Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
19 maj 2023 • 2 min
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
Några ord under ett panelsamtal på bokmässan i höstas ledde till temat för det aktuella numret av Biblioteksbladet. På scenen beskrevs en klyfta mellan det som lärs ut när blivande bibliotekarier utbildas, och det som behövs ute på folkbiblioteken (inga andra typer av bibliotek var representerade i panelen).
Under arbetet skickades en enkät med frågor om detta till alla folk- och regionbibliotek och biblioteken vid drygt 30 lärosäten.
Svaren bekräftar att det som sades i Göteborg inte var något isolerat tyckande utan uppfattningar som är spridda.
En enkätfråga löd: ”Har nyutbildade bibliotekarier kompetens som relevant speglar ditt biblioteks behov?”
Majoriteten av de som svarade uppgav att nyutbildade endast i viss grad (60 procent) eller bara i liten grad (nästan 10 procent) har denna kompetens.
Här är några skriftliga kommentarer:
”För akademiska utbildningar med mycket teori som inte möter verkligheten på ett folkbibliotek.”
”Utbildningen känns inte anpassad efter alla funktioner som finns på bibliotek …”
”För lite förståelse för dagens arbetsliv med stora behov av mer utvecklande och agilt förhållningssätt och stora behov av vägledningskompetens.”
Många ute i verksamheterna och på lärosätena verkar ändå välja att lägga ett försonande raster över den här bilden. När de nybakade bibliotekarierna kommer ut i arbetslivet så lär de sig ändå det de behöver kunna, så lyder det återkommande resonemanget.
Det låter kanske rimligt, men det är knappast helt tillfredsställande. Det är inte orimligt att förvänta sig att en utbildning ger rätt kunskaper.
Jag utgår från att det allra bästa är om nya bibliotekarier inte bara bär på nycklar till dagens bibliotek, utan också till morgondagens.
Vad säger de själva?
Biblioteksbladet bjöd in andraårs-studenterna på kandidatprogrammen i Umeå, Uppsala, Borås och på Södertörns högskola till en skrivtävling. Utmaningen var att författa en text utifrån rubriken ”Så behåller biblioteken sin relevans – och så vill jag bidra till det.”
Förväntansfullt såg jag fram emot mängder med bidrag från ambitiösa blivande bibliotekarier sprängfyllda med idéer om framtiden.
Det var uppenbarligen naivt, för det kom bara två texter – tack för det, ni som skickade dem.
Det magra deltagandet gjorde att tävlingen inte var möjlig att genomföra. Därför har inget av de inkomna bidragen heller publicerats. Men nyfikenheten på hur dagens studenter resonerar består. Kanske hittar vi på ett nytt sätt att närma oss frågan. Eller för all del, mejla och berätta.
Hela det nya numret om utbildning finns att läsa som e-tidning här.
Samma tankar har också framkommit i Finland. Vi genomförde förra året en undersökning där vi kartlade unga som arbetar på allmänna bibliotek och deras tankar om biblioteksarbete. Vi frågade också om utbildningsrelaterade frågor, såsom hur utbildningen har svarat mot arbetslivets behov. Om forskningsresultaten är av intresse kan de läsas online på svenska på webbplatsen Biblioteken.fi, https://www.biblioteken.fi/sites/default/files/content/nuorten-kirjastotyontekijoiden-ammattikuva_kyselytutkimuksen-tulokset-sv%20%281%29.pdf.
”Har nyutbildade bibliotekarier kompetens som relevant speglar ditt biblioteks behov?”
Det verkligt intressanta att veta vore om nyutbildade bibliotekarier har kompetens att applicera sin utbildning på ett givet biblioteks behov. Här gäller det att det bibliotek som tar emot en nyutexaminerad bibliotekarie också är tydliga med vad som är unikt för just deras bibliotek och vilka kompetenser som krävs där. Folkbiblioteken formas i hög grad av sina besökares behov, och det kan skilja stort mellan två bibliotek som geografiskt ligger nära varandra. Just därför är det viktigt att utbildningen är bred, och att studenterna får med sig de redskap de behöver för att kunna omsätta teori i praktik när de kommer ut på arbetsmarknaden.
Jag tycker att Katarina Michnik och Malin Utter skriver utmärkt om detta i kapitlet Nyutexaminerade bibliotekariers beskrivna kompetensluckor och utbildningens utmaningar i antologin Bibliotekarier i teori och praktik: utbildningsperspektiv på en unik profession av Joacim Hansson och Per Wisselgren (red.) från 2018 på BTJ förlag.
Med tanke på hur mångfacetterat biblioteksuppdraget är och hur många olika bibliotekstyper som finns tycker jag att det är ett tillfredsställande svar att utbildningen är tänkt att ge en stabil grund att stå på. Sen är det också upp till verksamheterna att fortbilda sina nyanställda bibliotekarier.