Frågorna som kommer att ställas – sedan

2 apr 2020 • 2 min

I det nya numret blickar Biblioteksbladet framåt till år 2030 då det nyss påbörjade decenniet tar slut. Greppet kändes både vanskligt och spekulativt – men det handlade ju bara om ett hopp tio år framåt i tiden. Hur svårt kan det egentligen vara?

Sedan slog Coronakrisen till och med ens föreföll det vågat att göra förutsägelser om det närmaste dygnet.

Men att blicka framåt ett decennium är en påminnelse om att den period vi nu befinner oss i kommer att passera – på det trösterika sättet har texten fungerat för mig under arbetet med tidningen.

Söndagen när jag skriver detta är det vår i luften, människor på helgpromenad håller avstånd och hälsar med försiktiga vinkningar. På det lilla torget vid Köpmangatan i Höganäs i nordvästra Skåne står det ett bord och ett par hyllor. Det är biblioteket som har flyttat utomhus och erbjuder lån, återlämning och läsning av tidningar och tidskrifter. Det är en talande bild från mars 2020: virusepidemin oroar (men i varierande grad, samma dag cirkulerar bilder från fullsatta krogar vid Stureplan i Stockholm) och väcker bibliotekssfärens imponerande engagemang och initiativrikedom.

Vad kommer vi så småningom att kunna lära av detta? Frågan lär uppehålla oss länge efter att livet återgått till det normala.

Jag tror att diskussionen bland annat kommer att kretsa kring det här:

I några kommuner har folkbiblioteken identifierats som samhällsviktiga, i andra har de snabbt stängts. Vilken roll ska de egentligen spela i en kris?

Risken för smittspridning fick många andra länder att stänga biblioteken tidigt. I skrivande stund har inget sådant samlat beslut fattats i Sverige, trots att personalen möter många människor utan att kunna skydda sig som i vården. Rimligt?

På eget initiativ har många bibliotek försökt minska smittorisken genom att vidta olika åtgärder: möbleringen har gjorts glesare (fysisk distans), möjligheten att låna datorer har begränsats (smittspridning via tangentborden) och delar av verksamheten har på olika sätt flyttats utanför lokalerna, som i Höganäs. Skulle tydligare riktlinjer från myndigheterna ha gjort det enklare att fatta beslut av den här typen?

På nätet har det florerat rykten och falska påståenden om coronaviruset – det talas till och med om påverkansoperationer från andra länder. Hur har denna MIK-utmaning egentligen tacklats?

Sverige har under smittoutbrottets första fas agerat senare och mindre resolut än andra länder (det kommer att visa sig om strategin varit riktig eller inte). Den som varit medveten om skillnaden, har kunnat ta tidiga egna initiativ för att skydda sig själv och motverka smittspridning. Vilken betydelse ska biblioteken ha för möjligheten till detta individuella ansvarstagande?
I sinom tid kommer vi att kunna fundera över dessa och andra frågor, men först har vi en kris att rida ut.

Ta hand om er.

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Trängd folkbildning hot mot biblioteken

Strypta anslag drabbar studieförbunden, Utbildningsradion och biblioteken. I ett kritiskt remissyttrande slår Svensk biblioteksförening fast att folkbildningen är hotad och kan försvinna på många platser i Sverige.

9 dec 2024 • 2 min

Nyheter

Vad ska hända med Birgitta Dahls privata bibliotek?

Innan före detta talmannen Birgitta Dahl gick bort försökte hon hitta ett nytt hem för sitt privata bibliotek, bestående av tiotusentals volymer. Det arbetet pågår fortfarande, nu med hjälp från vännen Lars Ilshammar. Frågan är: Vem vill ta emot samlingen?

29 nov 2024 • 2 min

Nyheter

Analog utlåning i Kumla efter cyberangrepp

I början av november drabbades Kumla kommun av ett cyberangrepp som påverkade biblioteket och bokbussen. Sedan dess har nästan all utlåning skötts analogt och biblioteket har uppmanat låntagare att ha kvar böckerna hemma.

28 nov 2024 • 2 min