Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
21 dec 2022 • 7 min
Globala spänningar med krig, ekonomisk instabilitet, klimathot – dessutom egna interna utmaningar. Men en historisk återblick visar att Ifla också vid tidigare kriser har klarat att upprätthålla fri forskning, sanning och tillgång till information och yttrandefrihet, skriver Alex Byrne.
Alex Byrne
Det har rapporterats flitigt om Iflas ledningsproblem, inklusive i Biblioteksbladet, och de har orsakat stor oro bland medlemmarna. De för tankarna till den apokryfiska kinesiska förbannelsen: ”Må du leva i intressanta tider!” Detta ordspråk, tydligen myntat av brittiska diplomater på 1800-talet, påminner oss ironiskt nog om att situationer kan bli för ”intressanta”, och utvecklas till stora kriser.
Sådana ”intressanta” händelser bjuder på dagliga rubriker i massmedia. När jag skriver detta berättar de om den brittiska premiärministern Liz Truss plötsliga avgång; om svält i Somalia; om omfattande översvämningar i Australien och Pakistan, torka i USA och andra miljökatastrofer; om president Putins deklaration om krigslagar i de illegalt annekterade områdena
i Ukraina; om den hotande energikrisen i länder världen över … och många fler deprimerande nyheter. Sådana händelser är stapelvara i media: de presenteras ena dagen, är bortglömda nästa. Ändå är de av stor, ofta livshotande, betydelse för de direkt berörda. De kräver genomtänkta och beslutsamma svar på lokal och global nivå, som uppmärksammar de mänskliga, politiska och miljömässiga konsekvenserna av dem.
Iflas nuvarande utmaningar lyfts fram av styrelsen i dokumentet Plan for securing Ifla’s future (Ifla, 2022). Som tidigare ordförande är jag inte i position att kommentera dessa, men jag är tryggt förvissad om att styrelsen kommer att hitta ett sätt att hantera dem medan Ifla fortsätter att representera och stödja vår profession fram till förbundets 100-årsdag 2027, och vidare därefter.
Min tillförsikt grundar sig på min studie av Iflas historia, min roll i upprättandet av Faife (Advisory Committee on Freedom of Access to Information and Freedom of Expression) och mitt engagemang i en tidigare ledningskris 2005. På den tiden tvingades förbundet att med kort varsel byta ut sin generalsekreterare. Samordnaren för professionella aktiviteter, Sjoerd Koopman, den nye generalsekreteraren Peter Lor och jag, då tillträdande ordförande, fick återställa förtroendet och hitta fokus på nytt. Vi övervann den krisen och fortsatte framåt mot fler framgångar genom Faife. Som några exempel bland många andra kan nämnas vårt deltagande vid de FN-stödda världstoppmötena om informationssamhället, vårt engagemang i frågor som rör ursprungsbefolkningar, och att vi började uppmärksamma hållbarhetsutmaningarna.
Iflas utmaningar har dock inte bara kommit inifrån. Förbundet har också varit föremål för globala kriser.
Som enskilda yrkesmän håller vi fast vid principerna om fri forskning, respekt för andra och ett engagemang för fakta och sanning. Men det är inte tillräckligt. Det räcker inte att leva bekvämt bland likasinnade vänner och kollegor. Som informationsproffs har vi en plikt gentemot samhället att främja principerna om korrekthet, integritet, transparens och tolerans, men vi måste gå längre och försöka motverka de vågor av desinformation och felaktighetersom uppslukar våra nationer.
Därmed inte sagt att vi ska propagera eller ge oss in i den politiska striden. Vi bör behålla vårt oberoende och vår integritet samtidigt som vi ständigt verkar för att samhällets intresse riktas mot pålitliga källor, etablerade fakta och välgrundade teorier, och bort från rykten, feltolkningar och osanningar. Vi kan göra detta genom de väletablerade strategier som vi har för att uppmärksamma våra användare på tillförlitlig information och dess källor. Våra strategier har utvecklats från läslistor och presentationer till sociala medier, bloggar och vloggar. Men våra mål förblir desamma: att lyfta fram tillförlitlig information lämplig för våra användare, och att hjälpa dem att utveckla färdigheter för att skilja god information från det felaktiga, farliga och tendentiösa.
Vi borde vara mycket stolta över vad Faife och Ifla har åstadkommit under det senaste kvartsseklet.
