Ett fikonlöv för att dölja alla misslyckanden

3 mar 2021 • 4 min

Martin Gelin om ett företag som kan sätta hela samhällen ur spel. ”Varje gång Facebook tar sig vatten över huvudet är risken att det blir demokratin som drunknar.”

Oversight Board är en fristående styrelse som ska fatta beslut om vilken sorts innehåll som ska tillåtas på Facebook. Men styrelsen är varken oberoende eller särskilt mäktig, skriver Martin Gelin.

Det är sju år sedan jag besökte Facebooks högkvarter i Kaliforniens Menlo Park för första gången.

Jag minns hur förbryllade företagets anställda blev när jag undrade om deras syn på plattformens publicistiska och demokratiska ansvar. Det var ingen på Facebook som ville ta i sådana frågor med tång.

I stället fick jag veta att Facebook blott var en neutral arena, där användarna själva tar ansvar för det som sägs. Det var inte annorlunda än ett telefonföretag, som tillhandahåller infrastruktur.

Många jämförde med motorvägar. Inte går det väl att skylla på själva motorvägen om två bilar krockar?

Jämförelsen haltade redan då.

Om det dyker upp ett nytt företag som lovar att bygga en ny sorts motorväg, men det visar sig att dessa nya vägar bidrar till en dramatisk ökning i bilolyckor, då är det förstås motiverat att se över hur vägarna ritats. I synnerhet om företaget samtidigt tjänar 86 miljarder dollar om året – Facebooks nettointäkter 2020 – just på själva bilolyckorna.

Om en arkitekt ritar en påfart som dagligen dödar mängder av bilister så behöver någon fatta beslut om att stänga av påfarten, eller rita om den.

På samma sätt är det rimligt att internets arkitektur nu ifrågasätts och regleras.

Sedan mitt besök hos Facebook för sju år sedan har det blossat upp en global debatt om företagets demokratiska ansvar. Det har pekats ut av FN som ansvarigt för folkmordet på rohingyer i Myanmar. Det har kritiserats efter det högerextrema massmordet i Christchurch i Nya Zeeland, som gärningsmannen livesände på Facebook, och för de tusentals Facebook-grupper som spridit den högerextrema konspirationsteorin QAnon på Facebook. En avhoppad anställd sade i fjol att Facebook bidragit till våldsamheter i sju av de länder där hon arbetat och att hon själv nu har “blodiga händer”.

Det är i kölvattnet av all denna kritik som Facebook lanserat Oversight Board, en fristående styrelse som ska fatta beslut i knepiga frågor om vilken sorts innehåll som ska tillåtas på plattformen.

Ingen annan global institution i dag kommer i närheten av ett sådant ansvar för demokratin

Facebook hoppas att den här styrelsen ska signalera att de nu tar frågor om demokratiskt ansvar på största allvar. Mark Zuckerberg har själv beskrivit det som ett slags internets högsta domstol.

Styrelsen kommer garanterat att hamna i rampljuset under våren, då de bland annat kan avgöra om Donald Trump får sitt Facebook-konto återupprättat.

Men vi bör först och främst förstå det här initiativet som ett ambitiöst försök att undvika att en faktisk domstol, eller folkvald regering, fattar bindande beslut om Facebooks verksamhet.

Det enda som i grunden kan skaka om Facebooks utformning är regleringar utifrån.

Fem år av negativ press har inte gjort mycket för att skada företagets globala tillväxt. Inte heller de omfattande bojkotter som orkestrerats av aktivister, kändisar och annonsörer. Tusentals Hollywood-stjärnor, storföretag och medieprofiler deltog i somras i en bojkott av Facebook under parollen “Stop profit for hate”. Sedan bojkotten genomfördes har företagets börsvärde ökat med 20 procent.

Det Mark Zuckerberg verkligen oroar sig för är statliga regleringar. Att Washington kräver omfattande reformer av plattformens arkitektur.

Facebooks Oversight Board måste tolkas som att Zuckerberg vädjar till Washingtons byråkrater att lämna företaget ifred.

Men styrelsen är varken oberoende eller särskilt mäktig. Deras beslut är inte bindande. Alla medlemmar får betalt av Facebook. Mer än 200 000 dollar om året, enligt källor med insikt i arbetet, för på sin höjd femton timmars arbete i veckan.

Bland de som tackat ja till uppdraget finns tungviktare inom journalistik, politik, juridik och globala hjälporganisationer, som The Guardians tidigare chefredaktör Alan Rusbridger, Danmarks tidigare premiärminister Helle Thorning-Schmidt och jemenitiska människorättsaktivisten Tawakkol Karman, som fått Nobels fredspris.

Thorning-Schmidt säger till New Yorker att hon tackade ja först efter att Zuckerberg personligen intygat att styrelsen skulle vara oberoende. Men som erfaren politiker vet hon förstås att det inte går att vara särskilt oberoende från ett företag som betalar dig nästan två miljoner danska kronor om året.

Martin Gelin besökte Facebooks huvudkontor för sju år sedan. Foto: Sofia Runarsdotter

Katy Glenn Bass, medieforskare på Columbia University, säger att Oversight Board snarare riskerar att bli “ett fikonlöv för att dölja Facebooks misslyckanden”.

Jameel Jaffer på Knight Foundation, en inflytelserik stiftelse för journalistik, tackade nej till att sitta i styrelsen eftersom han såg det som just ett försök av Facebook att köpa experternas trovärdighet.

Att det finns en utbredd skepsis mot Oversight Board bland teknikexperter illustreras inte minst av att det redan skapats ett separat alternativ: The Real Facebook Oversight Board, som består av mer kompromisslösa kritiker av företaget.

Det värsta som kan hända är just att kritiska granskningar av företaget trappar ner i tron att styrelsen kommer lösa plattformens problem. Oversight Board hanterar bara en bråkdel av Facebooks konflikter.

De viktigaste besluten kommer fortfarande fattas av Mark Zuckerberg och hans innersta krets, där den mäktigaste personen verkar vara Joel Kaplan, republikansk jurist och tidigare rådgivare till George W Bush. Det är en styrelse som inte heller har valts av folket, men som nu sitter på oerhörd makt över beslut som kommer påverka den politiska stabiliteten i hundratals länder.

Bara under 2021 har Facebook lovat att skärpa övervakningen av demokratiska valprocesser i 71 länder. Ingen annan global institution i dag kommer i närheten av ett sådant ansvar för demokratin.

Hanteringen av konflikten med medieföretag i Australien nyligen inger inga större förhoppningar om en ljusare framtid för Facebook. Där försökte de stänga av alla nyhetskällor i protest mot en kontroversiell ny lag som tvingade dem att dela med sig av intäkter till nyhetsföretag. Lagen var förvisso klumpigt skriven, men Facebooks maffialiknande reaktion var ett demokratiskt haveri.

Det påminner om det orimliga i att ett privat företag i Menlo Park ska fatta beslut som kan sätta hela samhällen ur spel. Varje gång Facebook tar sig vatten över huvudet är risken att det blir demokratin som drunknar.

Martin Gelin är Dagens Nyheters korrespondent i New York. Tillsammans med Karin Pettersson utkom han 2018 med boken Internet är trasigt – Sillicon Valley och demokratins kris (Natur & Kultur).

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min