Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
3 okt 2018 • 3 min
Hur mycket kan personalen om dyslexi? Med material för sociala medier och hemsidor, verktyg för biblioteksrummet, rollspel och medvetandeträning för personalen håller de danska folkbiblioteken nu på att bli mer dyslexivänliga. Projektledarna berättar om vägen dit.

I Danmark finns en tendens att allt färre folkbibliotek har speciell personal som uteslutande tar hand om personer med särskilda behov. På flera platser har kunskapen om detta område därför försvunnit eller är på väg att försvinna när personal byter arbeten eller går i pension. Det har inte tidigare funnits ett gemensamt nationellt kunnande på området, till exempel en gemensam utbildning, nationella riktlinjer eller annat.
”Gör det lättare” är ett projekt som bygger på en IFLA-rapport från 2014: ”Guidelines for Library Services to People with Dyslexia.”
Efter att i två år ha verkat för rapportens slutsatser och spridning men funnit att mycket få danska bibliotek genomfört förändringar utifrån råden i den, bestämde sig biblioteken i Gladsaxe kommun utanför Köpenhamn och centralbiblioteket i Vejle kommun på Jylland för att ansöka om medel för att göra biblioteken i tio danska kommuner mer dyslexivänliga.
Tillsammans med den danska dyslexiföreningen och Nota – Danmarks nationalbibliotek för blinda och ordblinda – och en rad andra samarbetspartners tog vi fram ett kommunikationspaket som testades på tio danska folkbibliotek.
Paketet utgår dels från IFLA-rapporten, dels från en enkätundersökning bland bibliotekspersonal och intervjuer med cirka trettio vuxna ordblinda personer på de tio biblioteken.

Paketet innehåller material för biblioteksservice riktad till personer med dyslexi och material som kan användas i sociala medier och på hemsidor; verktyg för bibliotekspersonal och instruktioner för hur biblioteken kan göras mer dyslexivänliga; ett övningstillfälle för hela personalen på vart och ett av de tio biblioteken, med rollspel, användarsituationer och medvetandeträning; och ett webbinarium om olika nationella och lokala utbud och tjänster.
Utvärderingar visar att personal och användare har varit mycket nöjda med utfallet av projektet. Det mest anmärkningsvärda är att alla tio biblioteken ska tänka in ordblinda i den övergripande diskussionen om nya tjänster och förändringar av lokaler och verksamhet, till exempel när nya skyltar och marknadsföringsmaterial ska tas fram och arrangemang planeras. I detta har projektet överträffat de ursprungliga förväntningarna.
Projektet har hösten 2018 utvidgats till att omfatta 25 procent av de danska biblioteken och en rad bibliotek står på kö för att delta.
Att samarbeta är en förutsättning för en god utveckling, kompetenslyft i personalen, bättre utbud för invånarna och i detta projekt för att invånare med särskilda behov tillfredsställande ska kunna ta del av biblioteksutbudet.

Det är av särskild vikt att samarbeta på så smala områden som detta. Målgruppen är cirka tio procent av den danska befolkningen. Smala områden har en tendens att nedprioriteras, men just därför är nationell samverkan nödvändig, så att metoder och kunnande upprätthålls och utvecklas både i stora och små bibliotekssystem. Fri och lika tillgång till bibliotek är inte endast en avsiktsförklaring, utan en förpliktelse.
En av poängerna med ”Gör det lättare” är att kunnandet på området ska gå från att vara specialkunskap hos några få medarbetare till att bli en utbredd kunskap om området för alla som arbetar med förmedling i organisationen. Därför rekommenderas att alla i organisationen deltar aktivt i kompetensutvecklingen.
En annan rekommendation för att genomförandet ska bli framgångsrikt är att biblioteksledningarna ger medarbetarna tid till kompetensutveckling och eftersträvar att de inkluderas i processen.
En tredje rekommendation är att föra en dialog med invånarna för att på så sätt lära känna behoven. Man kan med fördel blanda in invånarna när det gäller uppställning och placering av material i biblioteket.
Biblioteken i Gladsaxe och Vejle är stolta över att så många av landets bibliotek vill samarbeta för att ordblinda och personer med lässvårigheter ska få bättre tillgång till biblioteken. Samverkan är ju vägen framåt!
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer