Annons från epress
Annons epress

Bra med nya lagkrav om skolbibliotek – men det räcker inte

12 mar 2025 • 2 min

Ändringarna i skollagen kommer inte att ge alla elever likvärdig tillgång till bibliotek, skriver Maria Schedvin. "De stora skillnader som redan råder kommer fortsätta att råda."

Människor i biblioteksbranschen från norr till söder jublar över ändringarna i skollagen som börjar gälla 1 juli 2025. Äntligen ska det bli likvärdigt när det gäller elevernas tillgång på bemannade skolbibliotek! Och snabbt ska det gå.

Jag jublar väldigt tyst i bakgrunden och funderar. Under mina år som skolbibliotekarie och möten med skolor och kommuner med olika förutsättningar är det snarare på sin plats att gratulera de kommuner som redan nu har satsat. För det kommer bli svårt att bemanna skolbiblioteken med “i första hand fackutbildade bibliotekarier”, som det står i propositionen.

Jag jublar väldigt tyst i bakgrunden och funderar.

Det är ingen nyhet att det saknas fackutbildade bibliotekarier som vill arbeta i skolbiblioteken. Det verkar inte heller i nuläget som att lärosätena får förutsättningar för att förändra antalet platser på bibliotekarieutbildningarna. Det är heller ingen nyhet att det saknas lärare framöver. Trots de minskade elevkullarna som väntar under de kommande åren förväntas också så många som 12 000 lärare saknas 2035, enligt Skolverket.

Om det inte finns fackutbildade bibliotekarier, eller lärare i skolan som kan bemanna – vem ska bemanna skolbiblioteken i framtiden? Ändringarna i skollagen bidrar inte till att trolla fram kompetent bemanning om den inte finns. Det finns inga enkla lösningar på komplexa frågor.

Kommuner som redan nu ligger långt efter och är i stora behov av att rusta sina skolor för att ha ”tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten” behöver ju dessutom verkligen ha kompetent bemanning för att kunna bygga upp strukturerna tillsammans med rektor och skolans personal. Så vad kommer först egentligen – hönan eller ägget? Skolbiblioteket eller skolbibliotekarien?

Det har aldrig varit viktigare för den som är fackutbildad bibliotekarie i skolbiblioteket att systematiskt visa vilka skillnader verksamheten gör för elever på både individ som på gruppnivå.

De kommuner och huvudmän som har mest jobb att göra för att uppnå målen i skollagen behöver ta på sina mest kreativa glasögon och fundera över hur man bygger den bästa organisationen för sina skolor. Det kommer ställa stora krav på kompetens och kunskap kring skillnader i kompetens hos bibliotekarier och lärare. Och därför har det aldrig varit viktigare för den som är fackutbildad bibliotekarie i skolbiblioteket att systematiskt visa vilka skillnader verksamheten gör för elever på både individ som på gruppnivå.

Redan nu kan man se att både kommuner och enskilda skolor söker skolbibliotekarier inför ändringarna i skollagen. För skojs skull läser jag platsannonserna och ser de milsvida skillnaderna på vad man söker och vad man förväntas utföra för mirakel på halvtidstjänster med alldeles för många elever. Det handlar ju inte enbart om att anställa en bibliotekariekompetens egentligen, utan också om att anställa en bibliotekarie som får goda förutsättningar att arbeta efter målen i läroplan och skollag. Annars finns det liksom ingen mening.

Jag är rädd att jublet inte kommer räcka för att rädda den likvärdiga skolbiblioteksverksamheten. De stora skillnader som redan råder kommer fortsätta att råda, och det handlar om komplexa organisatoriska svårigheter som inte går att rädda med enkla lösningar. Så, Sveriges skolelever får väl den skolbiblioteksverksamhet som de förtjänar just nu. Eller, som huvudmännen är beredda att betala för utifrån de förutsättningar som råder.

Maria Schedvin
Skolbibliotekarie i Eslövs kommun. Har skrivit boken Hållbar skolbiblioteksutveckling (2020).

3 kommentarer

  1. Ett stort problem tror jag är att tjänstemän på skolförvaltningar och även politikerna i nämderna är så okunniga i skolbiblioteksfrågor. De borde börja med att anställa en samordnare/utvecklare som sedan kan få struktur på verksamheten. Annars blir det svårt med likvärdighet i kommunerna.

    1. Jag är skolbibliotekssamordnare med fullt ansvar för samtliga sju skolenheters bibliotek, på 70% tjänst. Ansvar för beståndsunderhåll, inköp, ekonomi, bemanning (!) och läsfrämjande insatser. Så ser verkligheten ut i vissa småkommuner. Tidigare fanns ytterligare en 100% läsfrämjande tjänst, men den har sparats in som s k effektivisering. När skolor av ekonomiska tvingas välja mellan t ex specialpedagoger och skolbibliotekarier så är prio den förra kategorin. Likvärdigheten går de facto bakåt, trots alla försök att skärpa skrivningar i skollagen. Så länge det finns utrymme för tolkningar kring vad minsta krav på bemanning är, så kommer det att tyvärr vara praxis att ha dessa orimliga ”mirakeltjänster” på många håll.

  2. Jag tänker också att det är bra att det finns en lag om bemanning, men så länge som skolorna regleras av kommuner och att det inte står uttryckligen hur mycket bemanning ett skolbibliotek ska ha så kommer många skolor att lägga sig på en absolut miniminivå för att klara den där budgeten som är så helig. Jag vet flera bibliotek där rektorer dragit ner bemanning till 20 % av en heltid. Det är fel på så många sätt, men rektorerna sitter i en rävsax.

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteket som blev en mångkulturell mötesplats

På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."

16 jan 2026 • 4 min

Bokbuss i Aten står parkerad på ett torg med bakdörrarna öppna.
Nyheter

Biblioteksbuss ger plats för drömmar i grekiska flyktingläger

Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.

14 jan 2026 • 6 min

Tre bilder bredvid varandra på Astrid Lindgren, Lars Trägårdh och August Strindberg.
Nyheter

Bred kritik mot förslaget om kulturkanon

De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.

8 jan 2026 • 2 min

Porträttbild på Ulrika Centerwall, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap på Bibliotekshögskolan, samt en bakgrundsbild på ett läsande barn för att illustrera artikeln om skolbibliotek.
Nyheter

Hon forskar om lärare i biblioteket

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

7 jan 2026 • 2 min

Veronica Sarh Cech och Moa Stockstad
Nyheter

Kritik mot nya rutiner för Legimus

Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.

17 dec 2025 • 4 min