När Donald Trump vann valet i november 2016 skickade den amerikanska biblioteksföreningen Ala ut ett pressmeddelande och förklarade att dess medlemmar skulle samarbeta med den nyvalda presidenten och hans administration.

Ala:s ledning tvingades snabbt be om ursäkt. Ordföranden beklagade att pressmeddelandet uppfattats som att organisationen kapitulerade inför landets nya ledning och normaliserade det den stod för, och underströk att Ala fortsatt stod upp för fri tillgång till bibliotek, intellektuell frihet och den enskildes integritet. ”Det är uppenbart att många av dessa värden står i strid med ställningstaganden gjorda av den tillträdande administrationen.”

Här i Sverige lutar det just nu åt att vi får en regering där det största underlaget utgörs av ett högernationalistiskt parti med rötter i nazismen och en ledare som bara någon vecka innan Rysslands krig mot Ukraina inte kunde svara på om han föredrar Putin eller Biden.

Den ännu osäkra utgången i riksdagsvalet gör att Svensk biblioteksförening inte kommer att ge några kommenterar förrän på onsdag förmiddag. Det blir intressant att höra vad som sägs då och av andra personer och organisationer med koppling till bibliotekssektorn.

Jag tror att retoriken blir avvaktande, men att den kommer att bli allt skarpare ju längre in i den nya mandatperioden vi kommer. Varför?

Sverigedemokraterna har i kommunvalet gått från att vara starka till urstarka i skånska kommuner som Bjuv (från 33 till 39 procent), Hässleholm (25 till 30), Hörby (35 till 40), Klippan (30 till 35), Osby (23 till 26), Sjöbo (28 till 34), Svalöv (31 till 35), Tomelilla (24 till 30), Åstorp (31 till 33), Örkelljunga (31 till 35).

I Sölvesborg på andra sidan regiongränsen till Blekinge har partiet vuxit från 29 till 39 procent och mönstret upprepas – om än inte lika frekvent som i Skåne – på andra orter i landet.

De gångna fyra årens SD-inflytande i kommuner som Sölvesborg och Svalöv ger en föraning om att vi på andra håll också kommer att uppleva mer av ingrepp i biblioteksplaner, begränsning av litteratur på vissa språk, bråk om regnbågsflaggor och motstånd mot viss programverksamhet och konstnärlig verksamhet. Idén om vad ett folkbibliotek är och står för kommer att utmanas på den kommunala nivån – och vad SD:s nyvunna position i riksdagen och i förhållandet till M, KD och L kommer att innebära vet vi ännu inte.

Även om det säkert sitter långt inne, kommer nog till och med de allra mest förvaltningstrogna och lydiga tjänstepersonerna att agera till försvar för biblioteken. För om inte de, vilka ska då göra det?

Rösträkningen är inte avslutad och siffrorna i texten kan ändras.