Önskas: Mer dialog mindre monolog

27 jan 2021 • 7 min

Att tycka att skolbibliotek är bra och viktiga räcker inte. Det behövs förbättrad och stärkt dialog nära eleverna, menar Cecilia Gärdén.

Cecilia Gärdén.

Finns det egentligen något nytt att säga eller tänka om skolbibliotek?
När den här texten skrevs, på självaste skol­bibliotekets dag 27 oktober, tycks det som att allt är sagt, utrett, analyserat och beskrivet. Alla vet redan allting och det finns inte en enda ny tanke att tänka som inte någon redan har uttryckt. Det är nog det som är grunden till den stora frustration som många känner: vi vet ju så mycket, så varför händer det så lite?
Genom åratal av diskussioner (inom biblioteksområdet) har det skapats konsensus såväl teoretiskt som praktiskt, men det går ändå oändligt långsamt. Beror det på att så många parter är involverade: staten, politikerna, huvudmännen, skolledarna, lärarna, skolbibliotekarierna, eleverna? (Föräldrar borde vara mer engagerade.) ­­Är ansvaret så utspritt och komplext att ingen tar ansvar, för att det finns så många andra att peka på? Beror det på att frågan har pendlat mellan politikområden? Svaren blir givetvis ”ja”.
Det har funnits diskussioner om hur skolbibliotek ska definieras, vilka förutsättningar som krävs för att bedriva kvalitativ skolbiblioteksverksamhet, hur samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan etableras och utvecklas och kanske fram­för allt varför det inte finns fler skolbibliotek, trots att dessa är inskrivna i skollagen sedan 2011. Statistik från Kungliga biblioteket (2020) visar att ungefär 35 procent av eleverna har tillgång till skolbibliotek med minst halvtidsbemanning på sina skolor.
Dock saknar fortfarande 34 av landets kommuner antingen ett enskilt halvtids­bemannat skolbibliotek, eller ett integrerat skolbibliotek, enligt KB. Jag tror att den senare siffran i själva verket är betydligt högre än så.
I rapporten Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek skriver Barbro Thomas att sjuttio år av retorik visar att det krävs tämligen handfasta insatser för att uppnå en godtagbar skolbiblioteksstandard (2013). Frågan är vilket styrmedel som är mest effektivt för att lösa problemet med att det finns alltför få välfungerande skolbibliotek – är det ekonomiska incitament, är det lagstiftning eller är det information och kunskap? Alla tre styrmedel har provats, med blygsam framgång. Skolbiblioteken har blivit både reglerade och försummade på samma gång.
Skolbiblioteken befinner sig alltjämt i skärningspunkten mellan kulturpolitik och utbildningspolitik. I en del kommuner har de därför blivit en förhandlingsfråga mellan olika förvaltningar. Vem ska sköta driften och vem ska betala? Var finns fackkunskap och störst praktisk kompetens? Hur mycket kan folkbiblioteket kompensera när kommunens skolbibliotek brister? Hur ser avtalen mellan skola och folkbibliotek ut, med tanke på att ”Rektor ansvarar för att skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens” (Skolverket 2018) och att skolbiblioteket ska användas ”som ett stöd i elevens lärande och utveckling” (Skol­inspektionen 2018)?

Det är i själva verket ganska enkelt – en bra verksamhet är en verksamhet som gör skillnad.

På nationell nivå har frågan tagit flera kliv framåt, men på lokal nivå står frågan ofta still, eller har till och med klivit bakåt. Varför är skolbibliotekens status och värde så lågt i vissa kommuner? Förutsättningarna ser mycket olika ut vilket nog är den tydligaste förklaringen till att utvecklingen går långsamt. Eftersom förutsättningarna varierar i hög utsträckning fungerar verksamheterna också mycket olika. Det finns skilda uppfattningar om vad som är en fungerande ”skolbibliotekslösning”, men den struktur som bäst torde gynna eleverna utifrån skollagens skrivningar är när skolan och skolbiblioteket är delar av ett och samma verksamhetssystem. Skol­bibliotek och skolbibliotekarier bör vara i skolan, det visar såväl styrdokument som forskning och praktisk erfarenhet.

Det är en utmaning av få till stånd riktig dialog med de parter som är i behov av kunskapshöjning. Har ni deltagit i ett Open space-möte någon gång? Det är en mötesform som används exempelvis vid förändrings- och utvecklingsarbete. En av principerna för mötet är att vilka som än deltar så är det rätt personer. Nästan alltid när jag deltar i ett möte, en workshop eller ett panelsamtal om skolbibliotek tänker jag att det är precis tvärtom. Alla som sitter och lyssnar borde gå och sedan skulle vi ta in 50 nya personer istället, som inte redan förstår vad skol­bibliotek är och vad skolbibliotekarier gör.
Skolbiblioteksfrågan är inte bara seg, den är också märkligt känslig och laddad. Jag handledde för länge sedan en masterstudent som ville ringa rektorer i en kommun och intervjua dem om deras syn på skolbibliotek. Ingen ville ställa upp på en intervju och en tid senare blev studenten kontaktad av skolchefen och utskälld av densamme. ”Du kan väl inte bara ringa runt och ställa frågor om detta, begriper du väl. De hinner väl inte hålla på och svara på dina konstiga frågor.” En annan student kontaktade skolbibliotekarier och skolledare i en annan kommun för att hitta informanter för sin undersökning. Flera slängde på luren direkt och någon svarade: ”Hurså, är det Uppdrag granskning eller?”
På en fortbildningskurs för skolbibliotekarier för några år sedan talade vi om samarbete med lärare och en kursdeltagare sa uppgivet: ”Lärarna vill bara att jag kör in bokvagnen och går därifrån.”

