annorlunda? På samma vis som rektorn alltid värnar skolbiblioteket men i nästa andetag arbetstränar den suraste gamla franskläraren därinne avslöjar talespersoner och gruppledare sin okunnighet i SR:s kulturnytt (16/1).

Kristina Axén Olins (M) text är den som känns allra mest som en samling av klippa och klistra från skolverkets hemsida. M vill stärka samarbetet mellan folk- och skolbiblioteken och nämner samtidigt att det är viktigt att tydliggöra skillnaderna mellan respektive uppdrag.

Mitt förslag är att vi, för maximal effekt, placerar en bibliotekarie ute på skolan och integrerar denne i den pedagogiska verksamheten som ska stödjas – vi kan kanske kalla denna för till exempel skol-bibliotekarie? Skämt åsido så har jag tidigare arbetat vid ett skolbibliotek som anställd vid stadsbiblioteket och det fungerade utmärkt. Så kanske Olin är något på spåren?

SD:s gruppledare snöade in på skolbibliotekens arbete med normkritik och KD:s kulturtalesperson skrev en del om läromedel. Bägge missade målet och verkar tycka att skolorna skulle kunna lösa frågan om skolbiblioteken utan inblandning. Ingen av dem nämnde något om skolbibliotekariens kompetenser eller medie- och informationskunskap.

Politiker: Läsförmåga är vårt viktigaste källkritiska verktyg. Vattna inte ur alla goda förslag i den här utredningen

En bibliotekarie kostar trots allt mindre än en lärare – så lite att vi faktiskt aldrig tjänar igen våra högskoleår och jag håller med Fredrik Christensson (C) om att staten får gå in och skjuta till pengar här, om det är så att våra spetskompetenser värderas.

Min erfarenhet är att kvaliteten på skolbiblioteket inte är synonymt med skolform och därför köper jag inte riktigt kritiken av de vinstdrivande skolorna från V och S , då kan vi komma ihåg att jag har startat skolbibliotek för två friskolor och jobbat under den chef som köpte in bibliotekssystem till Sveriges största friskolekoncern.

Vänsterpartiets förslag på en bibliotekarie per 400 elever är en av de finaste försäkringarna för en trygg framtid som vi kan ge våra barn. Daniel Riazat (V) ställer frågan: Vad blir kostnaden för samhället om vi inte förbättrar läskunnigheten?

Tillgång till internet är beviset på att det inte är brist på information som gör folk korkade. Att kunna söka, sortera och tolka information är ovärderligt för framtiden och nu står en hel yrkeskår beredd vid frontlinjen i kampen mot fake news och inväntar startskottet.

Politiker: Läsförmåga är vårt viktigaste källkritiska verktyg. Vattna inte ur alla goda förslag i den här utredningen, hur ni behandlar den kommer att reflektera hur mycket eller hur lite ni känner för unga människors rätt till bibliotekariens spetskompetenser.

Alla tycker att skolbiblioteket har en viktig läsfrämjande roll, men vågar du stå för det? För ska du skita i skolbiblioteket så behöver du inte slösa tid på att polera lortarna.

Magdalena Ivarsson
Bibliotekarie, Komvux i Malmö