Om ett litterärt ekosystem

14 maj 2021 • 2 min

Kan vi hitta ett system för ett starkt litterärt Sverige så är det en positiv pandemieffekt.

Vuxna läser mer och bokförsäljningen ökar. Ljudboken blir allt mer populär och de digitala medierna har fått en skjuts uppåt under pandemin.
Det är fullt logiskt men samtidigt paradoxalt att läsningen ökar när annat ställs in. De som varit mindre aktiva i sitt läsande innan pandemin har hittat tillbaka till eller för första gången upptäckt ljud­boken.
Samtidigt har läsfrämjande verksamheter fått stryka på foten under hårda covid-restriktioner. Bibliotek har haft svårt att arbeta för de i bibliotekslagen prioriterade grupperna.
Den senaste tiden har jag deltagit i flera samtal om kulturen och pandemin. Idag förekommer det trots olika konstellationer av människor och sammanhang, gemensamma sätt att beskriva nya företeelser. Ett populärt uttryck är ”kulturens eko-system”.
Ofta lyfts det hur detta eko-system har rubbats eller att en kedja har brutits under pandemin. Själv har jag flera gånger pratat om litteraturens dito. Det är en utmärkt beskrivning av hur det offentliga stödet för hur böcker ska kunna skrivas, säljas, lånas ut och läsas – eller numera lyssnas på – ska fungera.

Till stora delar bygger systemet fortfarande på 1974 års kulturpolitik. De kulturpolitiska målen är numera de som antogs 2009 men aktörer och stöd inne i systemet är i stort sett desamma.
Under året har Svensk biblioteks­förening genomfört en rad rundabordssamtal i olika frågor. Några gånger har frågan om e-böcker och den monopol­artade situationen med få leverantörer, lyfts som ett av de allra mest akuta problemen som folkbiblioteken brottas med just nu.
Den digitala tekniken rubbar det litterära eko-systemet. Biblioteken brottas med e-boken, allt fler använder ljudboken och förläggarna talar om ljud- respektive tryckta böcker. 1974 fanns bara tryckta böcker.
Tekniken medför möjligheter men också problem. Det är stor chans att många biblioteksanvändare fortsätter att läsa digitalt även när pandemin är över – och ändrade användarvanor kräver ändrade åtgärder.

Idag behandlar vi stopp i kedjan som lokala problem som ska lösas avtalsvägen, många hoppas på nationella överens­kommelser. Men frågan är om inte hela systemet måste ses över. Är det verkligen bara ett problem för biblioteken när förutsättningarna att utföra uppdraget är fundamentalt förändrade?
Även förläggare och författare på­verkas av hur vi som användare av olika tekniska lösningar för medier beter oss. Jag tror att det är mycket olyckligt att utifrån enbart delar av system lappa och laga och med tekniska förutsättningar fastna i ett spår. Vi behöver se över hur samverkan kan ske i det litterära systemet och hur olika verksamheter bäst stöttar varandra.
Att läsningen ökar är glädjande. Kan vi fortsätta den trenden och hitta ett gemensamt språk och system för att öka möjligheten till ett starkt litterärt Sverige, är det en positiv pandemieffekt.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 2/2021

0 kommentarer

Senaste nytt

Essä

Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt

I en tid då politiken inte är konkret och tydlig utan bara sätter upp övergripande mål, blir det upp till tjänstepersoner att ta ut riktningen. Egna initiativ ses därför som tillgångar – men beskrivs ibland som hot mot demokratin. En motsägelsefull kritik som brister i kunskap och förståelse, anser Nick Johnson Jones.

15 okt 2021 • 5 min

Nyheter

Läge att ta bort förseningsavgifterna?

När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.

14 okt 2021 • 3 min

Nyheter

En värld helt utan män

På nästan vart fjärde svenskt folkbibliotek består personalen uteslutande av kvinnor. Biblioteksbladet undersöker en obalans som varken är omdiskuterad eller tycks ses som en brist. Text: Anne Ralf. Illustrationer: Nanna Johansson.

7 okt 2021 • 12 min

Nyheter

Efter attacken fanns en berättelse att rädda

Minst 21 bibliotek förstördes vid terrorattacken i New York för 20 år sedan. Många ville bidra till att rädda skadade samlingar, men det mesta var antingen borta eller helt oskadat så akuthjälpen behövdes inte. I stället visade sig behoven av dokumentation och arkivering stor efter katastrofen.

6 okt 2021 • 6 min