Ett fikonlöv för att dölja alla misslyckanden

3 mar 2021 • 4 min

Martin Gelin om ett företag som kan sätta hela samhällen ur spel. ”Varje gång Facebook tar sig vatten över huvudet är risken att det blir demokratin som drunknar.”

Oversight Board är en fristående styrelse som ska fatta beslut om vilken sorts innehåll som ska tillåtas på Facebook. Men styrelsen är varken oberoende eller särskilt mäktig, skriver Martin Gelin.

Det är sju år sedan jag besökte Facebooks högkvarter i Kaliforniens Menlo Park för första gången.

Jag minns hur förbryllade företagets anställda blev när jag undrade om deras syn på plattformens publicistiska och demokratiska ansvar. Det var ingen på Facebook som ville ta i sådana frågor med tång.

I stället fick jag veta att Facebook blott var en neutral arena, där användarna själva tar ansvar för det som sägs. Det var inte annorlunda än ett telefonföretag, som tillhandahåller infrastruktur.

Många jämförde med motorvägar. Inte går det väl att skylla på själva motorvägen om två bilar krockar?

Jämförelsen haltade redan då.

Om det dyker upp ett nytt företag som lovar att bygga en ny sorts motorväg, men det visar sig att dessa nya vägar bidrar till en dramatisk ökning i bilolyckor, då är det förstås motiverat att se över hur vägarna ritats. I synnerhet om företaget samtidigt tjänar 86 miljarder dollar om året – Facebooks nettointäkter 2020 – just på själva bilolyckorna.

Om en arkitekt ritar en påfart som dagligen dödar mängder av bilister så behöver någon fatta beslut om att stänga av påfarten, eller rita om den.

På samma sätt är det rimligt att internets arkitektur nu ifrågasätts och regleras.

Sedan mitt besök hos Facebook för sju år sedan har det blossat upp en global debatt om företagets demokratiska ansvar. Det har pekats ut av FN som ansvarigt för folkmordet på rohingyer i Myanmar. Det har kritiserats efter det högerextrema massmordet i Christchurch i Nya Zeeland, som gärningsmannen livesände på Facebook, och för de tusentals Facebook-grupper som spridit den högerextrema konspirationsteorin QAnon på Facebook. En avhoppad anställd sade i fjol att Facebook bidragit till våldsamheter i sju av de länder där hon arbetat och att hon själv nu har “blodiga händer”.

Det är i kölvattnet av all denna kritik som Facebook lanserat Oversight Board, en fristående styrelse som ska fatta beslut i knepiga frågor om vilken sorts innehåll som ska tillåtas på plattformen.

Ingen annan global institution i dag kommer i närheten av ett sådant ansvar för demokratin

Facebook hoppas att den här styrelsen ska signalera att de nu tar frågor om demokratiskt ansvar på största allvar. Mark Zuckerberg har själv beskrivit det som ett slags internets högsta domstol.

Styrelsen kommer garanterat att hamna i rampljuset under våren, då de bland annat kan avgöra om Donald Trump får sitt Facebook-konto återupprättat.

Men vi bör först och främst förstå det här initiativet som ett ambitiöst försök att undvika att en faktisk domstol, eller folkvald regering, fattar bindande beslut om Facebooks verksamhet.

Det enda som i grunden kan skaka om Facebooks utformning är regleringar utifrån.

Fem år av negativ press har inte gjort mycket för att skada företagets globala tillväxt. Inte heller de omfattande bojkotter som orkestrerats av aktivister, kändisar och annonsörer. Tusentals Hollywood-stjärnor, storföretag och medieprofiler deltog i somras i en bojkott av Facebook under parollen “Stop profit for hate”. Sedan bojkotten genomfördes har företagets börsvärde ökat med 20 procent.

Det Mark Zuckerberg verkligen oroar sig för är statliga regleringar. Att Washington kräver omfattande reformer av plattformens arkitektur.

Facebooks Oversight Board måste tolkas som att Zuckerberg vädjar till Washingtons byråkrater att lämna företaget ifred.

Men styrelsen är varken oberoende eller särskilt mäktig. Deras beslut är inte bindande. Alla medlemmar får betalt av Facebook. Mer än 200 000 dollar om året, enligt källor med insikt i arbetet, för på sin höjd femton timmars arbete i veckan.

