Hotet kommer inifrån

20 sep 2019 • 2 min

Många faror lurar. Allra farligast är att sluta försöka vara relevant.

Vissa texter får det eviga surret att stiga till ett upphetsat sorl. Som när Timbros webbtidskrift Smedjan i början av ­augusti publicerade en krönika av en skribent med idéer om att offentligt finansierade bibliotek borde hålla lägre profil och få ett krympt uppdrag: 

”Ett minskat ­offentligt åtagande, med ­förändrad lagstiftning och mer ödmjuka strategidokument, skulle ge utrymme åt stiftelseförvaltade samlingar, barnbiblio­tek understödda av civilsamhället, specialiserade eller utmanande bokbytarföreningar, ökad antikvariathandel, och ja, kanske rentav ­kommersiellt drivna projekt.”

Ni som missade reaktionerna i sociala medier kan nog ändå föreställa er dem. Det var till och med någon som utnämnde skribenten, en ung juridikstuderande som är vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundets lokalförening i Uppsala, till ”hotet mot biblioteken”.

Det är förstås skönt med en så enkelt ­identifierad fara, men slutsatsen var en grov överdrift. De verkliga hoten kommer från andra håll, vilket bekräftas av Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport från i maj. 

Det är dyster, oroväckande men ändå starkt rekommenderad läsning om en lågkonjunktur som nalkas och att var fjärde kommun redan förra året gick med ­ekonomisk förlust.

Bättre lär det inte bli på ett tag.

I bästa fall klarar sig biblioteken hyggligt men de som har illusioner om fantastiskt ­positiva nyheter framöver lär nog bli besvikna.

Desto lättare är det att föreställa sig fortsatta nedläggningar av filialer, oförändrat underskott av antalet skolbibliotek – och att fler faktiskt börjar fantisera i samma libertarianskt romantiska banor som skribenten hos Timbro.

Det finns nog bara ett sätt för biblioteken att förhålla sig till utvecklingen, och det fångas väl i den globala strategi som biblioteksorganisationen Ifla offentliggjorde under sin världskongress i slutet av augusti. En av strategins fyra inriktningar handlar om att möta användarnas behov och krav genom att utveckla sin kompetens.

Kort sagt: biblioteken måste fundera på hur de fortsätter att vara relevanta på 2020-talet.

Ett misslyckat eller uteblivet ­tankearbete kring det skulle vara direkt farligt – ännu ­farligare än den ­krympande offentliga ­ekonomin och vilt svingande ungmoderater.

Det främsta hotet kommer inifrån, inte utifrån.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min