När bokhyllor börjar tänka

4 sep 2023 • 3 min

Med AI kan biblioteket stärka sin position i kunskapssamhället, skriver Carl Heath. "En fysisk mötesplats där information omvandlas till kunskap och insikt tack vare kraftfulla verktyg i händerna på kompetent personal."

Det är förvånande hur bestående bilden av ett bibliotek som en tyst oas, fylld med böcker, bibliotekarier och besökare som stillsamt söker kunskap, verkar vara. Särskilt med tanke på den omfattande förnyelse och utveckling som ständigt pågår både inom och utanför bibliotekets väggar.

Kanske är denna föreställning om biblioteket anledningen till att diskussioner om AI och dess plats i biblioteksvärlden inte har fått lika mycket uppmärksamhet som till exempel debatten om AI i skolan. Det är synd, med tanke på den djupa påverkan AI kan ha på vårt förhållande till information och kunskap.

Det är dags att utforska hur AI kan gagna biblioteken, samtidigt som vi adresserar potentiella utmaningar och problem.

AI, eller artificiell intelligens, är en teknik som låter maskiner efterlikna mänskligt tänkande och beslutsfattande. Den enastående utveckling som ses inom detta område påverkar hela samhället och även biblioteken. Det är dags att utforska hur AI kan gagna biblioteken, samtidigt som vi adresserar potentiella utmaningar och problem. Vi måste granska allt från maktbalans och inflytande till etiska överväganden, säkerhet och tillgänglighet. Med den teknik som redan finns till hands skulle det vara möjligt att omvandla bibliotekshyllorna från enbart lagringsplatser till verktyg som analyserar, bearbetar, berättar och förklarar. Hur ser vi på detta framtidsscenario? Vilka möjligheter och risker ligger runt hörnet?

Sedan våren har en rad nya verktyg introducerats som snabbt har transformerat arbetsmetoderna för forskare, studenter och de som arbetar med kunskapsintensiva uppgifter. Personligen har jag funnit AI-baserade verktyg som Elicit och Perplexity mycket värdefulla. De tillåter mig att med vardagligt språk utföra avancerade sökningar i flera databaser samtidigt genom semantisk sökning. Det finns också verktyg som Research Rabbit, som erbjuder möjligheten att utforska samband mellan vetenskapliga artiklar med hjälp av kraftfulla visualiseringar och användarvänliga sökfunktioner. Ett annat AI-verktyg som snabbt har omformat mitt arbetssätt är mitt digitala anteckningsprogram, Obsidian, som identifierar kopplingar mellan mina anteckningar, protokoll och andra texter. Medan jag skriver, som nu till exempel, visar programmet automatiskt vilka tidigare texter som är relaterade till det jag skriver. Det låter mig återuppleva gamla reflektioner och utveckla nya insikter på sätt jag inte kunnat tidigare. Processer som tidigare var arbetskrävande och manuella har blivit mer effektiva och förenklade.

Detta får mig att fundera över hur sådana verktyg, tillsammans med andra som kanske är särskilt anpassade för bibliotekarier, skulle kunna stärka bibliotekets position i kunskapssamhället. En fysisk mötesplats där information omvandlas till kunskap och insikt tack vare kraftfulla verktyg i händerna på kompetent personal.

Integritetsfrågor, dataskydd och risker som diskriminerande AI-rekommendationer är exempel på utmaningar som biblioteken nu måste ta ställning till.

Med denna teknologiska utveckling följer även utmaningar och risker. Nya AI-verktyg förändrar vem som har makt. Den som kontrollerar, formar och förstår vår data, samt designar våra digitala verktyg, har stort inflytandet över vårt allt mer digitala samhälle. Det spelar alltså roll vilka AI-verktyg vi kommer att använda, och vilka egenskaper dessa har. Vilka etiska principer ligger till grund för de processer som pågår i AI-verktygen vi överväger att använda? Hur garanterar vi integritet och grundläggande rättigheter för bibliotekets besökare när de använder en AI-tjänst? Integritetsfrågor, dataskydd och risker som diskriminerande AI-rekommendationer är exempel på utmaningar som biblioteken nu måste ta ställning till.

Mitt i denna virvel av förändringar framträder dock mönster som inte förändras, och som inger hopp. Det blir tydligt hur bibliotekarier också i en tid av artificiell intelligens är och förblir en ovärderlig tillgång. Många AI-verktyg bygger på stora språkmodeller som formar sina svar utifrån sannolikhetsberäkningar. Även om dessa svar är lätta att tillskriva mänskliga egenskaper, har en språkmodell inget medvetande. Den kan inte ersätta den mänskliga beröringen, empatin och den djupa förståelsen för besökarens behov på det sätt en utbildad bibliotekarie kan göra. Så när vi blickar framåt mot en framtid där AI blir en allt större del av bibliotekens vardag måste vi komma ihåg att teknologin bara är ett verktyg. Det verkliga hjärtat i varje bibliotek kommer alltid att vara människorna – både de som arbetar där och de som besöker det.

1 kommentarer

  1. Det här var väl närmast en föreläsning och inte en krönika. Kanske en föreläsning Carl Heath hållit på många håll och redan låg färdig att med ett litet tillägg skickas till Biblioteksbladet.

Senaste nytt

Skolbibliotek

Ny lag om skolbibliotek på väg

Elever ska som regel ha tillgång till ett skolbibliotek på sin skola. Och det ska vara bemannat av utbildade bibliotekarier. Det skriver regeringen i det lagförslag som nu skickas till Lagrådet.

17 jun 2024 • 2 min

Nyheter

En hel dag om bibliotek i Almedalen

Under rubriken Biblioteksarenan ägnas en hel dag av Almedalsveckan till samtal om bibliotek. Bland panellisterna finns Kajsa Ravin, Göran Arrius, Brit Stakston och Silvia Ernhagen.

17 jun 2024 • < 1 min

Reportage

Bytte socialtjänsten mot biblioteket

Efter 15 år i socialtjänsten började Gabriella Andersson för tre år sedan att utbilda sig till bibliotekarie. Nu tar hon examen. ”Jag har fått en djupare förståelse för bredden i det här yrket.”

14 jun 2024 • 2 min

Reportage

Ett kulturarv med växande hål

Medieutvecklingen är blixtsnabb, lagarna föråldrade, Kungliga biblioteket ligger efter – och frågor om framtiden möts med politisk tystnad. Samtidigt försöker 13 personer bevara fler minnen av 2020-talet.

7 jun 2024 • 9 min