Stockholms stadsbiblioteks chef Katti Hoflin svarar på kritiken av förändringarna på Internationella bilbioteket. Hon menar att hela Stockholms stadsbibliotek bör vara ett internationellt bibliotek.

Stockholms stadsbibliotek ska vara att internationellt bibliotek. Vad betyder det? De senaste åren har de lokala biblioteken runtom i Stockholm byggt upp sina bestånd av litteratur på flera språk. Den samlade språkkompetensen bland medarbetarna på flera bibliotek i Stockholms ytterstadsområden har blivit större. Men vägen till att vara ett internationellt bibliotek på riktigt är ännu lång. Samtidigt finns ett just sådant, en skatt mitt på Odenplan, med samlad mångspråkig kompetens och litteratur på över 100 språk. Här samsas ett statligt, konsulterande uppdrag med ett regionalt, konsulterande uppdrag och ett kommunalt, publikt uppdrag i ett bibliotek. Nu har det regionala uppdraget avslutats medan det statliga, som håller på att förtydligas, i högsta grad finns kvar. Det kommunala, publika mångspråksuppdraget finns också i högsta grad kvar och står inför ett förändringsskede som är helt nödvändigt: den språkkompetens och det stora bestånd som finns där behöver komma fler stockholmare till del.

För tyvärr är det alltför få stockholmare som använder den stora resurs som Internationella biblioteket är. Sedan 2003 har besöken i Internationella biblioteket, inklusive tidnings- och tidskriftsbiblioteket, stadigt sjunkit (från 393 000 besök 2003 till 246 000 besök 2015, alltså en minskning med 37 procent). Utlånen i det publika biblioteket följer samma trend med en nedgång från 103 000 lån 2009 till 58 000 lån 2015 (-44 procent).

Ett starkt skäl till det är mycket sannolikt att de lokala biblioteken under dessa år har byggt upp ett bestånd av de språk som användarna i området söker. Behovet av ett enda bibliotek där alla andra språk finns, har i takt med detta minskat. Internationella biblioteket har 17 år på nacken och speglar sin tid. Idag hade vi inte kommit på att den som har ett annat modersmål än svenska eller ett annat språkintresse ska gå till ett speciellt, kommunalt bibliotek vid Odenplan för att få ett gott utbud. Det utbudet och den kompetensen ska finnas där den här personen bor och rör sig och det kan vara i alla delar av staden.

Det är därför inriktningen att integrera IB:s kommunala del i övriga bibliotek har funnits i flera år. Den är en bärande del i verksamhetsprogrammet för förnyat Stadsbibliotek, som hela moderniseringen av Stadsbiblioteket vid Odenplan ska bygga på. När det nu finns två alternativ för det projektet, kommer denna del ändå att stå fast.

LÄS OCKSÅ: ”En spade är alltid en spade”

Men hur ska det gå till? Som Harriet Lacksten skriver så är platsbrist ofta ett problem i lokala bibliotekslokaler. Det finns många praktiska frågor kvar att lösa och det får ta tid. Inköpen är en annan sådan. Att IB under alla år har köpt in böcker utanför lagens ramar har gett god kvalitet på litteraturen men är trots allt inte ett alternativ för en kommunal institution. Redan i nuvarande ramavtal för medieinköp har vi möjlighet att gå utanför avtalet för inköp av böcker på språk som avtalet inte täcker. I vår går vi in i en ny upphandling av medieleverantör, där mångspråksfrågan blir central. Hur många språk behövs? Vilka? Vilken typ av litteratur? Självklart behöver vi även i det nya avtalet få in möjligheten att köpa in litteratur utanför avtalet, på språk som avtalet inte täcker.

Arbetet med de praktiska frågorna har bara börjat. IB:s och SSB:s inköpsorganisationer synkas nu och under året får Stadsbiblioteket och IB ett gemensamt schema. Men att på ett klokt och strategiskt sätt integrera Internationella biblioteket i Stockholms stadsbibliotek kommer att ta flera år. Men innebär det då att IB läggs ner? Den regionala delen: ja – övergår till Regionbibliotek Stockholm. Den statliga delen: nej – ska förtydligas i samråd med uppdragsivaren Kungliga biblioteket. Den kommunala delen: nej – ska ta plats i hela Stockholms stadsbibliotek. Namnet Internationella biblioteket: kommer att kvarstå i det korta tidsperspektivet men det kan förändras på sikt – kanske får hela nya Stadsbiblioteket detta namn, kanske inte. Men det är inte i namnfrågan utmaningarna ligger. För oavsett vad spaden kallas så är det hur den används som är det avgörande.

LÄS OCKSÅ: Osäker framtid för Internationella biblioteket