Hotet kommer inifrån

20 sep 2019 • 2 min

Många faror lurar. Allra farligast är att sluta försöka vara relevant.

Vissa texter får det eviga surret att stiga till ett upphetsat sorl. Som när Timbros webbtidskrift Smedjan i början av ­augusti publicerade en krönika av en skribent med idéer om att offentligt finansierade bibliotek borde hålla lägre profil och få ett krympt uppdrag: 

”Ett minskat ­offentligt åtagande, med ­förändrad lagstiftning och mer ödmjuka strategidokument, skulle ge utrymme åt stiftelseförvaltade samlingar, barnbiblio­tek understödda av civilsamhället, specialiserade eller utmanande bokbytarföreningar, ökad antikvariathandel, och ja, kanske rentav ­kommersiellt drivna projekt.”

Ni som missade reaktionerna i sociala medier kan nog ändå föreställa er dem. Det var till och med någon som utnämnde skribenten, en ung juridikstuderande som är vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundets lokalförening i Uppsala, till ”hotet mot biblioteken”.

Det är förstås skönt med en så enkelt ­identifierad fara, men slutsatsen var en grov överdrift. De verkliga hoten kommer från andra håll, vilket bekräftas av Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport från i maj. 

Det är dyster, oroväckande men ändå starkt rekommenderad läsning om en lågkonjunktur som nalkas och att var fjärde kommun redan förra året gick med ­ekonomisk förlust.

Bättre lär det inte bli på ett tag.

I bästa fall klarar sig biblioteken hyggligt men de som har illusioner om fantastiskt ­positiva nyheter framöver lär nog bli besvikna.

Desto lättare är det att föreställa sig fortsatta nedläggningar av filialer, oförändrat underskott av antalet skolbibliotek – och att fler faktiskt börjar fantisera i samma libertarianskt romantiska banor som skribenten hos Timbro.

Det finns nog bara ett sätt för biblioteken att förhålla sig till utvecklingen, och det fångas väl i den globala strategi som biblioteksorganisationen Ifla offentliggjorde under sin världskongress i slutet av augusti. En av strategins fyra inriktningar handlar om att möta användarnas behov och krav genom att utveckla sin kompetens.

Kort sagt: biblioteken måste fundera på hur de fortsätter att vara relevanta på 2020-talet.

Ett misslyckat eller uteblivet ­tankearbete kring det skulle vara direkt farligt – ännu ­farligare än den ­krympande offentliga ­ekonomin och vilt svingande ungmoderater.

Det främsta hotet kommer inifrån, inte utifrån.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min