Används bibliotekens potential som läsfrämjare? Knappast.

19 sep 2022 • 2 min

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

Svenskarna ska bli ett mer läsande folk. Därför pågår Läslyftet i skolan, regeringen har nyss skapat ett läsråd och för att folkbiblioteken ska vässa sitt strategiska arbete och få en personal som är professionellt stärkt finns det treåriga projektet Läsfrämjandelyftet.

I det aktuella numret av Biblioteksbladet tittar vi bland annat på den politiska viljan bakom dessa satsningar. Varför är läsning politiskt?

Trots allt bekymrat utredande genom åren, alla propositioner och projektmedel som mödosamt administreras av Statens kulturråd kan jag inte frigöra mig från känslan att statsmakterna samtidigt hindrar olika bibliotekstyper från att fullt ut ha betydelse för läsningen i Sverige.

Det är naturligtvis absurt.

Att skolbibliotekens potential inte nyttjas effektivt vet alla. Den avgående skolministern Lina Axelsson Kihlblom sa i vintras till Biblioteksbladet att hon bar Gustav Fridolins förslag om bemanning i sin handväska – och där har det uppenbarligen blivit liggande sedan dess. Drygt ett och ett halvt år efter att betänkandet lades fram lyser de skarpa beskeden med sin frånvaro.

Att inget händer trotsar allt förnuft.

Att politiker samtidigt är angelägna om att alltid förklara bibliotek sin kärlek får alltihop att framstå som direkt bisarrt.

Det är inte bara i skolan som biblioteken inte ges förutsättningar att bidra med hela sin potential. Inför det senaste numret skickade Biblioteksbladet ut en enkät med frågor om hur mycket folkbibliotekens personal kan läsa på sin arbetstid. Det kom tyvärr så få svar att det inte går att dra stora växlar på enkäten, men resultatet är ändå intressant:

Drygt hälften att de som svarade uppgav att de inte har någon tid alls för läsning under sina ordinarie arbetsdagar.

Nästan lika många kan ägna mellan noll och fem arbetstimmar per vecka åt läsning.

Åtta av tio som svarade på enkäten anser att de inte har tid att hålla sig ajour med aktuell bokutgivning.

Här är alltså en allmänt omhuldad yrkesgrupp – vem älskar inte bibliotekarier? – vars betydelse för att stimulera svenskarna till mer läsning ständigt lyfts fram. Men själva ges de ingen eller försvinnande lite arbetstid åt att ägna sig åt den omvärlds-bevakning som borde vara central i deras uppdrag.

Konstigast av allt är nog att jag nästan aldrig har hört bibliotekspersonal beklaga sig över detta. Återstår att begripa om det är mina föreställningar om yrkets innehåll som inte stämmer, eller om tystnaden är ett utslag av resignation. Jag blir tacksam om ni hör av er till mig på thord@biblioteksbladet.se och berättar.

Tills vidare tillåter jag mig att tvivla på att folkbibliotekens läsfrämjande potential utnyttjas fullt ut.

4 kommentarer

  1. Vi har pratat om detta väldigt mycket på jobbet och det är två saker som jag skulle vilja dela med mig av.
    Den första är att man kommer väldigt långt bara genom att i arbetsgruppen prata om att vi prioriterar läsning. Det kan vara så att man vet att det uppmuntras att det läses om det skulle råka vara lugnt under diskpasset. Det är viktigt att ge läsningen prioritet. Det kan betyda att städning av magasin kan bortprioriteras.

    Den andra saken är att vi har en läsvecka där personalen läser på arbetstid. Jag tycker den har gett otroligt mycket och är numera till och med fastslagen i vår biblioteksplan (och har i och med det också politiskt stöd).

  2. Låter bra! Bra prioritering! Att man kan läsa när man sitter i disken borde vara en självklarhet när det är lugnt. I stället ses det tydligen ofta som en självklarhet att personalen ska läsa in sig på sitt område på sin fritid. Vore intressant att veta vilket bibliotek du arbetar på så att man kan hänvisa till det om man vill förhandla lästidsfrågor. Med vänliga hälsningar Viktoria

  3. Håller med Thord. Biblioteken skulle absolut kunna ha en mycket mer läsfrämjande roll för olika målgrupper. Det behövs mer kreativitet och chefer som uppmuntrar nya idéer.
    /Viktoria

  4. Ett problem är också, enligt min erfarenhet i alla fall, att det på dagens bibliotek arbetar ganska många med ett väldigt begränsat litteraturintresse. De läser knappt några böcker alls, eller så bara en viss specifik typ av böcker (varvid det ur ett rent biblioteksperspektiv förstås är precis lika illa om de snöar in på rumänsk avantgardepoesi som om de snöar in på deckare). Själv tog jag för några år sedan initiativ till ett timslångt litteraturmöte en gång i veckan, där jag gick igenom lite om den nyinköpta litteraturen och alla hade möjlighet att tipsa kollegorna om bra böcker de läst sedan senast, men även om några få verkligen tycktes uppskatta det så var flertalet väldigt ljumma och några direkt fientliga, varför det hela rann ut i sanden. (Jag har även förgäves propagerat för att vi ska få läsa i disken. Nu sitter alla istället och slösurfar på aftonbladet.se o.dyl. vid de tillfällen då det inte finns några låntagare eller annat som pockar på vår uppmärksamhet…)

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min