"Bibliotekarier har ett särskilt ansvar"

21 dec 2022 • 7 min

Globala spänningar med krig, ekonomisk instabilitet, klimathot – dessutom egna interna utmaningar. Men en historisk återblick visar att Ifla också vid tidigare kriser har klarat att upprätthålla fri forskning, sanning och tillgång till information och yttrandefrihet, skriver Alex Byrne.

Det har rapporterats flitigt om Iflas ledningsproblem, inklusive i Biblioteksbladet, och de har orsakat stor oro bland medlemmarna. De för tankarna till den apokryfiska kinesiska förbannelsen: ”Må du leva i intressanta tider!” Detta ordspråk, tydligen myntat av brittiska diplomater på 1800-talet, påminner oss ironiskt nog om att situationer kan bli för ”intressanta”, och utvecklas till stora kriser.
Sådana ”intressanta” händelser bjuder på dagliga rubriker i massmedia. När jag skriver detta berättar de om den brittiska premiärministern Liz Truss plötsliga avgång; om svält i Somalia; om omfattande översvämningar i Australien och Pakistan, torka i USA och andra miljökatastrofer; om president Putins deklaration om krigslagar i de illegalt annekterade områdena
i Ukraina; om den hotande energikrisen i länder världen över … och många fler deprimerande nyheter. Sådana händelser är stapelvara i media: de presenteras ena dagen, är bortglömda nästa. Ändå är de av stor, ofta livshotande, betydelse för de direkt berörda. De kräver genomtänkta och beslutsamma svar på lokal och global nivå, som uppmärksammar de mänskliga, politiska och miljömässiga konsekvenserna av dem.

Iflas nuvarande utmaningar lyfts fram av styrelsen i dokumentet Plan for securing Ifla’s future (Ifla, 2022). Som tidigare ord­förande är jag inte i position att kommentera dessa, men jag är tryggt förvissad om att styrelsen kommer att hitta ett sätt att hantera dem medan Ifla fortsätter att representera och stödja vår profession fram till förbundets 100-årsdag 2027, och vidare därefter.
Min tillförsikt grundar sig på min studie av Iflas historia, min roll i upp­rättandet av Faife (Advisory Committee on Freedom of Access to Information and Freedom of Expression) och mitt engagemang i en tidigare ledningskris 2005. På den tiden tvingades förbundet att med kort varsel byta ut sin generalsekreterare. Samordnaren för professionella aktiviteter, Sjoerd Koopman, den nye generalsekreteraren Peter Lor och jag, då tillträdande ordförande, fick återställa förtroendet och hitta fokus på nytt. Vi övervann den krisen och fortsatte framåt mot fler framgångar genom Faife. Som några exempel bland många andra kan nämnas vårt deltagande vid de FN-stödda världstoppmötena om informationssamhället, vårt engagemang i frågor som rör ursprungsbefolkningar, och att vi började uppmärksamma håll­barhetsutmaningarna.

Iflas utmaningar har dock inte bara kommit inifrån. Förbundet har också varit föremål för globala kriser.

Iflas utmaningar har dock inte bara kommit inifrån. Förbundet har också varit föremål för globala kriser. Ställt inför nazistisk aggression på 30-talet var det nära att splittras, och under kalla kriget undvek det att klyvas itu tack vare diplomati och fokus på snäva yrkesfrågor (Byrne, 2007). Ifla blomstrade, trots de globala spänningarna. Förbundet främjade dialog, samarbete och gemensamma riktlinjer, och deltog effektivt i de viktigaste internationella sammanhangen.
Efter Sovjetunionens kollaps inrättades Faife 1997. Medan Faife välkomnades av många motarbetades skapelsen av representanter från vissa repressiva regimer, och kritiserades av andra för att vara för ”politisk”. Kritiker ansåg att Ifla borde hålla sig till frågor om riktlinjer och metoder för yrkesutövning, och överlämna de principer som ligger till grund för
vår profession till andra organ, som Unesco. Tack vare starkt stöd, särskilt
från nordiska nationer och USA, blev Faife en etablerad del av Ifla och fortsätter att fungera effektivt 25 år senare. Stödet från den danska bibliotekssektorn och Köpenhamns stad var särskilt värdefullt, eftersom det gjorde det möjligt för Faife att ha ett sekretariat under sina formativa år. Stöd från Svensk biblioteksförening och dess generalsekreterare Christina Stenberg bidrog också enormt till att stärka satsningen.
Ett kvartssekel senare behöver vi – och världen – Faife mer än någonsin. Falska nyheter, ”post truth”, desinformation, propaganda och lögner. Påståenden och motpåståenden studsar runt i världen. Donald Trumps överdrifter, Erdoğans och Viktor Orbáns propaganda, Vladimir Putins krigshets och den skada som många andra demagoger åstadkommer, föder konspirationsteorier, konflikter och våld. Den mörka sidan av sociala medier är uppenbar när osanningar sprids och användare delas upp i olika ekokammare där konspirationsteorier får fäste.

Som enskilda yrkesmän håller vi fast vid principerna om fri forskning, respekt för andra och ett engagemang för fakta och sanning. Men det är inte tillräckligt. Det räcker inte att leva bekvämt bland likasinnade vänner och kollegor. Som informationsproffs har vi en plikt gentemot samhället att främja principerna om korrekthet, integritet, transparens och tolerans, men vi måste gå längre och försöka motverka de vågor av desinformation och felaktighetersom uppslukar våra nationer.
Därmed inte sagt att vi ska propagera eller ge oss in i den politiska striden. Vi bör behålla vårt oberoende och vår integritet samtidigt som vi ständigt verkar för att samhällets intresse riktas mot pålitliga källor, etablerade fakta och välgrundade teorier, och bort från rykten, feltolkningar och osanningar. Vi kan göra detta genom de väletablerade strategier som vi har för att uppmärksamma våra användare på tillförlitlig information och dess källor. Våra strategier har utvecklats från läs­listor och presentationer till sociala medier, bloggar och vloggar. Men våra mål förblir desamma: att lyfta fram tillförlitlig information lämplig för våra användare, och att hjälpa dem att utveckla färdigheter för att skilja god information från det felaktiga, farliga och tendentiösa.

Vi borde vara mycket stolta över vad Faife och Ifla har åstadkommit under det senaste kvartsseklet.

Att stå upp för denna principiella hållning är inte alltid lätt. Den principiella vägen kan generera kritik och ställa oss i konflikt med våra överordnade och kollegor. Folkbibliotekarier upptäcker alltför ofta att de motarbetas av folkvalda och tjänstemän; specialbibliotekarier och informationsforskare kan bestraffas av sina organisationer; och vi kan alla känna pressen att anpassa oss och inte skapa konflikt. Anställningar kan till och med vara i fara, och under repressiva regimer kan bibliotekarier och andra som arbetar med information fängslas, eller värre.
Det är därför vi behöver ett starkt Ifla och ett effektivt Faife. De deklarationer och uttalanden som Ifla och Faife har kommit med genom åren stärker vår beslutsamhet och kan förmå våra motståndare att ompröva sina handlingar. Sådana uttalanden som the Public Library Manifesto, the Glasgow Declaration on Libraries and Intellectual Freedom och the Internet Manifesto har kraften av internationella deklarationer. Med uppbackning från en stark global organisation erbjuder de ett bålverk mot repressiva handlingar. De ger inget garanterat skydd, men däremot en auktoritativ grund för att motverka attackerna.
Faifes mångåriga arbete för att främja etiska koder och beteenden inom professionen har också varit avgörande. Det har stärkt biblioteksföreningarna och hjälpt dem att tydligare stötta sina medlemmar. Detta arbete och andra initiativ, som utbildningar, har bidragit till att utveckla en mer etiskt fokuserad profession, som bättre klarar påfrestningar. Och det har gett enskilda yrkesverksamma resurser och färdigheter för att stå stadigt när de blir personligt angripna. Det är enorma prestationer.
Vi borde vara mycket stolta över vad Faife och Ifla har åstadkommit under det senaste kvartsseklet. De har be­kräftat framsyntheten hos dem som initierade diskussionen och sedan etablerade Faife.

Nu befinner vi oss dock i svårare tider. Den optimistiska anda som följde på det sovjetiska imperiets kollaps har ersatts av oro, intensifierad av den snabba spridningen av såväl korrekt nyhetsrapportering som desinformation i etablerade, alternativ- och sociala medier. Den flera decennier långa konflikten mellan USA och dess allierade och Sovjetunionen och dess vasall­stater, har följts av en utbredd osäkerhet inför ett allt mäktigare Kinas avsikter och beteende, och över Rysslands invasion av Ukraina. Båda orosmomenten har stora ekonomiska och sociala konsekvenser. Kina har utvidgat sitt inflytande ekonomiskt och politiskt, särskilt i Afrika och Stilla havet, och militärt i vattnet utanför dess kustlinje. Rysslands angrepp på Ukraina – annekteringen av Krim, invasionen och attackerna mot landets hjärta och den påstådda annekteringen av Donbass gränsområden – har inte bara orsakat omfattande död och förstörelse, utan har också haft allvarliga ekonomiska följder. Mycket av Ukrainas industriella förmåga har tillintetgjorts, och ryska åtgärder har hindrat landets spannmål och matolja från att nå marknader och mätta länder i Afrika och Mellanöstern, inklusive några av de fattigaste. Restriktioner mot rysk gasexport orsakar stor energibrist i Europa och får återverkningar runtom i världen.

Något som också skapar oro och stort lidande är klimatförändringarnas häpnadsväckande konsekvenser världen över.

