Myndigheten för kulturanalys svarar på SKL:s debattinlägg om en ny rapport som visar på dystra bibliotekssiffror. ”Det är inte möjligt att synliggöra trender genom att jämföra två år med varandra”, skriver artikelförfattarna.

I debattartikeln daterad 14 mars argumenterar Maria Jakobsson på SKL för att den negativa bild som lyfts fram i Kulturanalys årliga lägesbedömningsrapport måste nyanseras. Vi delar uppfattningen att bilder av verkligenheten alltid har fler sidor än en och att det är viktigt detta återspeglas i olika kunskapsunderlag, som sätter ljuset på olika frågor.

I vår rapport Kulturanalys 2017 diskuterar vi folkbibliotekens tillgänglighet utifrån Kungliga bibliotekets statistik över antalet folkbibliotek, bokbeståndet (totalt och för barn), fysiska besök på folkbibliotek och utlåning av fysiska böcker på folkbiblioteken.

När vi beskriver utvecklingen över tid bygger vi både på denna statistik och på slutsatser från Kungliga bibliotekets egna rapporter och sammanställningar. Att nedläggningen av vart fjärde folkbibliotek inte kompenserats av bokbussar, att regionala skillnader ökat samt att öppettiderna minskat över tid har alltså konstaterats i Kungliga bibliotekets rapport Öppettider på folkbiblioteken 2016. En av slutsatserna i denna rapport är att: ”de offentliga rummen, som folkbiblioteken ofta beskrivs som, ofta har stängt”. De slutsatser vi presenterar är således varken kontroversiella eller okända.

Jakobsson lyfter i sitt inlägg fram besöksstatistik från folkbiblioteken från åren 2014 och 2015 för att stärka argumentet att folkbiblioteken inte tappar besök och att tillgängligheten därmed inte minskat. Vi vill betona att det inte är möjligt att synliggöra trender genom att jämföra två år med varandra; det krävs längre tidsserier.

Av den anledningen har vi också valt att bedöma läget för folkbiblioteken och tillgängligheten genom att referera till Kungliga bibliotekets statistik och använda flera olika mått. Den övergripande trenden är att antalet besök visar på en viss nedgång (2003-2015), medan utlåningen av fysiska böcker, antalet folkbibliotek och det totala bokbeståndet visar en tydligt nedåtgående trend (1995-2015). Det är naturligtvis vår förhoppning att ökningen av antalet besök mellan 2014 och 2015 fortgår kommande år, men att inte redovisa en längre tidsserie än det senaste årets utveckling, vore att undanhålla väsentligt underlag och information som kan ge stöd för åtgärder.

Avslutningsvis vill vi framhålla att det är, som Jakobsson påpekar, viktigt att veta varför en utveckling går åt ett visst håll. I vår årliga rapport Kulturanalys 2017 är emellertid uppdraget att presentera en samlad lägesbedömning av utvecklingen på kulturområdet. Framöver är det självfallet viktigt att analysera varför vi ser dessa trender inom biblioteksområdet.

Sverker Härd, direktör Myndigheten för kulturanalys

Katharina Tollin, utredare Myndigheten för kulturanalys

Läs mer: 

Debattinlägg: Kulturanalysen brister

Dystra bibliotekssiffror i ny rapport