Det är lätt att bli nedslagen och tappa modet när det går så sakta fram. Men det har trots allt hänt en del de senaste åren. Förslaget till den nationella biblioteksstrategin lyfte tydligt fram skolbiblioteken, Läsdelegationen pekade på att skolbiblioteksverksamheten måste stärkas och det har funnits möjlighet att söka statsbidrag för personalförstärkningar i skolbiblioteket. Skolinspektionen har genomfört granskningar av hur rektor tar ansvar för att skolan använder biblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten och det finns nya skrivningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner om vad eleverna ska kunna som gör att relevansen av skolbibliotekariers kompetenser och arbetsuppgifter framträder tydligare.
Det återstår att se vad som sker med reformförslagen och framför allt vad utredningen om Stärkta skolbibliotek och läromedel föreslår för åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. Förhoppningarna är stora, men vilka goda förslag som utredningen än kommer fram till så kommer inte allt att lösas. Vi kommer också fortsättningsvis behöva diskutera krav och kvalitetskriterier för skolbibliotek, lärares och skolledares kunskaper om skolbibliotek, vikten av fackutbildade skolbibliotekarier (med kompetens att beskriva, analysera, följa upp, utveckla och driva skolbibliotek), skolbibliotekssamordnares mandat och vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Framför allt behövs diskussion och kunskaps­spridning på lokal nivå. Skillnaderna i kvalitet i de 290 kommunerna är oöverblickbara. Det behövs mindre monolog från bibliotekshåll och mer dialog inom skolan, mindre prat om organisering och mer prat om vad det är som ska organiseras.

Så hur gör den som vill ta reda på hur det fungerar när det fungerar bra?
Givetvis tar man del av det stora utbudet av forskning, handböcker och uppsatser. Jag önskar också att alla skolledare följde kontot Skolbibliotekarierna på Instagram. Varje vecka får vi möta en ny skolbibliotekarie och följa hur hen arbetar. Om vi kikar på kontot och ser vad skolbibliotekarier runt om i landet har haft för sig under hösten så hittar vi aktiviteter som genreläsning, utomhusläsning, biblioteksvisning tillsammans med lärare, elever som hjälper till att plasta böcker, Legimussamtal, ordnande med lånekort, bokinköp, sommarbokklubb, femfingertestet (för att se om boken är lagom svår), kompetensutveckling om digital kompetens (genom digitala föreläsningar), bokprat i P4, bokuppställning, bokprat och boktips i olika klasser (med uppföljning av hur det påverkar antalet lån), diktböcker med bokfest, deckarveckor, Reading Power (för aktiva, analytiska läsare), administration av e-böcker, arbete med talböcker, prova VR, förberedelser inför lärarnas bokklubb, arbete med dyslexiveckan, arbete med bloggen, samtal i klasserna om sociala medier och värdegrund, lektioner i källkritik, lektioner i källhänvisning, handledning i gymnasiearbetet tillsammans med lärare, medbedömning av elevarbeten, föreläsning i studieteknik, arbete med bibliotekskatalogen, ordnande med självutlåning (för att biblioteket ska kunna vara öppet även när bibliotekarien har undervisning i klasserna), bildstöd för förenklad självutlåning, fortbildning tillsammans med lärare (utifrån Skolverkets lärportal), författarbesök, samarbete med teatergrupp, lektion om bilder och upphovsrätt, lästävling, projekt kring ordlösa böcker, samarbete med elever som biblioteksfixare, uppdatering av biblioteks- och IKT-plan, utklädd sagoberättare på besök, högläsning, källkritikkort som eleverna kan ha i bänken, läsraster, fyra hörn-övning om kränkande behandling på nätet, bokråd med elever, höstpromenad med samtal om allemansrätt, morgonmöte med lärare, tema Alma-pristagare, arbete med äppellådor (för elever med funktionsvariationer), föreläsning för lärarstudenter om läsfrämjande samt temaskyltning.