Nu befinner vi oss dock i svårare tider. Den optimistiska anda som följde på det sovjetiska imperiets kollaps har ersatts av oro, intensifierad av den snabba spridningen av såväl korrekt nyhetsrapportering som desinformation i etablerade, alternativ- och sociala medier. Den flera decennier långa konflikten mellan USA och dess allierade och Sovjetunionen och dess vasallstater, har följts av en utbredd osäkerhet inför ett allt mäktigare Kinas avsikter och beteende, och över Rysslands invasion av Ukraina. Båda orosmomenten har stora ekonomiska och sociala konsekvenser. Kina har utvidgat sitt inflytande ekonomiskt och politiskt, särskilt i Afrika och Stilla havet, och militärt i vattnet utanför dess kustlinje. Rysslands angrepp på Ukraina – annekteringen av Krim, invasionen och attackerna mot landets hjärta och den påstådda annekteringen av Donbass gränsområden – har inte bara orsakat omfattande död och förstörelse, utan har också haft allvarliga ekonomiska följder. Mycket av Ukrainas industriella förmåga har tillintetgjorts, och ryska åtgärder har hindrat landets spannmål och matolja från att nå marknader och mätta länder i Afrika och Mellanöstern, inklusive några av de fattigaste. Restriktioner mot rysk gasexport orsakar stor energibrist i Europa och får återverkningar runtom i världen.
Något som också skapar oro och stort lidande är klimatförändringarnas häpnadsväckande konsekvenser världen över.
Så ser våra ”intressanta tider” ut. Vi har förlorat en del av den optimism som präglade 1990-talet, då Ifla etablerade Faife och kommittén för upphovsrätt och andra juridiska frågor, CLM (Advisory Committee on Copyright and other Legal Matters), och därefter började ta sig an framväxande frågor om ursprungsbefolkningar, FN:s utvecklingsmål och den enorma utmaningen vad gäller miljömässig hållbarhet. Som medborgare och professionella är vi bara alltför medvetna om de hot mot vardagslivet, världsfreden, den öppna kommunikationen, de mänskliga rättigheterna och miljön som nämnts tidigare.
De många utmaningarna kräver ett starkt svar från alla, men särskilt från oss som ansvarar för tillgången till information. Det är vårt ansvar att se till att våra samhällen är välinformerade. Det är vårt ansvar att stödja de sammanhang där vi verkar i att utveckla goda praktiker för informationssökning, sådana som gör det möjligt för dem att skilja den pålitliga informationen från den som är opålitlig och ofta farlig. Det är vårt ansvar att tillämpa våra professionella färdigheter och tekniker för att motverka desinformation.
Vi kan ta initiativ för att uppfylla dessa skyldigheter inom våra institutioner och samhällen. Men ingen av oss kan göra detta ensam. Våra yrkesföreningar, våra utbildningar och vårt internationella förbund måste kunna erbjuda oss de färdigheter och kunskaper som behövs för att ta sig an dessa uppgifter, och styrkan till att fortsätta kämpa trots motstånd och oundvikliga hinder.
Genom Faife och dess andra specialistsektioner har Ifla goda förutsättningar att leda detta viktiga arbete, liksom att bygga vidare på sina prioriteringar de senaste åren och ge sina medlemmar ny energi. Det enorma utbud av professionella kunskaper och aktiviteter som ryms inom Ifla erbjuder en möjlighet att svara på världens stora utmaningar. Lika viktig är Iflas ställning som en professionell representant för en hel bransch, i dialog med andra paraplyorganisationer och erkänt av Unesco, andra internationella aktörer och nationella regeringar. Det erkännandet gör det möjligt för Ifla att tala med auktoritet och att stödja professionen i vårt viktiga arbete.
Men inte mindre viktig är Iflas långa historia och inre sammanhållning. Från vårt förflutna vet vi att vi kan navigera genom turbulenta perioder, att vi kan blomstra i ”intressanta tider”. Vi vet att vi kan stå tillsammans i solidaritet för att motsätta oss lögner, propaganda och desinformation och för att upprätthålla fri forskning, sanning och tillgång till information och yttrandefrihet. Genom att göra vårt yrke mer relevant och högre värderat kan vi hjälpa till att forma ett svar på dessa intressanta tider.
TEXT: Alex Byrne
Var delaktig i bildandet av Faife (Advisory Committee on Freedom of Access to Information and Freedom of Expression) och blev dess första ordförande (1997–2003). Därefter ordförande i Ifla (2005–2007). Har en lång karriär i bibliotekssektorn i Australien som avslutades i Sydney med positionen som chef för delstatsbiblioteket i New South Wales. Numer ägnar han sig främst åt att trycka böcker.
Översättning: Tim Andersson
Essän publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2022, Ifla-numret.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer