Bibliotek, journalister och konstnärer lämnas i stort sett i fred. Hur länge till?

Politiker som försöker reglera vilka böcker som ska gå att låna på bibliotek och stoppa dragqueens från att läsa sagor, delar sitt förakt för det fria ordet med USA:s kristna höger. En enkätundersökning visar att klåfingrigheten är sällsynt – än så länge.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

Texten är publicerad i Biblioteksbladet 1/2023 och skrevs i mitten av februari.

Författaren och debattören Maria-Pia Boëthius skrev 1997 en debattbok där hon tog upp hur globala mediekoncerners kontroll över nyheter, information och underhållning var på väg att leda till likriktning och indirekt tankekontroll.

De glupska monopolister hon lyfte fram – Murdoch, Berlusconi & co – ter sig i dag nästan blygsamma och diskreta i jämförelse med de ogenerade politiska ansträngningar som just nu görs för att kontrollera vilka ord och konstnärliga uttryck som medborgarna ska kunna ta del av.

Biblioteksbladets senaste nummer kretsar kring det ofria ordet. Vi har vänt blicken mot USA där en radikalkonservativ offensiv har inletts med siktet inställt på oönskad litteratur på bibliotek, skolor och universitet. Bland de böcker som bokstavligen har förbjudits finns framför allt titlar med hbtqi-tema men också historiska verk som speglar landets rasistiska historia.

I ett par delstater har konservativa politiker försökt stifta lagar som skulle innebära att lärare måste avge ”lojalitetslöften” om att inte bedriva undervisning som framställer USA negativt. I Florida har guvernören Ron DeSantis drivit igenom lagstiftning som innebär att skolbibliotekarier och lärare riskerar straff och yrkesförbud om de tillhandahåller de böcker som har bannlysts.

De totalitära reflexerna och likgiltigheten för professionell integritet går igen här i Sverige, till exempel i Tidöavtalets skrivningar om offentliganställdas plikt att rapportera papperslösa till polisen.

Och svenska kommunpolitiker som försöker reglera vilka böcker som ska gå att låna på bibliotek och stoppa dragqueens från att läsa sagor, delar sitt förakt för det fria ordet med USA:s kristna höger.

Samtidigt som jag skriver det här twittrar Sverigedemokraternas Björn Söder, tidigare riksdagens andre vice talman, om att SVT:s Utrikesbyrån har förargat honom. ”Dags att reformera public service. I grunden!”

Björn Söders ord ska ses som ett löfte – och det borde förskräcka oss alla.

Frånvaron av blygsel på riksnivå ger helt säkert lokala SD-politiker ännu mer mod att peka med hela handen på sådant de ogillar. Än så länge är dock denna klåfingrighet sällsynt, principen om armlängds avstånd respekteras på de flesta håll.

Det framgår av en enkät besvarad av bibliotekscheferna i 206 av landets 290 kommuner – resultatet presenteras i det nya numret av Biblioteksbladet. Endast 14 av dessa chefer har under senaste året varit med om att politiker försökt påverka bestånd och program på deras bibliotek.

Men vart är vi på väg?

I svaren anas en osäkerhet. Knappt hälften av cheferna svarar att de inte vet vad framtiden kommer att föra med sig, några är redan pessimistiska och tror att politisk detaljstyrning blir vanligare.

Maria-Pia Boëthius 90-talsbok heter Några som inte älskar oss håller på att förändra vårt land. Om den inte redan varit upptagen skulle titeln göra sig oroväckande bra på en bok utgiven i dag.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

0

Skriv ut