KB:s lektion i förakt mot fria medier
17 mar 2021 • 3 min
Just nu diskuteras samhällets förhållande till innehållet i media och forskning. Stat, kommun och myndigheter ska hålla sig på avstånd. Det gäller även Kungliga biblioteket.
Låt endast ansvarstagande redaktioner vars journalistik präglas av hög kvalitet, ta del av offentligt mediestöd.
Det här är ett aktuellt förslag från Myndigheten för press, radio och tv som säkert kan verka vettigt. I synnerhet som ”ansvarstagande” i sammanhanget betyder att inte sprida felaktig eller manipulerad information och att avstå från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.
Men förslaget är i själva verket väldigt kontroversiellt – den som inte förstår varför är med största sannolikhet inte journalist.
”En myndighet bör inte och kan inte recensera journalistik utifrån vad som är vilseledande och falsk bevakning av till exempel vetenskapsfrågor”, sa Thomas Matsson, tillförordnad vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, till radioprogrammet Medierna för ett par veckor sedan.
Förslaget har nyss varit ute på remiss och yttrandena visar att fler delar Mattssons uppfattning: Svenska journalistförbundet, Utgivarna, Sveriges tidskrifter, Publicistklubben – alla tunga medieinstanser är kritiska. ”… en indirekt inskränkning i den grundlagsskyddade yttrandefriheten”, skriver till exempel Svenska journalistförbundet i sitt remissvar.
Det finns ett annat likartat exempel just nu:
I regeringens aktuella forskningsproposition föreslås att all vetenskap ska bedrivas utifrån ”den värdegrund som gäller”, vilket kanske vid första anblicken kan verka lika sympatiskt som tankarna om att bara stötta kvalitativa och ansvarstagande medier.
Men även dessa formuleringar är på goda grunder ifrågasatta:
”Vad händer den dag som värdegrunden plötsligt ändrar sig, kanske med en demagog till statsminister?”, skrev professorerna Christina Moberg och Lars Hultman nyligen på DN debatt. Deras varning handlar om att subjektiva och föränderliga normer kan hota den akademiska friheten – en problemformulering som starkt påminner om publicisternas farhågor om de föreslagna reglerna för mediestöd.
Det finns kanske en dunkel logik i den oreflekterade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik som KB demonstrerar
Bristande insikt om när samhället överträder gränserna för det passande kan också hittas i biblioteksvärlden.
I slutet av förra veckan belönades Kungliga biblioteket med Internetstiftelsens och Källkritikbyråns utmärkelse Det gyllene förstoringsglaset, som ges till personer och organisationer som gjort ”enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet”. KB får priset för initiativet att under en tid förra året göra det digitala tidningsarkivet fritt tillgängligt och för sitt arbete med Digiteket, alltså den uppskattade kompetenshöjande webbresurs som under några år byggts upp med hjälp av extramedel från staten och som i budgetpropositionen i höstas fick klartecken att fortsätta i några år till.
Vad finns det att lära sig om källkritik där?
Den som söker efter begreppet på Digitekets webb får många träffar, men väljer kanske lektionen Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information, eller kommer dit via länken på Statens medieråds webbplats.
Lektionen innehåller metoder för att hantera och orientera sig i informationsmängden, utlovar KB. Målet är att det ska bli lättare att ”undvika än mer stress och oro”. (Möjligen är det lite oväntat att just KB, med ett bestånd som fyller uppemot tjugo hyllmil, beskriver tillgång till information som ett problem.)
Efter ett inledande avsnitt kommer det reflektionsfrågor:
”Har ni i arbetslaget diskuterat vilken information det är lämpligt att ni förser människor med?”
”Ger ni för lite information eller kanske för mycket?”
Den som tvekar över vilket svar som är det rätta på den sistnämnda frågan, får i ett senare avsnitt hjälp på traven genom följande instruktion:
”Välj ett par nyhetskällor, till exempel P1 och välj bort resten.”
Fler tips från KB:
I synnerhet bör man handskas särskilt varsamt med ”sensationalistiskt inriktade massmedier”. (Kvällspressen? I så fall ett nyansfattigt och fördomsfullt avfärdande.) Och den som vill informera sig om pandemin rekommenderas att röra sig i myndigheternas riktning:
”Gå till Folkhälsomyndighetens webbsida om du vill veta mer.”
Kortfattat går KB:s källkritiska riktlinjer alltså ut på att undvika det mesta som media producerar om pandemin och att vända sig till ett annat statligt organ för att orientera sig.
När blev mångfald sämre än få källor?
När blev myndigheter absoluta garanter för förmedling av det främsta kunskapsläget? (Diskussionen om munskyddens effektivitet är bara ett tydligt exempel på att den som önskat orientera sig för att förstå läget, har behövt söka kunskapen på fler håll.)
Det finns kanske en dunkel logik i den oreflekterade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik som KB demonstrerar – men främjar det verkligen fri åsiktsbildning? Gagnar det demokratisk utveckling? Och framför allt:
Är det den statliga myndigheten KB:s sak att sätta sig till doms över arbetet som utförs av etablerade medier?
Det hela är högst genant och helt obegripligt – inte minst i ljuset av att Digiteket i övrigt verkar gediget och genomtänkt. Förmodligen har inte KB:s ledning begrundat de tips man sprider. Inte heller kan någon ansvarig på Statens medieråd ha tagit en närmare titt på dem.
Det är de enda tänkbara förklaringarna till att lektionen ännu ett år efter publiceringen ligger kvar på KB:s webb och att Statens medieråd fortsätter att länka till den.
2 kommentarer
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Nu tycks även allmänheten dela KB:s dunkla logik och oreflekteranade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik, enligt den senaste SOM-undersöktning
Från SVT
De som säger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för journalister överlag ökar från 37 procent 2019 till 41 procent 2020.
Samtidigt är det bara 35 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för journalister när det gäller information om just coronaviruset. Det går att jämföra med samma siffra gällande förtroendet för forskares coronainformation som landar på 92 procent.
– När vi jämför journalister, politiker, forskare och myndigheter ser vi att förtroendet för journalister och politiker ligger lägre, säger Ulrika Andersson.
https://www.svt.se/kultur/svenskars-fortroende-for-medier-har-okat-under-pandemin
Jan
Mycket bra BBL, hur skulle biblioteken kunna främja fri åsiktsbildning om vi följde dessa råd?