Vi kan stötta människor som försöker hitta sin plats i arbetslivet. Men Arbetsförmedlingen måste förstå att modern biblioteksverksamhet inte är en respit och ett undantag från en annars för stressig arbetsmarknad, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.

När finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens vårbudget var inte Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder sen att kommentera.

Biblioteken måste förbereda sig för framtiden, eller som hon uttrycker det:

”Folkbiblioteken kommer sannolikt att få fler utbildningspolitiska uppdrag och förväntas vara delaktiga i den omställning som måste ske på arbetsmarknaden.”

Oavsett pandemier och kriser så finns det anledning att fundera över vårt uppdrag i förhållande till kunskap och utbildning, men framförallt vår plats i lokalsamhället när det gäller att stötta människor som försöker hitta sin plats i arbetslivet.

Folkbiblioteken kan göra mer, men det kräver både att vi vågar öppna upp och tänka nytt samt ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen. Vad biblioteken kan få ut av praktiker och arbetsträning är möjligheten att testa lite nya arbetssätt samt att ringa in vilka kompetenser som vi saknar och sätta dem i perspektiv till vår verksamhet.

Förutom det demokratiska uppdraget så ska vi jobba mot folkbildning, upplysning samt utbildning och forskning. Vi måste också förhålla oss till digitaliseringen, både dess positiva och negativa aspekter och vi behöver kunskaper i olika språk.

På många bibliotek finns det en känsla av att inte riktigt räcka till på alla fronter.

Bara på vårt lilla folkbibliotek ser vi nu över möjligheterna till samarbeten för att underlätta distansundervisning, Mooc (Massive Open Online Courses) samt kurser i mer avancerade programmeringsspråk och filmredigering. Innan krisen var vi i full gång med både digitalhjälpen och att utveckla ungdomsaktiviteterna.

Jag tror också att biblioteket kan stötta kulturarbetare mer. Att jobba med ”kulturell verksamhet i övrigt”ger möjlighet att hjälpa människor att översätta sitt kreativa jag i arbetslivet. Just nu har vi både skrivarkurser onlineoch en Youtube-kanal där vi vill undersöka det digitala skapandet.

Det krävdes en hel del dialog med Arbetsförmedlingen för att förtydliga vår tanke om att stötta arbetssökande med utgångspunkt i vårt uppdrag. Tanken om biblioteket som en knäpptyst plats med enkla arbetsuppgifter som bokuppsättning är djupt förankrad hos många.

Till slut fick vi en matchning med en arbetssökande som passade vårt uppdrag och som också hade en litteraturvetenskaplig bakgrund. Nu jobbar han med läsfrämjande för vuxna och gör en djupdykning i vår statistik.

Om biblioteken är villiga att testa nya metoder och arbetssätt, och Arbetsförmedlingen jobbar aktivt med att matcha arbetssökande med vårt uppdrag, så har vi en unik möjlighet att hjälpa till. Oavsett om man vill prova på att jobba med barn, ungdomar eller seniorer så kan man göra det på biblioteket.

För detta så krävs det dock att Arbetsförmedlingen får en chans att sätta sig in i vårt uppdrag och att vi får jobba med arbetssökande som vill jobba med närliggande områden. Annars finns det en fara i att man ser biblioteket som respit och ett undantag från en annars allt för stressig arbetsmarknad.

Vi tar gärna på oss fler utbildningspolitiska uppdrag, men uppdrag som utgår från modern biblioteksverksamhet. Jag tror att det kommer att bli en win-win situation för både kommun, bibliotek och för människan.