Att världen fortfarande befinner sig i covid-19-pandemin förstärker den globala oron ytterligare. Den otroligt snabba utvecklingen och spridningen av covidvacciner och anti­virala läkemedel var möjlig tack vare decennier av investeringar i vetenskap och teknologi, stödda på vår expertis inom informationshantering. Dessa strategier förhindrade en katastrofal upprepning av spanska sjukan för ett sekel sedan, under vilken mer än 50 miljoner människor dog. Men vetenskap­ens framgångar har undergrävts av hur vissa regeringar har agerat, särskilt i Brasilien och USA, och av spridningen av falsk och skadlig information.
Något som också skapar oro och stort lidande är klimatförändringarnas häpnadsväckande konsekvenser världen över. Katastrofala översvämningar, omfattande skogsbränder, ihållande torka och alltmer frekvent förekommande cykloner och orkaner orsakar död, och förstör hem, företag och skördar. Även om det alltid har funnits perioder med extrema, klimatrelaterade händelser, pekar de senaste årens växande antal och ökade allvarsgrad på klimatförändringar. Många politiker och företagsledare har motsatt sig de välkända vetenskapliga bevisen, och har förnekat att världen hade slagit in på en farlig väg mot miljökatastrof. Gedigen forskning från forskare, och särskilt från FN:s klimat­panel IPCC, har behandlats illa och ofta mött hård opposition (IPCC, 2022).

Så ser våra ”intressanta tider” ut. Vi har förlorat en del av den optimism som präglade 1990-talet, då Ifla etablerade Faife och kommittén för upphovsrätt och andra juridiska frågor, CLM (Advisory Committee on Copyright and other Legal Matters), och därefter började ta sig an framväxande frågor om ursprungsbefolkningar, FN:s utvecklingsmål och den enorma utmaningen vad gäller miljömässig hållbarhet. Som medborgare och professionella är vi bara alltför medvetna om de hot mot vardagslivet, världsfreden, den öppna kommunikationen, de mänskliga rättigheterna och miljön som nämnts tidigare.
De många utmaningarna kräver ett starkt svar från alla, men särskilt från oss som ansvarar för tillgången till information. Det är vårt ansvar att se till att våra samhällen är välinformerade. Det är vårt ansvar att stödja de sammanhang där vi verkar i att utveckla goda praktiker för informationssökning, sådana som gör det möjligt för dem att skilja den pålitliga informationen från den som är opålitlig och ofta farlig. Det är vårt ansvar att tillämpa våra professionella färdigheter och tekniker för att motverka desinformation.
Vi kan ta initiativ för att uppfylla dessa skyldigheter inom våra institutioner och samhällen. Men ingen av oss kan göra detta ensam. Våra yrkesföreningar, våra utbildningar och vårt internationella förbund måste kunna erbjuda oss de färdigheter och kunskaper som behövs för att ta sig an dessa uppgifter, och styrkan till att fort­sätta kämpa trots motstånd och oundvikliga hinder.

Genom Faife och dess andra specialistsektioner har Ifla goda förutsättningar att leda detta viktiga arbete, liksom att bygga vidare på sina prioriteringar de senaste åren och ge sina medlemmar ny energi. Det enorma utbud av professionella kunskaper och aktiviteter som ryms inom Ifla erbjuder en möjlighet att svara på världens stora utmaningar. Lika viktig är Iflas ställning som en professionell representant för en hel bransch, i dialog med andra paraply­organisationer och erkänt av Unesco, andra internationella aktörer och nationella regeringar. Det erkännandet gör det möjligt för Ifla att tala med auktoritet och att stödja professionen i vårt viktiga arbete.
Men inte mindre viktig är Iflas långa historia och inre sammanhållning. Från vårt förflutna vet vi att vi kan navigera genom turbulenta perioder, att vi kan blomstra i ”intressanta tider”. Vi vet att vi kan stå tillsammans i solidaritet för att motsätta oss lögner, propaganda och desinformation och för att upprätthålla fri forskning, sanning och tillgång till information och yttrandefrihet. Genom att göra vårt yrke mer relevant och högre värderat kan vi hjälpa till att forma ett svar på dessa intressanta tider.

Fakta Litteratur

  • Byrne, Alex (2007). The politics of promoting freedom of information and expression in international librarianship: the IFLA/FAIFE project. Lanham MA, Scarecrow.
  • IFLA (2022). Plan for securing IFLA’s future.
  • IPCC (2022). Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, UK and New York, NY, USA. doi: 10.1017/9781009157926

TEXT: Alex Byrne
Var delaktig i bildandet av Faife (Advisory Committee on Freedom of Access to Information and Freedom of Expression) och blev dess första ordförande (1997–2003). Därefter ordförande i Ifla (2005–2007). Har en lång karriär i bibliotekssektorn i Australien som avslutades i Sydney med positionen som chef för delstatsbiblioteket i New South Wales. Numer ägnar han sig främst åt att trycka böcker.

Översättning: Tim Andersson

Essän publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2022, Ifla-numret.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU

Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar och det finns en naivitet i Sverige och EU när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom. I dag talar hon på källkritikens dag.

13 mar 2024 • 3 min

MIK

Desinformation bör bemötas på biblioteken

Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”

12 mar 2024 • 3 min

Nyheter

Firar 25 år med jubileumsbok

Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.

6 mar 2024 • 3 min