Bland de som tackat ja till uppdraget finns tungviktare inom journalistik, politik, juridik och globala hjälporganisationer, som The Guardians tidigare chefredaktör Alan Rusbridger, Danmarks tidigare premiärminister Helle Thorning-Schmidt och jemenitiska människorättsaktivisten Tawakkol Karman, som fått Nobels fredspris.

Thorning-Schmidt säger till New Yorker att hon tackade ja först efter att Zuckerberg personligen intygat att styrelsen skulle vara oberoende. Men som erfaren politiker vet hon förstås att det inte går att vara särskilt oberoende från ett företag som betalar dig nästan två miljoner danska kronor om året.

Martin Gelin besökte Facebooks huvudkontor för sju år sedan. Foto: Sofia Runarsdotter

Katy Glenn Bass, medieforskare på Columbia University, säger att Oversight Board snarare riskerar att bli “ett fikonlöv för att dölja Facebooks misslyckanden”.

Jameel Jaffer på Knight Foundation, en inflytelserik stiftelse för journalistik, tackade nej till att sitta i styrelsen eftersom han såg det som just ett försök av Facebook att köpa experternas trovärdighet.

Att det finns en utbredd skepsis mot Oversight Board bland teknikexperter illustreras inte minst av att det redan skapats ett separat alternativ: The Real Facebook Oversight Board, som består av mer kompromisslösa kritiker av företaget.

Det värsta som kan hända är just att kritiska granskningar av företaget trappar ner i tron att styrelsen kommer lösa plattformens problem. Oversight Board hanterar bara en bråkdel av Facebooks konflikter.

De viktigaste besluten kommer fortfarande fattas av Mark Zuckerberg och hans innersta krets, där den mäktigaste personen verkar vara Joel Kaplan, republikansk jurist och tidigare rådgivare till George W Bush. Det är en styrelse som inte heller har valts av folket, men som nu sitter på oerhörd makt över beslut som kommer påverka den politiska stabiliteten i hundratals länder.

Bara under 2021 har Facebook lovat att skärpa övervakningen av demokratiska valprocesser i 71 länder. Ingen annan global institution i dag kommer i närheten av ett sådant ansvar för demokratin.

Hanteringen av konflikten med medieföretag i Australien nyligen inger inga större förhoppningar om en ljusare framtid för Facebook. Där försökte de stänga av alla nyhetskällor i protest mot en kontroversiell ny lag som tvingade dem att dela med sig av intäkter till nyhetsföretag. Lagen var förvisso klumpigt skriven, men Facebooks maffialiknande reaktion var ett demokratiskt haveri.

Det påminner om det orimliga i att ett privat företag i Menlo Park ska fatta beslut som kan sätta hela samhällen ur spel. Varje gång Facebook tar sig vatten över huvudet är risken att det blir demokratin som drunknar.

Martin Gelin är Dagens Nyheters korrespondent i New York. Tillsammans med Karin Pettersson utkom han 2018 med boken Internet är trasigt – Sillicon Valley och demokratins kris (Natur & Kultur).

0 kommentarer

Senaste nytt

Essä

Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt

I en tid då politiken inte är konkret och tydlig utan bara sätter upp övergripande mål, blir det upp till tjänstepersoner att ta ut riktningen. Egna initiativ ses därför som tillgångar – men beskrivs ibland som hot mot demokratin. En motsägelsefull kritik som brister i kunskap och förståelse, anser Nick Johnson Jones.

15 okt 2021 • 5 min

Nyheter

Läge att ta bort förseningsavgifterna?

När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.

14 okt 2021 • 3 min

Nyheter

En värld helt utan män

På nästan vart fjärde svenskt folkbibliotek består personalen uteslutande av kvinnor. Biblioteksbladet undersöker en obalans som varken är omdiskuterad eller tycks ses som en brist. Text: Anne Ralf. Illustrationer: Nanna Johansson.

7 okt 2021 • 12 min

Nyheter

Efter attacken fanns en berättelse att rädda

Minst 21 bibliotek förstördes vid terrorattacken i New York för 20 år sedan. Många ville bidra till att rädda skadade samlingar, men det mesta var antingen borta eller helt oskadat så akuthjälpen behövdes inte. I stället visade sig behoven av dokumentation och arkivering stor efter katastrofen.

6 okt 2021 • 6 min