Kontot visar att det trots det dystra läget finns mycket kvalitativ verksamhet i landet att lära sig om och inspireras av. Det visar att bibliotekarierna arbetar i biblioteket, men nästan ännu mer ute i klassrummen eller på andra platser där eleverna är. Det visar också att fackutbildade bibliotekarier arbetar med läsning, språkutveckling och litteraturförmedling och är aktivt involverade i elevernas informationssökning, informationsanvändning, källkritiska förmågor och digitala kompetens.
Vi kan också se fram emot Ulrika Centerwalls kommande avhandling som bland annat tar upp hur bibliotekarier på 20 högstadie- och gymnasieskolor driver framgångsrika skolbibliotek och Maria Schedvins bok Hållbar skolbiblioteksutveckling. Dessutom kommer årligen nya spännande uppsatser som belyser olika aspekter av skolbiblioteksverksamhet. Dessa finns fritt tillgängliga i fulltext.

Skillnaderna i kvalitet i de 290 kommunerna är oöverblickbara.

Det finns därmed ljusglimtar och vår kunskap höjs, men vi behöver helt klart bli bättre på att använda dessa kunskaper för att artikulera hur skolbibliotekarierna spelar roll för elevers lärande. Framförallt behövs samtal på lokal nivå. Det räcker inte att tycka att skolbibliotek är bra och viktiga, det behövs förstärkt och förbättrad dialog nära eleverna om vad som utgör kvalitativ skolbiblioteksverksamhet. Det är också viktigt att kritiskt våga granska verksamheten.
Slutligen – intet nytt om skolbibliotek heller i den här essän. I ljuset av sjunkande läsning och läsförståelse och ökande behov av digital kompetens och källkritiska perspektiv är skolbibliotekarier ett rimligt ”verktyg”. Eftersom skolplikt gäller i Sverige kan skolbiblioteken i teorin nå alla barn – en guldchans för det allmänna biblioteksväsendet att genomföra sitt demokratiska uppdrag och för läroplansskrivningarna att uppfyllas. Forskningen visar, vilket har varit känt för den påläste i många år, att för att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs att det finns fackutbildade bibliotekarier, att det sker väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är tillgänglig och ändamåls­enlig utifrån olika elevgruppers behov och att skolbiblioteket förstås som funktion såväl som fysisk plats (se till exempel Gärdén, 2017). Vi känner också till vikten av att tala om skolbibliotekarier, snarare än skolbibliotek.
Det är i själva verket ganska enkelt – en bra verksamhet är en verksamhet som gör skillnad. Men förändring går långsamt och kanske är förändring av förhållningssätt det som tar längst tid. Jag hoppas att alla ni som arbetar med frågan utifrån olika perspektiv kämpar vidare med att visa hur skolbibliotek och skolbibliotekarier gynnar elevers lärande.

Text: Cecilia Gärdén, fil dr i biblioteks- och informationsvetenskap samt konsulent med inriktning mot bibliotekens verksamhetsutveckling och lärande, förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.

1 kommentarer

  1. Tack!💐 Nu känner jag mig som en stolt skolbibliotekarie ändå. I min kommun valde man att precis dra in en enda skolbibliotekarietjänsten. Jag hänger löst efter 30 års anställning i kommunens skola. Ofta läser jag att vi bibliotekarier inte har pedagogisk kompetens. Jag har utbildning för och erfarenhet av särskola, svenska som andra språk även läs och skriv inlärning. Även läst extra hp-kurser i MIK och digitaltlärande från BHS och KTH efter min bibliotekariexamen. Alltså jobbat i skolan i 30 år men räknas som ett ting och ingenting. Kunskapen hos rektorer är dålig. Söker man jobb i skolbibliotek vill man hellre anställa lärare som går att använda till annat pga leg.krav. Söker man jobb på folkbibliotek säger de att man ”bara jobbat i skolan” och väljer andra. Precis som alla utredningar visar så kommer vi i kläm. Det finns bara en lösning och det är krav på behörig bemanning i skolans samtliga verksamheter. Ska lärare kunna fortbilda till skolbibliotekarier så borde även vi bibliotekarier kunna fortbildas ett år till lärare i ett ämne. Jag är nämligen inte den enda med stor pedagogisk erfarenhet och det hade hjälpt rektorerna att använda oss på rätt sätt som pedagoger.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Nyheter

KB: EU-förslag om AI kan hota yttrandefriheten

Förslag till ny EU-lagstiftning kan hämma användningen av artificiell intelligens och skada yttrandefrihet och konstnärlig frihet, varnar KB i ett remissyttrande. Regeringen uppmanas samtidigt att påskynda beredningen av andra frågor.

5 jul 2021 • 2 min

Debatt

Finansiering och politisk vilja är av fundamental vikt

Samtidigt med en ny pliktlagstiftning behövs svar om hur materialet ska göras tillgängligt. ”Om bibliotekssektorn ska kunna använda digitaliseringens möjligheter krävs både en politisk vilja och en långsiktigt hållbar finansiering", skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall.

30 jun 2021 • 3 min

Nyheter

"Det är ett angrepp på demokratin"

53 svenska folkbibliotek har drabbats när Micromarc-systemet slagits ut. Ett angrepp på demokratin som motiverar en framtida dialog om beredskap och skydd, anser biblioteksföreträdare Biblioteksbladet talat med.

28 jun 2021 • 3 min