KB:s lektion i förakt mot fria medier
17 mar 2021 • 3 min
Just nu diskuteras samhällets förhållande till innehållet i media och forskning. Stat, kommun och myndigheter ska hålla sig på avstånd. Det gäller även Kungliga biblioteket.
Låt endast ansvarstagande redaktioner vars journalistik präglas av hög kvalitet, ta del av offentligt mediestöd.
Det här är ett aktuellt förslag från Myndigheten för press, radio och tv som säkert kan verka vettigt. I synnerhet som ”ansvarstagande” i sammanhanget betyder att inte sprida felaktig eller manipulerad information och att avstå från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.
Men förslaget är i själva verket väldigt kontroversiellt – den som inte förstår varför är med största sannolikhet inte journalist.
”En myndighet bör inte och kan inte recensera journalistik utifrån vad som är vilseledande och falsk bevakning av till exempel vetenskapsfrågor”, sa Thomas Matsson, tillförordnad vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, till radioprogrammet Medierna för ett par veckor sedan.
Förslaget har nyss varit ute på remiss och yttrandena visar att fler delar Mattssons uppfattning: Svenska journalistförbundet, Utgivarna, Sveriges tidskrifter, Publicistklubben – alla tunga medieinstanser är kritiska. ”… en indirekt inskränkning i den grundlagsskyddade yttrandefriheten”, skriver till exempel Svenska journalistförbundet i sitt remissvar.
Det finns ett annat likartat exempel just nu:
I regeringens aktuella forskningsproposition föreslås att all vetenskap ska bedrivas utifrån ”den värdegrund som gäller”, vilket kanske vid första anblicken kan verka lika sympatiskt som tankarna om att bara stötta kvalitativa och ansvarstagande medier.
Men även dessa formuleringar är på goda grunder ifrågasatta:
”Vad händer den dag som värdegrunden plötsligt ändrar sig, kanske med en demagog till statsminister?”, skrev professorerna Christina Moberg och Lars Hultman nyligen på DN debatt. Deras varning handlar om att subjektiva och föränderliga normer kan hota den akademiska friheten – en problemformulering som starkt påminner om publicisternas farhågor om de föreslagna reglerna för mediestöd.
Det finns kanske en dunkel logik i den oreflekterade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik som KB demonstrerar
Bristande insikt om när samhället överträder gränserna för det passande kan också hittas i biblioteksvärlden.
I slutet av förra veckan belönades Kungliga biblioteket med Internetstiftelsens och Källkritikbyråns utmärkelse Det gyllene förstoringsglaset, som ges till personer och organisationer som gjort ”enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet”. KB får priset för initiativet att under en tid förra året göra det digitala tidningsarkivet fritt tillgängligt och för sitt arbete med Digiteket, alltså den uppskattade kompetenshöjande webbresurs som under några år byggts upp med hjälp av extramedel från staten och som i budgetpropositionen i höstas fick klartecken att fortsätta i några år till.
Vad finns det att lära sig om källkritik där?
Den som söker efter begreppet på Digitekets webb får många träffar, men väljer kanske lektionen Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information, eller kommer dit via länken på Statens medieråds webbplats.
Lektionen innehåller metoder för att hantera och orientera sig i informationsmängden, utlovar KB. Målet är att det ska bli lättare att ”undvika än mer stress och oro”. (Möjligen är det lite oväntat att just KB, med ett bestånd som fyller uppemot tjugo hyllmil, beskriver tillgång till information som ett problem.)
Efter ett inledande avsnitt kommer det reflektionsfrågor:
”Har ni i arbetslaget diskuterat vilken information det är lämpligt att ni förser människor med?”
”Ger ni för lite information eller kanske för mycket?”
Den som tvekar över vilket svar som är det rätta på den sistnämnda frågan, får i ett senare avsnitt hjälp på traven genom följande instruktion:
”Välj ett par nyhetskällor, till exempel P1 och välj bort resten.”
Fler tips från KB:
I synnerhet bör man handskas särskilt varsamt med ”sensationalistiskt inriktade massmedier”. (Kvällspressen? I så fall ett nyansfattigt och fördomsfullt avfärdande.) Och den som vill informera sig om pandemin rekommenderas att röra sig i myndigheternas riktning:
”Gå till Folkhälsomyndighetens webbsida om du vill veta mer.”
Kortfattat går KB:s källkritiska riktlinjer alltså ut på att undvika det mesta som media producerar om pandemin och att vända sig till ett annat statligt organ för att orientera sig.
När blev mångfald sämre än få källor?
När blev myndigheter absoluta garanter för förmedling av det främsta kunskapsläget? (Diskussionen om munskyddens effektivitet är bara ett tydligt exempel på att den som önskat orientera sig för att förstå läget, har behövt söka kunskapen på fler håll.)
Det finns kanske en dunkel logik i den oreflekterade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik som KB demonstrerar – men främjar det verkligen fri åsiktsbildning? Gagnar det demokratisk utveckling? Och framför allt:
Är det den statliga myndigheten KB:s sak att sätta sig till doms över arbetet som utförs av etablerade medier?
Det hela är högst genant och helt obegripligt – inte minst i ljuset av att Digiteket i övrigt verkar gediget och genomtänkt. Förmodligen har inte KB:s ledning begrundat de tips man sprider. Inte heller kan någon ansvarig på Statens medieråd ha tagit en närmare titt på dem.
Det är de enda tänkbara förklaringarna till att lektionen ännu ett år efter publiceringen ligger kvar på KB:s webb och att Statens medieråd fortsätter att länka till den.
2 kommentarer
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
Mycket bra BBL, hur skulle biblioteken kunna främja fri åsiktsbildning om vi följde dessa råd?
Nu tycks även allmänheten dela KB:s dunkla logik och oreflekteranade auktoritetstro och uppenbara skepsis mot journalistik, enligt den senaste SOM-undersöktning
Från SVT
De som säger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för journalister överlag ökar från 37 procent 2019 till 41 procent 2020.
Samtidigt är det bara 35 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för journalister när det gäller information om just coronaviruset. Det går att jämföra med samma siffra gällande förtroendet för forskares coronainformation som landar på 92 procent.
– När vi jämför journalister, politiker, forskare och myndigheter ser vi att förtroendet för journalister och politiker ligger lägre, säger Ulrika Andersson.
https://www.svt.se/kultur/svenskars-fortroende-for-medier-har-okat-under-pandemin
Jan