Inför bokstartsgaranti för barnens språkutveckling

30 mar 2020 • 3 min

En bok om året till alla barn under deras tre första levnadsår. En sådan satsning på språkutveckling skulle vara ett sätt att leva upp till barnkonventionen och samtidigt skapa en struktur för samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola, skriver Maria Tsakiris och Marie Köhler.

Maria Tsakiris och Marie Köhler arbetar i Region Skåne. Foto: Alexander Olofsson och privat.

Under de senaste sex åren har Kulturrådet fördelat ca 43 miljoner kronor för att utveckla språkstimulerande program, däribland Bokstart. Även ett stort antal regioner och kommuner har investerat resurser i form av pengar, personal och material. Bokstart är en nationell satsning som vänder sig till föräldrar och vuxna i små barns (0-3 år) närhet. Syftet med satsningen är att tidigt stimulera språkutveckling. Föräldrar uppmuntras på olika sätt att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola, verksamheter som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling.

Under dessa sex år har det gjorts många bra Bokstartsinsatser i Sverige. Samverkan mellan bibliotek, förskola och barnhälsovård har utvecklats och stärkts och många föräldrar och barn har fått nya ord genom böcker, sånger, rim och ramsor. Flera av samarbetena har organiserats kring en bokgåva och den har visat sig kunna vara en länk som ofta saknas mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola.

I redovisningen av Bokstartsarbetet konstateras varje år att kommunerna långt ifrån når alla familjer och att den grupp familjer som kanske behöver Bokstart mest, visar sig vara den som är svårast att nå. Vidare vittnar kommunerna om att det är svårt att få till en hållbar samverkan mellan bibliotek, förskola och barnhälsovård. De flesta bibliotek samarbetar i dag även utanför Bokstart med barnhälsovården genom en bokgåva, vilket ofta består av ett presentkort på en bok som delas ut av barnhälsovården och som lämnas ut av biblioteken. Det är dock stora skillnader på hur man går till väga då boken delas ut och vilken bok man har valt och kommuner berättar att många aldrig hämtar ut bokgåvan. Som det ser ut idag står förskolan helt utanför samarbetet med bokgåvor. Likvärdigheten i definitionen ”nå alla barn” anser vi i det nuvarande Bokstartsprogrammet vara insatsens svagaste länk.

Vi vill se en samordnad insats där tre böcker delas ut under barnets första tre år, ett koncept som ska testas och utvärderas. Det första året skulle boken delas ut av barnhälsovården, det andra året av förskoleverksamheten och det tredje av biblioteken. I samband med att boken delas ut dialogläser man tillsammans med barn och förälder. Att se hur ett riktigt litet barn reagerar på att man läser tillsammans kan stimulera till samtal om barnets behov, även för föräldrar med en liten läsvana. På så vis skulle varje familj i Sverige dels få tre böcker och dels tillsammans få uppleva och få stöd i en högläsningsstund. Genom att dela ut en bokgåva vid tre tillfällen av olika aktörer kan man ta vara på de olika professionernas unika kompetens: barnhälsovårdsjuksköterskor som delar ut en bok hemma hos föräldrar och barn i samtal om hur man stimulerar barns språk, förskolans pedagoger som delar ut en bok i en lärande miljö och bibliotekarier i sin förmedlande roll som delar ut en bok på bibliotek. Detta skulle kunna bli en satsning med förutsättning att nå nästan alla barn i Sverige.

En sådan garanti kräver en gemensam kraftansträngning av den statliga, regionala och kommunala nivån med en tydlig rollfördelning. På nationell nivå: statlig finansiering, samordning och urval av böckerna som garanterar att alla barn i Sverige under de första levnadsåren och vid tre valda tillfällen får tillgång till noggrant utvalda åldersadekvata böcker som är anpassade till målgruppen (Rydsjö, 2012). Den regionala nivån kan stödja professionerna genom handledning i dialogläsning och en introduktion av böckerna som ska delas ut.

Bibliotekarier, barnhälsovårdsjuksköterskor och förskolepedagoger som verkar i kommunerna ser till att mötet med föräldrarna och utdelning av böcker sker på ett professionellt och kvalitetssäkrat sätt.

En nationell finansiering, urval av böcker och samordning för drygt 480 000 barn i Sverige i ålder mellan noll och tre år är en kraftfull insats. Tre bokgåvor som finansieras av Skolverket, Socialstyrelsen och Kulturrådet skulle kunna vara bron mellan myndigheterna och stärka samarbetet på nationell nivå. Tillsammans kan vi skapa den grundläggande förutsättningen för att kunna efterleva barnkonventionen genom att ge barnen ett språk!

TEXT: Maria Tsakaris, enhetschef Region Skånes kulturförvaltning, och Marie Köhler, enhetschef Kunskapscentrum barnhälsovård och barnhälsoöverläkare i Region Skåne.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Skarpt och smart eller ett övertramp?

"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?

25 maj 2023 • 4 min

Nyheter

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt

En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.

24 maj 2023 • < 1 min

Nyheter

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne

Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.

22 maj 2023 • 2 min

Krönika

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret

Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.

22 maj 2023 • 2 min