Sofia Lenninger: Statistik och verklighet går isär
10 nov 2020 • 4 min
Vad säger det om bibliotekens verkliga värde att utlån och besök minskar? Inget alls, skriver Sofia Lenninger i sin första krönika för Biblioteksbladet.

”Framtidens bibliotek” finns redan. Det växer med oändlig långsamhet fram i skogarna norr om Oslo. Under tiden samlar konstnären Katie Paterson manus som ska ligga olästa i 100 år, för att sedan tryckas på papper gjort av träd som planteras idag.
Han Kang har skrivit en text, Karl Ove Knausgård en annan, och jag kommer aldrig få stilla min nyfikenhet om vad de har att säga till framtiden, död och begraven som jag kommer att vara när ”The Future Library” väl öppnar sina magasin.
Genom andra, lika optimistiska men mer konkreta projekt, byggs bibliotek för att synas och ta plats här och nu. Gärna precis där så många människor som möjligt kan mötas, centralt placerade i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors.
Här i Sverige samlar vi statistik. Jag tror vi är mycket duktiga på att samla statistik. Vi vet, snart nog på femte decimalen när, om utlånen i vårt samlade bibliotekssystem gått upp eller ner från senaste mätning. Vi publicerar statistiken med vånda, eftersom siffrorna mest går ner. Men, om lån går upp eller ner, hur viktigt är det egentligen för bibliotekens allra främsta uppdrag – att verka för det demokratiska samhällets utveckling?
Det svenska biblioteksväsendet bygger på en lång tradition av folkbildning där alla människors lika värde är utgångspunkten för det samhälleliga engagemanget i läsfrämjande och fri tillgång till litteratur. Biblioteket utgör ett bildningens växthus för den enskilde medborgaren, tillhörigt alla genom den samfällda skattekronan. Styrkan i Sverige, det som kulturpolitiken här gjort möjligt och som skyddas i lagstiftning, är att biblioteken finns överallt, varje kommun måste ha ett folkbibliotek, och att servicen är gratis. Mycket bra.

Men – tänk om denna vardagliga, och nästan förgivettagna närvaro av biblioteken gjort oss blinda för den allmännytta som biblioteken producerar, denna utjämning mellan den som har utbildning och den som inte har, denna möjlighet till livslångt lärande vid sidan av skolor och universitet?
Jag undrar, har gapet mellan lagstiftningens högt ställda ambitioner, och den vardagliga upplevelsen hos allmänheten av vad ett bibliotek är, blivit allt för stor? Så stor att man faktiskt inte upplever lånet av mer eller mindre nyutkommen litteratur och tidningsläsningen i bibliotekets myshörna som en viktig del av hur vi lever och verkar i en demokrati? Tänker verkligen allmänheten att biblioteken är en del av demokratins infrastruktur? Varför får då vi som jobbar (eller jobbade) i branschen, svara upp mot frågan, som vi inte kan förneka att vi får: ”Men du, Sofia, lånar folk verkligen fortfarande böcker?”
Det är väl konstigt, att vi står där med detta ”ifrågasättande” när vi har ett så viktigt uppdrag att fylla?
På andra håll, utanför Sverige, finns städer och universitet som uppenbart vill synas genom sina bibliotek. Framsynt lyfts nerslitna och outnyttjade spårområden bakom nerlagda tågstationer, hamnområden eller platser där stora vägar efterhand trängt ut varje möjlighet för människor att vara, just genom att bygga bibliotek. Århus, Birmingham, Wien och Amsterdam, alla är de exempel på städer där man sett, att runt biblioteksverksamhet kan man skapa spännande och intressanta platser. Biblioteket utvecklar en stad, en plats. Jag är inte övertygad om att bakom dessa mycket stora satsningar på mötesplatser för bildning, forskning och kultur, har man räknat eller kalkylerat på om utlånen kommer att gå upp eller ner. Det är nog andra mer svåranalyserade värden politiker och beslutsfattare utgår från här. Då behöver man invånarnas hjälp för att det ska lyckas. Varför? Jo, för att stadsutvecklare och arkitekter vet, att det är när människor vill vara på en plats som platsen blir intressant.
Platser skiljer sig inte mycket från texter på det viset, det intressanta uppstår när människor tar del av dem.
Återkommande hos många bibliotek som tagit omtag och jobbat med förnyelse, är ett tydligt och klart uttalat brukarperspektiv, där man vidgat brukar-begreppet från att omfatta låntagare och biblioteksbesökare till att faktiskt omfatta samhället. Föreningsliv, föräldragrupper, företagarföreningar, lokalt aktiva öppna och demokratiskt grundade sammanslutningar av andra slag, har inneslutits i själva utvecklingsprocessen och volontärer engagerats. När allmänheten är med och utformar verksamheten blir biblioteken mer relevanta för brukarna. Det är inte att urholka bibliotekets folkbildande uppdrag, tvärtom. Men det är lite att släppa taget.
Jag tror det är svårt att få statistiken att visa det vi vill säga: att biblioteken är viktiga i ett demokratiskt samhälle. Lånestatistik från boksamlingar går ohjälpligt ner i en värld där människor söker kunskap på så många fler sätt än genom att läsa i lånade böcker. Men det innebär ju inte att vare sig mediesamlingar eller platser och institutioner för att tillgängliggöra det samlade och aktuella vetandet blir mindre viktiga för det. Mycket i vår värld just nu talar för att det är tvärt om. Vi behöver platser där det faktiskt syns och upplevs att vi har och är ett gemensamt samhälle och att vi vill vara det utifrån alla människors lika värde.
Inom arkitektur och stadsutveckling finns flera exempel på hur man ser att just biblioteken kan vara sådana magneter som drar människor till sig och som har potential att föra staden och stadens befolkning framåt. Det finns uppenbart möjlighet att ta vara på den expansiva roll som bibliotek kan ha i ett modernt samhälle.
Jag tror heller inte att Margaret Atwood och Elif Shafak hade varit med och lagt sina bidrag till framtidens låntagare i ”The Future Library”, om de inte trodde på att människor också i framtiden kommer att söka sig till bibliotek och gemensamma platser för att läsa, utbyta tankar och känna samhörighet med människor de kanske aldrig annars skulle träffa.
1 kommentarer
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
Det var en intressant artikel.
Biblioteken är viktiga för demokratin.
Jag vill också poängtera vikten av
obligatoriska skolbibliotek med
fräscha, väl valda böcker och kunniga
skolbibliotekarier med pedagogisk
utbildning. Det är ju där som vi lägger
grunden för det livslånga läsandet
och förståelsen av livet, empatin
osv.
Mvh Päivi Dahlin Representant i kultur-och äldrenämnden i Nacka