Läsning kan inte tas för givet i någon åldersgrupp
20 maj 2024 • 2 min
16–24-åringar har bättre läsförmåga än hela den vuxna befolkningen. Det visar att det är viktigt att arbeta brett med läsfrämjande, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Helene Öberg.
Bibliotekens arbete för läsfrämjande även gentemot vuxna behöver lyftas, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
I flera år har både politiker och opinionsbildare som Svensk biblioteksförening och lärarfacket haft stort fokus på barn och ungas läsning. En anledning till det är att bland annat Pisa-undersökningarna visat försämrad läsförmåga hos elever. Ett stort och rimligt fokus har därför varit att få till en lagstiftning om bemannade skolbibliotek. Den kampen har medfört att vi ökat kunskapen om bibliotek och framför allt om bibliotekariers betydelse för barns och ungas läsning. I september förra året kom så ett efterlängtat besked från regeringen om att de planerar för en förändring i skollagen om bemannade skolbibliotek.
Det återstår arbete för att få lagstiftningen och kompetensförsörjningen att bli bra, men nu skapas också utrymme att börja prata om andra frågor.
Jag tycker att jag kan se tre tecken på att fokus börjar skifta från barns och ungas läsning, till vikten av att även vuxna är läsare.
Jag tror att det finns ett behov av att arbeta för att stärka vuxna i sitt läsande, inte minst med tanke på signaler som kommer från lärosätesbibliotek om att studenters läsförmåga inte är tillräckligt bra.
Jag tror att det finns ett behov av att arbeta för att stärka vuxna i sitt läsande, inte minst med tanke på signaler som kommer från lärosätesbibliotek om att studenters läsförmåga inte är tillräckligt bra.
Det andra finner jag i regeringens nya råd för läsning som regeringen presenterade i mars. Rådet har i uppdrag att göra Sverige till ett läsande land. I ett pressmeddelande säger kulturminister Parisa Liljestrand att det nya läsrådets uppdrag är bredare än att bara rikta sig till barn och unga:
”Deltagarna kan genom att mobilisera egna resurser, strukturer och nätverk genomföra aktiviteter och insatser som främjar läsande och skrivande i hela befolkningen. Det är viktigt att alla goda krafter i samhället, som vill vara med och vända trenden för läsning, krokar arm och hjälps åt.”
Ett tredje tecken finns hos oss själva, i Svensk biblioteksförening som lite mer än förr har börjat uppmärksamma betydelsen av läsning i hela befolkningen. I styrelsens förslag till nya strategiska mål för 2025–2027 pekas inte bara skolbibliotekens läsfrämjande arbete ut som viktigt, utan också folkbibliotekens betydelse för stärkt läsförmåga hos såväl barn, unga som vuxna, läsning och läsförmåga genom hela livet.
Det är klokt att använda det utrymme som nu skapas för att driva nya frågor. Den internationella undersökningen PIAAC, liknande PISA, om vuxnas färdigheter, visar till exempel att unga vuxna i Sverige, i åldern 16–24 år, har bättre förmåga än hela den vuxna befolkningen när det gäller att läsa och lösa problem. Det visar på behovet av att arbeta brett med läsfrämjande och inte ta något för givet i någon åldersgrupp.
1 kommentarer
Senaste nytt
Veteraner tipsar: så ska framtidens skolbibliotek vara
Cilla Dalén och Eric Haraldsson ger råd till rektorer, huvudmän och politiker. På så sätt vill de kratta manegen för framtidens skolbibliotekarier.
11 dec 2024 • 2 min
Striden är över för Internet Archive
Stämdes av flera stora bokförlag för att drivit ”nödbibliotek” under början av pandemin. Nu kvarstår ännu en tvist som kan äventyra hela verksamheten.
10 dec 2024 • 2 min
Högljudda företrädare för biblioteken sökes
Oro i valberedningen till Svensk biblioteksförenings styrelse. Det blir allt svårare att hitta kandidater.
10 dec 2024 • 2 min
Trängd folkbildning hot mot biblioteken
Strypta anslag drabbar studieförbunden, Utbildningsradion och biblioteken. I ett kritiskt remissyttrande slår Svensk biblioteksförening fast att folkbildningen är hotad och kan försvinna på många platser i Sverige och Kungliga biblioteket föreslår ett nytt delmål för folkbildningen.
9 dec 2024 • 2 min
Politisk påverkan mindre utbrett än väntat
Politikers synpunkter på bibliotekens utbud har fått uppmärksamhet. Men fenomenet är inte så stort som befarat, visar en rapport från Svensk biblioteksförening.
9 dec 2024 • 4 min
Bildspel: En byggnad för en digital framtid
I dag invigs Agnes kulturhus i Gävle med nya stadsbiblioteket. Se bilderna här!
6 dec 2024 • 3 min
Blir det nationell bokcensur med Trump som president?
Flera av USA:s delstater har infört lagar som gör det möjligt att rensa bort misshagliga böcker från skolor och bibliotek. Med Donald Trump i Vita huset och republikansk majoritet i kongressen växer oron för motsvarande lagstiftning på nationell nivå.
6 dec 2024 • 2 min
Samtal om bibliotekets roll i demokratin
Vad innebär det i praktiken att verka för det demokratiska samhällets utveckling och allas delaktighet i samhällslivet? Det är frågan i Simrishamn.
4 dec 2024 • 2 min
KB: Nationellt e-bibliotek är kommunernas och regionernas ansvar
Staten kan stötta – men kommuner och regioner måste göra jobbet och bära kostnaderna om en nationell digital plattform ska bli verklighet. Det är en slutsats från Kungliga biblioteket, som söker regeringens uppdrag att arbeta för en lösning.
3 dec 2024 • 3 min
Ett ord som fångar nätsamhällets baksida
Årets engelska nyord ger ingen smickrande bild av tillståndet i världen – och på nätet. Ordet beskriver mentalt och intellektuellt förfall.
2 dec 2024 • < 1 min
Bibliotekarier jobbar mot hedersvåld – ”Fritt från pekpinnar”
Efter att det uppdagades att förskolepersonal i Malmö undvek att göra orosanmälningar vid misstanke om hedersvåld fick biblioteket på Komvux ett utökat uppdrag att jobba med värderingar, bland annat med blivande barnskötare.
2 dec 2024 • 2 min
Unikt mänskliga rättigheter-bibliotek hotas av nedläggning
Verksamheten för biblioteket på Raoul Wallenberg-institutet i Lund är osäker. Framtiden hänger på vilket besked utbildningsdepartementet ger om finansieringen.
1 dec 2024 • 2 min
Jag utbildade mig till bibliotekarie 2012 och då pratade man om en Pisachock (iof var allt chock då. Nakenchock , sexchock etc..) och jag har funderat mycket på vad man gjorde för insatser för dem som var unga då men då insatserna började komma några år senare han bli vuxna.
Ändå lite sorgligt att vi har en tendens att lämna människor vars framsteg vi inte lika lätt kan mäta? Eller kanske finns det andra orsaker?