Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
22 mar 2017 • 2 min
Myndigheten för kulturanalys svarar på SKL:s debattinlägg om en ny rapport som visar på dystra bibliotekssiffror. ”Det är inte möjligt att synliggöra trender genom att jämföra två år med varandra”, skriver artikelförfattarna.
I debattartikeln daterad 14 mars argumenterar Maria Jakobsson på SKL för att den negativa bild som lyfts fram i Kulturanalys årliga lägesbedömningsrapport måste nyanseras. Vi delar uppfattningen att bilder av verkligenheten alltid har fler sidor än en och att det är viktigt detta återspeglas i olika kunskapsunderlag, som sätter ljuset på olika frågor.
I vår rapport Kulturanalys 2017 diskuterar vi folkbibliotekens tillgänglighet utifrån Kungliga bibliotekets statistik över antalet folkbibliotek, bokbeståndet (totalt och för barn), fysiska besök på folkbibliotek och utlåning av fysiska böcker på folkbiblioteken.
När vi beskriver utvecklingen över tid bygger vi både på denna statistik och på slutsatser från Kungliga bibliotekets egna rapporter och sammanställningar. Att nedläggningen av vart fjärde folkbibliotek inte kompenserats av bokbussar, att regionala skillnader ökat samt att öppettiderna minskat över tid har alltså konstaterats i Kungliga bibliotekets rapport Öppettider på folkbiblioteken 2016. En av slutsatserna i denna rapport är att: ”de offentliga rummen, som folkbiblioteken ofta beskrivs som, ofta har stängt”. De slutsatser vi presenterar är således varken kontroversiella eller okända.
Jakobsson lyfter i sitt inlägg fram besöksstatistik från folkbiblioteken från åren 2014 och 2015 för att stärka argumentet att folkbiblioteken inte tappar besök och att tillgängligheten därmed inte minskat. Vi vill betona att det inte är möjligt att synliggöra trender genom att jämföra två år med varandra; det krävs längre tidsserier.
Av den anledningen har vi också valt att bedöma läget för folkbiblioteken och tillgängligheten genom att referera till Kungliga bibliotekets statistik och använda flera olika mått. Den övergripande trenden är att antalet besök visar på en viss nedgång (2003-2015), medan utlåningen av fysiska böcker, antalet folkbibliotek och det totala bokbeståndet visar en tydligt nedåtgående trend (1995-2015). Det är naturligtvis vår förhoppning att ökningen av antalet besök mellan 2014 och 2015 fortgår kommande år, men att inte redovisa en längre tidsserie än det senaste årets utveckling, vore att undanhålla väsentligt underlag och information som kan ge stöd för åtgärder.
Avslutningsvis vill vi framhålla att det är, som Jakobsson påpekar, viktigt att veta varför en utveckling går åt ett visst håll. I vår årliga rapport Kulturanalys 2017 är emellertid uppdraget att presentera en samlad lägesbedömning av utvecklingen på kulturområdet. Framöver är det självfallet viktigt att analysera varför vi ser dessa trender inom biblioteksområdet.
Sverker Härd, direktör Myndigheten för kulturanalys
Katharina Tollin, utredare Myndigheten för kulturanalys
Läs mer:
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer