Efter pandemin ska förtroendet läkas ihop

12 maj 2020 • 2 min

Det råder delade meningar om bibliotekens roll under coronakrisen, men de som uttrycker oro möts ofta av tillrättavisningar, skriver chefredaktör Thord Eriksson.

Thord Eriksson är Biblioteksbladets chefredaktör. Foto: Sandra Johnson

Under några dagar i april lade Biblioteksbladet ut en enkätundersökning i Facebookgruppen Bibliotek i coronakris. En av frågorna handlade om bibliotek­­ens funktion i totalförsvaret, vilket också är vad temat i det här numret kretsar kring.

Frågan löd: Tycker du att biblioteken ska ha en speciell roll i krissituationer i samhället?
Så gott som alla svarade ja, men många hade valt att lägga till ett förbehåll: ”Det beror på vilken typ av kris.”
Några hade skrivit kommentarer:
”Vi borde ha öppet om det inte riskerar personalens säkerhet och hälsa. Vi är viktiga för samhället men inte livsviktiga!”
”Jag är lite tveksam till om det just i pandemier är extra viktigt att hålla biblioteken öppna.”
”Vi har ingen möjlighet att stoppa smittspridningen i våra lokaler.”
”Inte när det rör sig om smitta där biblioteket riskerar att bli en plats med stor smittspridning.”
”När det handlar om smittspridning borde man inte ha lokaler öppna där man rör sig fritt.”

Enkäten innehöll även frågor om folkbiblioteken borde stänga, om bibliotekspersonalen kände sig trygg på jobbet, om de ansåg att deras arbetsgivare gjorde tillräckligt för att hindra smittspridning och om de mötte besökare som verkade sjuka.
Det visade sig att drygt hälften kände sig otrygga i sin arbetssituation och ansåg att folkbiblioteken borde hålla stängt under pandemin.
En lika stor andel tyckte inte att deras arbetsgivare gjort tillräckligt för att hindra smittspridningen.
En majoritet vittnade om besökare som hostade och nös.
Samtidigt uppgav nästan hälften att åtgärder vidtagits i tillräcklig omfattning och att de kände sig trygga på jobbet. En tredjedel svarade att biblioteken borde fortsätta hålla öppet.
Trots att Facebookgruppen hade drygt 1500 medlemmar när enkäten lades ut (några veckor senare är antalet nästan fördubblat) kom det bara knappt 100 svar. Det var förstås otillräckligt för att dra långtgående slutsatser och använda som underlag för nyhetsartiklar.

Men svaren är ändå värda att begrunda.
Jag följer diskussionerna i Facebookgruppen och har sett att det råder olika uppfattningar om bibliotekens roll i coronakrisen. Att även enkätsvaren påvisar denna splittring är därför inte alls förvånande.
Desto mer överraskad är jag över att de som uttrycker oro och tvivel ofta bemöts med tillrättavisningar och hänvisningar till att myndigheternas riktlinjer inte motiverar stängda bibliotek.
Enskilda biblioteksmedarbetare har till och med hört av sig under de senaste två månaderna och vittnat om att de betraktas som svikare för att de anser att det vore mer rimligt att stänga än att fortsätta hålla öppet.
Jag vet inte hur omfattande detta är, men det är en antydan om ett osunt klimat.
När pandemin väl dragit förbi kommer det nog på sina håll att krävas ansträngning för att läka ihop det förtroende som skadats.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Upprop för hotat bibliotek

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.

12 feb 2025 • 2 min

Debatt

Replik: Iselid är sen på bollen

Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”

6 feb 2025 • 3 min

Debatt

Replik: Vi måste börja med det mest akuta

Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”

3 feb 2025 • < 1 min