Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
22 maj 2023 • 2 min
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
Helene Öberg om bibliotekens roll i kris.
Lärdomarna från coronakrisen och kriget i Ukraina har ökat förståelsen för att biblioteken har en roll i totalförsvaret. Svensk biblioteksförening har ett expertnätverk som arbetar med att öka medvetenheten inom olika biblioteksformer kring vilka roller dessa kan komma att ta i händelse av kris eller krig. På Marskonferensen i Umeå var temat Beredskap, och talare efter talare intygade bibliotekens betydelse.
Underlag från myndigheter som Säpo och Must har gett oss en fördjupad förståelse för hur hotbilden ser ut. Desinformation och hot mot demokratiska värden är centralt i ett utmanat läge. Det är inte konstigt att blickarna på både kommunal och nationell nivå vänds mot biblioteken.
Jag sitter inte med alla svaren på hur biblioteken bäst bidrar, men för mig är det viktigt att det är biblioteken själva som definierar sitt uppdrag i kris eller krig. Det första steget för biblioteken är att slå fast att de har en funktion i utmanande lägen. Vid höjd beredskap kan det spela roll att säkra bemanningen för att fortsatt hålla öppet. Annars kan medarbetarna omplaceras till andra arbetsuppgifter som bedöms vara viktigare.
Finns det något beskrivet i styrdokument kring vilken roll biblioteken förväntas ta? Bibliotekslagen skriver om bibliotekens uppdrag att värna den fria åsiktsbildningen, och det är ett uppdrag som blir angeläget när den fria åsiktsbildningen utmanas av främmande makt. Regeringens biblioteksstrategi tar upp bibliotekens ansvar för att värna tillgången till faktabaserad och trovärdig information i såväl normallägen som vid krissituationer och krig. Det är skrivningar som låter självklara och viktiga, men som kommer att kräva diskussion och förberedelser för att vara lika självklara i ett utförande under en pressad situation.
Från kriget i Ukraina vet vi att biblioteken blir måltavla, både för sin demokratiska funktion men också för sin betydelse som kulturarv.
2 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Jag tycker att det är bra det du skriver. Jag kan tycka att vi redan nu i fredstid saknar en bra diskussion kring hur fri åsiktsbildning och faktabaserad information ibland står i motsatsförhållande till varandra. Något som jag upplevde som väldigt fint under pandemin var förtroendet för biblioteket. Hur viktigt det var för människor och hur mycket man litade på oss. Jag skulle vilja att vi funderade kring hur vi förvaltar det förtroendet på bästa sätt och hur vi kan stärka bibliotekets roll som förmedlare av faktabaserad och trovärdig information.
Äntligen någon som synar bibliotekariernas verklighetsuppfattning kring bibliotekens roll i totalförsvaret.
Jag har under de senaste två åren vid två tillfällen tagit del av föreläsningar kring ämnet samt deltagit i diskussionsgrupper efteråt gällande roll och uppgifter i händelse av framför allt krig. Vid båda tillfällen satt jag med hakan i backen när jag hörde föreläsningarna och kollegornas påföljande idéer och förslag. Det talas ofta om att Sverige är ett ”fredsskadat” land, något som med bravur illustrerades under dessa tillfällen.
Det mest häpnadsväckande gällde hur man förlitade sig på att en sannolikt odemokratisk angripande nation skulle respektera krigets lagar, något som hittills endast demokratiskt sinnade nationer försökt hålla sig till. De sistnämnda är även de enda nationer som har en rättslig struktur för att väcka åtal mot de egna soldaterna om brott misstänks. Man hävdade bl a att så länge svenska militärer endast besöker folkbiblioteken iklädda civila kläder kommer inte biblioteken att ses som legitima militära måltavlor. Naiviteten är frapperande.
Sedan verkade man tro att folkbiblioteken skulle fungera som Rick’s Café Américain i filmen Casablanca, där motståndsmän och vanliga medborgare skulle kunna hänga och utbyta hemlig information mitt framför näsan på ockupanterna.
Verkligheten är den att i en militär konflikt med en totalitär, expansionistisk och brutal krigsmakt kommer Sveriges bibliotek att vara måltavlor oavsett hur mycket vi gruppjollrar om krigets lagar. Titta bara på ryssarnas framfart i Ukraina eller IS i Syrien. För fienden kommer ”stäng eller spräng” att vara det enda sättet att förhålla sig till biblioteken då de, som det påpekas i artikeln, fyller en demokratisk och kulturbärande funktion i vårt land — särskilt då fienden redan i förväg kommer att veta att biblioteken ingår i Sveriges totalförsvar.
Det är först efter att denna insikt får genomslag som vi på allvar kan börja diskutera folkbibliotekens roll i totalförsvaret.