Självcentrerade politiker utan koll är de största hoten

1 mar 2023 • 2 min

De som vill styra med sig själva och sin politiska agenda som utgångspunkt utgör faror för biblioteken. Det finns tyvärr gott om exempel på det, skriver Svensk biblioteksförenings styrelseordförande Helene Öberg.

Som ordförande i Svensk biblioteksförening märker jag att många har starka personliga minnen av framför allt folkbiblioteken. Jag är själv en sådan. Alla mina ungdomsår på biblioteket har påverkat mina val genom livet, inte minst viljan att vara en person som bidrar till utveckling. På biblioteket lärde jag mig att en annan värld är möjlig.

Men tidigt in i uppdraget förstod jag att barndomsminnen av bibliotek och bibliotekarier står lågt i kurs. Ju mer tiden går i min nya roll, desto bättre förstår jag varför.

Mest uppenbart är naturligtvis barndomsminnens konserverande effekt. Mycket har hänt sedan vi var barn. När omvärlden har förändrats så har också biblioteken förändrats. Förstår vi inte det så förstår vi inte vad bibliotek är i dag och vad som krävs för att bibliotek ska kunna bedriva bra verksamhet.

Men kanske är det största problemet med våra barndomsminnen att de är exkluderande.

Vad händer när vi utgår från att biblioteket ska vara just som jag minns det? Och om jag förväntar mig att biblioteket ska göra det som det gjorde för mig? Vad händer med bibliotekens förutsättningar när vi sätter oss själva i centrum?

Det största hotet mot biblioteken är inte den som har fina minnen. Det största hotet är naturligtvis den som vill styra biblioteken med sig själv och sin politiska agenda som utgångspunkt. Det finns tyvärr gott om exempel på just det från de senaste årens debatt. Det har handlat mycket om vad biblioteken inte ska vara. Det ska inte vara en plats för ungdomar för de är för högljudda. Enskilda politiker har inte skämts för att ställa krav på vilka böcker som ska finnas och inte. Och de ska inte vara på vissa språk. Vissa personer ska heller inte få läsa sagor på bibliotek. 

Jag ser ytterligare tecken att vara uppmärksam på. Det är tuffa ekonomiska tider. Många bibliotek kommer att bli utan kompensation för pris- och löneökningar, och stå inför besparingar. Det är knappast ett resultat av en större analys av bibliotekens kollektiva betydelse och vikten av tillgängliga bibliotek. Det är snarare någons enskilda uppfattning om att det inte är så viktigt med tillgänglighet och öppettider. Fler tecken i tiden är kanske regeringens kulturkanon? Det är inte en skolbibliotekarie som ska vägleda barn till en intressant bok. Det är i stället någon som vill använda sin politiska makt att definiera vad som är bäst för varje elev att läsa. 

Biblioteken är en demokratisk funktion, en del av vår gemensamma infrastruktur. De ska inte styras av enskilda politikers minnen, behov eller upplevelser. Det ska dessutom finnas en armlängds avstånd som skapar utrymme för att bibliotek inte ska vara ett verktyg för en politisk agenda. Tilltro till professionaliteten är central i en sådan modell. De verksamhetsnära besluten ska fattas av en profession som kan väga in en större bild. Vad finns det för behov hos medborgarna och hur möter vår verksamhet det bäst. Vi som har fina minnen av bibliotek gör bäst nytta genom att inte bidra till ett alltför jag-fokuserat perspektiv på biblioteken.

Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 1 2023, Numret om det ofria ordet.

1 kommentarer

  1. Några enkla frågor

    Om d anser att det är professionella, huvudsakligen kvinnliga bibliotekarier och inte folkvalda som ska styra verksamheten och den större bilden på biblioteken, kan inte det vara ett demokratiskt problem?

    Utredningen om armslängds avstånd gjordes för att granska kulturpolitiken som den bedrivits och man fann att en viss ideologi var alltför styrande. Jag minns inte
    att föreningen på den tiden krävde armslängds avstånd med sådan energi som man gör idag.

    Du skriver ”Det är inte en skolbibliotekarie som ska vägleda barn till en intressant bok. Det är i stället någon som vill använda sin politiska makt att definiera vad som är bäst för varje elev att läsa.” Är det inte som vi ser i USA att vad som är en intressant bok, även kan vara en del av en ideologi? Två ideologier som krockar.

    Jag tror nog dom flesta anser att våra barndomsbibliotek fortfarande borde vara
    en förebild även för socialt och politiskt inriktade professionella. Bibliotek var en lugn plats för läsning och för lån.

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Nyheter

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns

Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.

23 mar 2023 • 2 min

Krönika

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan

Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

17 mar 2023 • 2 min

Debatt

Vi bygger demokratin starkare

Örebro bibliotek har anställt en bibliotekssocionom och därmed försökt definiera gränsen för bibliotekssystemet. Genom att ta vårt uppdrag på allvar kan vi hjälpas åt att överbrygga klyftorna i samhället, skriver Lars Hilmersson och Lotta Perkiö.

14 mar 2023 • 4 min

Reportage

Livsviktiga boktips bakom galler

I 18 år har Thomas Öhnell levererat lästips och begärt in sena boklån från långtidsdömda på Hall. När nya regeringen ropar efter hårdare straff och högre murar är det inte första gången han hör det. ”Jag blir alltid lite orolig.”

13 mar 2023 • 4 min